Finansförbundet tycker att:
- Företagen i den finansiella sektorn ska ha en saklig och icke-diskriminerande lönesättning, med tydliga lönekriterier.
- De osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska elimineras.
- Företagens lönesättning ska ske med facklig insyn och inflytande.
- Vinstandelssystem är ett mycket bra sätt att belöna alla medarbetare.
- Finansförbundets representanter ska ha inflytande över bonusprogrammens utformning och tillämpning.
- Bonusprogram ska vara transparenta, seriösa, rimliga i sin omfattning och ska inte uppmuntra till osunt risktagande.
- Det politiska systemet ska inte reglera vinstandelssystem, provisionslön eller breda bonusprogram, såvida syftet inte är att minska säljhetsen för de anställda.
Varför är det viktigt?
Om bonus och andra rörliga lönedelar förekommer ska de utgöra en mindre del av den totala ersättningen. Lönerna ska vara individuella och differentierade utifrån arbetsuppgifternas art och svårighetsgrad, medlemmens kompetens och arbetsinsats. Lönesättningen ska ske utifrån objektiva kriterier och de ska vara väl kända. Jämställdhetsaspekten ska beaktas i all lönesättning.
Företagen i den finansiella sektorn ska ha en lönepolitik som beskriver vilka kompetenser och insatser som företaget behöver, och utifrån det belöna sina medarbetare. När medarbetare bidrar till företagets utveckling och resultat ska det synas på lönebeskedet. Alla medarbetare ska ges möjlighet till stimulerande och utvecklande arbetsuppgifter och själva kunna påverka sin lön genom arbetsresultat och kompetensutveckling. Löneprocessen ska skapas i samverkan med Finansförbundet och vara tydlig för alla medarbetare. Den ska kopplas till företagets verksamhetsplanering och budgetprocess. Den individuella lönen ska sättas på arbetsplatsen, med facklig insyn och inflytande i enlighet med lokala överenskommelser. Kvinnors och mäns arbetsinsats ska värderas lika, och lika lön ska sättas för likvärdigt arbete. På varje arbetsplats ska finnas ett arbete för att motverka lönediskriminering, oavsett grund.
I den finansiella sektorn förekommer främst tre olika system för rörliga lönedelar: provision, breda bonusprogram för stora grupper av medarbetare samt smala bonusprogram för höga chefer och individer i nyckelposition.
Finansförbundet anser att alla system för rörlig lön som används av företagen ska stödja en långsiktigt hållbar utveckling, och inte uppmana till risktagande. De ska uppmuntra engagemang, delaktighet och laganda, samt underordnas samma krav på saklig grund och objektivitet som annan lönesättning. Oseriösa och alltför generösa bonusprogram riskerar att skada företagens anseende och relationer till kunderna. På sikt kan det minska företagens resultat och möjlighet till framtida utveckling, vilket kan äventyra medlemmarnas anställningstrygghet.
Provision är rörlig lön relaterad till individuell prestation, till exempel försäljningsresultat. Provision medför vanligtvis en lägre fast lön. I finansbranschen förekommer provision främst för vissa säljfunktioner. Finansförbundet anser att provision ska användas med försiktighet, eftersom det minskar individens möjlighet att förutsäga sin inkomst. Provision riskerar också att minska lagandan i en arbetsgrupp och att öka säljhetsen. Provision ska endast förekomma för tydligt avgränsade arbetsgrupper, där arbetets karaktär är väl lämpad för detta och medarbetarna har stor påverkan över sina resultat. Om provision införs ska systemet förhandlas med Finansförbundet samt godkännas av varje individ. Den fasta delen av lönen ska alltid vara stor nog för att garantera en rimlig levnadsstandard.
Breda bonusprogram kännetecknas av att de omfattar stora kategorier av medarbetare som inte enskilt påverkar risknivån för företaget, samt att de har ett tak på någon eller några månadslöner. Om breda bonusprogram ska användas så ska det vara tydligt vad medarbetarna ska uppnå för att få bonus. Alla medarbetare ska få information om villkoren för att utbetalning ska ske, varje individ ska ha möjlighet att påverka bonusens utfall och programmen ska inte begränsa fast lön eller framtida löneutveckling. Omfattningen, alltså vilka personer som berörs, får inte heller vara godtycklig. Breda bonusprogram ska alltid förhandlas med Finansförbundet innan de införs.
Breda bonusprogram har både för- och nackdelar. De kan motivera personalen och användas som ett positivt styrinstrument. Samtidigt riskerar programmen att skapa en säljhets hos personalen där kundens behov kommer i andra hand. För att stärka lagandan och motverka säljhets och konkurrens mellan kollegor anser Finansförbundet att breda bonusprogram hellre ska baseras på gruppens än individens prestationer.
Smala bonusprogram riktar sig till höga chefer och individer i nyckelpositioner med stor påverkan på företagets resultat och risktagande. Finansförbundet anser att sådana program endast ska användas om de är transparenta, inte uppmuntrar till osunt risktagande samt har en rimlig nivå i relation till arbetsinsats och resultat. Programmen ska alltid ha ett tak. Företag som använder smala bonusprogram ska följa Finansinspektionens regelverk om rörliga ersättningar. Programmen ska fastställas av företagets styrelse med arbetstagarrepresentanternas medverkan. Utformning, tillämpning, utfall och reserveringar ska redovisas i företagets årsredovisning.
Många företag i den finansiella sektorn har även vinstandelssystem. Finansförbundet definierar detta som ett system där alla medarbetare får lika stor del av företagets eventuella vinst, och där utbetalningen sker i relation till arbetad tid, inte utifrån arbetsuppgift eller prestation. Finansförbundet tycker att vinstandelssystem är mycket positiva, eftersom de visar att alla medarbetare gör en viktig insats för företaget. Ett bra vinstandelssystem omfattar även visstidsanställda och föräldralediga. Vinstandelssystem ska inte inkräkta på lönen eller begränsa individens möjlighet till lönehöjning. Finansförbundet ska ha inflytande över vinstandelssystemen.
Vinstandelssystem, provision och breda bonusprogram ska vara fritt för varje företag att införa, i samverkan med Finansförbundet. De ska inte regleras av lagstiftning vare sig på svensk nivå eller i EU, i annat syfte än att minska säljhetsen för de anställda. Det politiska systemet får inte begränsa branschens roll att själv reglera villkoren i kollektivavtal.