En stabil sjukförsäkring ska garantera att individen får en rimlig försörjning även när denne är sjuk. Den måste också erbjuda många ingångar som gör det möjligt att återgå till arbetsliv och egen försörjning, vilket ställer krav både på inkomsttrygghet och aktiv rehabilitering. Personer som drabbas av sjukdom ska ha en sådan ersättning att de kan ägna sin tid och kraft åt rehabilitering och återgång till arbetslivet utan att behöva fundera på att byta bostad eller andra åtaganden under perioder av sjukdom.

Sjukförsäkringen behöver ha både en ersättningsnivå som medger en god levnadsstandard och ett högt inkomsttak som omfattar större delen av befolkningen och fler anställda i finansbranschen. En tydlig ansvarsfördelning mellan arbetsgivare, statliga myndigheter, kommuner och regioner är en förutsättning för en framgångsrik rehabilitering.

Försäkringskassan ska endast i undantagsfall kunna överpröva läkares bedömning av patienternas arbetsförmåga. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen måste utgå från samma definitioner och bedömningsmallar: människor som av Arbetsförmedlingen bedöms som för sjuka att arbeta ska inte nekas sjukpenning av Försäkringskassan. Bedömningen av sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas mot riktiga arbeten, inte fiktiva.

Undersökningar visar att kvinnors arbetsskador än i dag bedöms på ett mer restriktivt sätt än männens. Socialförsäkringsbalkens regler om arbetsskada behöver ses över för att säkerställa att kvinnors arbetsskador bedöms på samma villkor som männens.

Arbetslöshetsförsäkringen ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet. För att försäkringen inte ska undermineras är det viktigt att det huvudsakliga finansieringsansvaret ligger på staten och inte de fackliga organisationerna. Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring, det vill säga en bro mellan två anställningar. Regelverket rörande a-kassan ska utformas så att man ges stora möjligheter att vidmakthålla och utveckla sitt arbetsmarknadsvärde och sin anställningsbarhet. Den arbetssökande ska ges rätt att begränsa sökområdet geografiskt och kompetensmässigt under det första halvåret av sin arbetslöshet. Arbetsgivaren har ett stort ansvar att hjälpa personalen att hitta nytt jobb när verksamheter dras ner eller upphör.

A-kassan ska ge samma inkomsttrygghet för alla över tid och bör därför indexregleras mot den allmänna inkomstutvecklingen. 

Ett livslångt lärande medför en trygghet i arbetslivet. Digitaliseringen och globaliseringen förändrar arbetsmarknaden. De statliga och partsgemensamma trygghetssystemen måste förändras och utvecklas i samma takt.

Tjänstepensionen är en del av det svenska kollektivavtalssystemet och ska förvaltas och utvecklas av arbetsmarknadens parter utan politisk inblandning. Det allmänna pensionssystemet bör reformeras för att motverka att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor lever vidare och förstärks även efter arbetslivet. Pensionsnivåerna ska höjas och möjliggöra en god levnadsstandard.

För att kunna planera sin ekonomi och beviljas lån är en trygg anställning ett måste. Tillsvidareanställning ska vara den huvudsakliga anställningsformen.