På grund av underhållsarbete har du inte möjlighet att logga in under 11-12 december

Konflikt och stridsåtgärder

Konfliktåtgärder och varsel om konflikt är en del av de verktyg som fackförbund kan använda exempelvis för att få till kollektivavtal.

I första hand så försöker fackliga representanter och arbetsgivare komma överens genom förhandlingar. Om parterna står allt för långt från varandra så kan utvägen vara att ta till konflikt.

När det inte finns kollektivavtal på en arbetsplats så är rätten att ta till stridsåtgärder grundlagsskyddad. 

Viktiga begrepp:

  • Strejk - anställda lägger ner arbetet, det vill säga arbetar inte. 
  • Blockad - en konfliktåtgärd som avser visst arbete eller vissa tjänster. Dessa får då inte utföras eller tillsättas. Det finns olika former av blockader, till exempel övertidsblockad eller nyanställningsblockad. Om ett företag sätts i blockad innebär det att det finns ett förbud för andra arbetstagare att ta arbete hos arbetsgivaren i stället för de strejkande.
  • Neutraliteten arbetstagare som omfattas av neutralitet är inte skyldig att utföra arbete som omfattas av åtgärderna i arbetskonflikten (strejk eller blockad). Den anställda har rätt att neka att utföra strejkbelagda uppgifter, exempelvis arbetsuppgifter denna inte normalt utför, men kan utföra sitt vanliga arbete.
  • Lockout - en åtgärd som arbetsgivaren använder och som kan omfatta hela eller delar av arbetsplatsen. Ofta innebär åtgärden att arbetsplatsen stängs och ingen anställd får vara på arbetsplatsen. Dessutom betalar inte arbetsgivaren ut någon lön. Medlemmar kan då få konfliktersättning från förbundet i stället.
  • Sympatiåtgärder – andra fackliga organisationer och/eller arbetsgivarorganisationer stöder en konflikt genom att vidta någon av åtgärderna ovan för att öka trycket på motparten.
  • Varsel om konflikt - en skriftlig förvarning om en stridsåtgärd. Hur varsel ska läggas anges i lag med tidsfrister och en rad formella regler. Har både funktion som påtryckning i förhandlingar och som förberedelse för konfliktåtgärder. Vilka medlemmar som ska delta i en konflikt beror på hur konfliktvarslet är utformat. Det kan till exempel handla om hel eller delvis nedläggning av arbete på alla eller vissa arbetsplatser. Den som är medlem i Finansförbundet måste delta i de konfliktåtgärder som förbundet beslutat om.

Frågor och svar

För att sätta press på ens motpart, arbetsgivaren, kan ett fackförbund ta till konfliktåtgärder. Det kan till exempel var en situation i en avtalsrörelse där ett kollektivavtal ska omförhandlas som ligger bakom åtgärden. 

Vid förhandlingar med en arbetsgivare som inte har kollektivavtal (där fackförbundets medlemmar finns) kan också varsel om konflikt och konfliktåtgärder tas till. Ett fackförbund kan också varsla om sympatiåtgärder för att visa sympati för andra fackförbunds konflikter. 

Innan konfliktåtgärder inleds, måste fackförbundet varsla, förvarna, motparten. Det innebär att motparten får en förvarning om att konfliktåtgärder kommer att bryta ut om man inte kommer överens. Fackförbundet kan ta till åtgärder som blockad eller strejk och arbetsgivaren kan använda lockout. 

Varsel om konflikt behöver läggs minst sju arbetsdagar i förväg (lördag, söndag och helgdagar tillkommer utöver de sju arbetsdagarna) innan en konflikt kan starta. Den part som varslar skriver en varselhandling, som är ett grunddokument och bland annat beskriver varför varslet läggs och vad det innebär, till exempel strejk. Vid en konflikt där det varslats om konfliktåtgärder utses en medlare från Medlingsinstitutet för att medla i förhandlingen. 

Medlemmar som berör kan få information om konflikten och eventuella konfliktåtgärder centralt från sitt fackförbund och/eller från sin lokala fackklubb. 

Medlingsinstitutet är en statlig myndighet under arbetsmarknadsdepartementet, med tre huvuduppgifter: verka för en väl fungerande lönebildning, medla i arbetstvister och ansvara för lönestatistik. I tvister mellan förbundsparter, det vill säga när en arbetsgivarorganisation och ett fackförbund förhandlar om kollektivavtal om löner och allmänna anställningsvillkor, utses så kallade särskilda medlare från institutet för att medla. 

Om ditt fackförbund varslat om strejk ska du som medlem delta i den. Om du inte gör det kan du bli utesluten.  

Du kan inte vara dubbelansluten, det vill säga vara ansluten till två fackförbund, för att undvika att delta i en strejk ditt första fackförbund varslat om. 

Ditt fackförbund ersätter dig för inkomstbortfall vid strejk eller lockout eftersom din arbetsgivare inte betalar ut lön. 

I samband med beslut om konfliktåtgärder och sympatiåtgärder beslutar förbundsstyrelsen hur stor konfliktersättning som ska utges.

Om du inte strejkar när ditt fackförbund varslat om strejk kan du bli utesluten ur facket. Det kan innebära att du bland annat går minste om din inkomstförsäkring. Inkomstförsäkring ger ekonomiskt skydd vid arbetslöshet och kompletterar a-kassan så att ditt lönebortfall inte blir så stort. 

Det beror på hur fackförbundet du är medlem i ställer sig till konflikten. Ställer sig ditt fackförbund neutral till konflikten ska du utföra dina arbetsuppgifter som vanligt. Du har rätt att neka att utföra strejkbelagda uppgifter, exempelvis arbetsuppgifter du inte normalt utför, men kan utföra sitt vanliga arbete.  

Beslutar ditt fackförbund att ta till sympatiåtgärder ska du som medlem delta i dem.  

Om ett fackförbund inte lyckas påverka sin motpart, arbetsgivaren, tillräckligt mycket kan de be andra fackförbund att varsla om sympatiåtgärder, till exempel sympatistrejk. Detta för att öka trycket på motparten.  

Är du är medlem i ett fackförbund som varslar om sympatistrejk ska du delta i den, annars kan du riskera bli utesluten. 

När du vill byta fackförbund ska du kontakta ditt nuvarande fackförbund och begära utträde.

Om du varit medlem i ett annat fackförbund så tillgodoräknas tiden i det tidigare förbundet om det är en obruten tidskedja mellan medlemskapen. Det vill säga att det inte blir ett glapp mellan medlemskapen. Du måste som tidigare även vara med i en a-kassa.

Ja du kan strejka även om du inte är fackligt ansluten. Men det kan bli kostsamt eftersom du vid strejk inte får lön från arbetsgivare och som icke medlem får du ingen ersättning från fackförbundet. 

Hittade du inte svaret på din fråga är du alltid välkommen att kontakta medlemsservice.

Kontakta medlemsservice

Relaterade länkar

Ett kollektivavtal ger den anställde en rad förmåner utöver det som står i lagen. Hör Finansförbundets förhandlingschef, Viktor Källqvist, berätta om betydelsen av kollektivavtalet. Få svar på frågor om bland annat vad kollektivavtalet reglerar och vilka förmåner det innebär.
Finansförbundets kollektivavtal
Din trygghet och dina rättigheter är oftast resultatet av bra fackliga förhandlingar. Vårt kollektivavtal bidrar till bra villkor i finansbranschen och kan ge dig upp till 80 000 kronor mer i plånboken varje år.
Vad är ett kollektivavtal

Facket för dig i finans­bran­schen

  • Kan branschen du jobbar i
  • 30 000 medlemmar med olika yrkesroller
  • Förhandlings- och rättshjälp
  • Karriärtjänster
  • Personlig rådgivning
  • Unik branschspecifik lönestatistik
  • Partipolitiskt obunden
  • Seminarier och föreläsningar