”Falsk idé att kvinnor är mindre finansiellt risktagande än män” 

Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.  

Det finns en envis myt om att detta med “finans” är ett manligt påfund. Kvinnan, får vi höra, rörde först vid pengar för runt 80 år sedan. Kvinnor kunde inte skaffa kreditkort i USA förrän år 1974, kan man läsa. Det var först på 1950-talet som de överhuvudtaget fick öppna egna bankkonton och i Storbritannien dröjde det ända till 1975. 

Sverige fick sina första bankanställda kvinnor på 1860-talet. Det var relativt tidigt. Kvinnor klev generellt in bakom kassan på banken först i slutet av 1800-talet – och då i hög grad eftersom många män hade börjat tycka dessa jobb var trista. 

Spär på ekonomiska myter om kvinnor 

Den här typen av påpekanden om hur sent kvinnan blev en del av det moderna finansiella systemet är förstås korrekta. Problemet är att de likväl riskerar att ge en skev bild av kvinnans ekonomiska historia. För hur definierar vi egentligen det där med “finans”? Och utifrån vems liv?  

Historier kan som bekant berättas på olika sätt. Vi kan prata om hur sent kvinnor släpptes in i de manliga finansrummen. Men risken är att den berättelsen – om den får stå ensam – spär på en falsk idé om att kvinnan är mer “nybörjare” än mannen när det gäller finansiellt risktagande och pengar.  

De tidigaste skriftliga källorna om kvinnligt företagande är över fyratusen år gamla: assyriska kvinnor var textilexportörer, långivare och investerare. I det gamla Egypten kunde kvinnan både äga och sälja fastigheter i eget namn. Och under Vikingatiden gjorde hon affärer på rätt liknande sätt som männen. De juridiska och ekonomiska begränsningar som sedan har lagts på kvinnor under långa perioder har dessutom ofta tvingat henne att bli mer finansiellt innovativ – inte mindre. 

Framtvingad finansiell innovation 

Å ena sidan var kvinnors ekonomiska handlingsutrymme ofta inskränkt av förmyndarskap, fördomar och restriktiva lagar. Å andra sidan låg det på kvinnan att hantera familjens utgifter. Det var därmed hon som var tvungen att skaffa fram regelbundna pengar ur oregelbundna inkomster, vilket är exakt vad som tvingar fram finansiell innovation.  

Visst har inte kvinnor haft rätt till kreditkort särskilt länge. Men många av de instrument som fyllde exakt samma funktion, till exempel pantbankerna, dominerades historiskt av kvinnor.  I hundratals år fungerade även använda kläder som en form av pengar. Det var kvinnor som specialiserade sig på den här typen av transaktioner, byggde upp kompetens på området och blev så bra på att värdera saker att 95 procent av dem som arbetade med att värdera dödsbon i den tyska staden Nürnberg år 1542 var kvinnor. 

Detta var en kvinnodominerad sektor med enorm ekonomisk betydelse i människors vardag. Men när vi skriver vår officiella historia om “finanssektorn” får den inte vara med. 

Arbetarklasskvinnor bakom handelssystem 

I stora hamnar som London utvecklade kvinnor på 1600-talet handel med sjömansbiljetter. Det var en form av kuponger som garanterade den lön som mannen skulle få efter en lång resa till havs. Dessa “värdepapper” cirkulerade som valuta i hamnen och gick att byta mot varor och tjänster. Särskilda kvinnliga mäklare gjorde affärer med papperna eller specialiserade sig på finansiell rådgivning runt dem. I Londons hamnområde var över 60 procent av alla lån under samma period förmedlade av kvinnor. Enskilda arbetarklasskvinnor byggde upp vad som måste benämnas som "bankverksamhet" och lokala sybehörsaffärer, borstbindare och ullspinnerier hade aldrig hade klarat sig utan dem. 

Kvinnor utfärdade 70 procent av lånen 

På 1700-talet var 70 procent av alla lån i den polska staden Gdansk på samma sätt utfärdade av kvinnor. Att kvinnor likt många etniska och religiösa minoriteter genom historien har hållit på med utlåning av pengar är inte konstigt. Marginaliserade grupper börjar ofta ägna sig åt den typ av affärsverksamhet som resten av samhället ser ner på. Men varför pratar vi inte om det? Varför låtsas vi som att det var först i slutet av 1800-talet som någon storsint manlig bankdirektör först släppte in kvinnor i finansvärlden genom att vänligt låta oss arbeta bakom kassan till lägre lön? 

Och framför allt: vilka konsekvenser får den här berättelsen?

Katrine Kielos, författare, föreläsare och ekonomijournalist.