Finansmarknadsregleringens pris: Hur påverkas arbetskulturen?

Sedan Finanskrisen 2008 har finansmarknadsregleringen vuxit explosionsartat. Syftet är tydligt: att skapa stabilitet, motverka finansiell brottslighet och driva hållbar utveckling. Men bakom ambitionen finns en verklighet som är mer komplex. De tusentals sidor av krav som idag styr branschen har förändrat arbetsvardagen för många finansanställda. Dokumentation och rapportering tar allt större plats, vilket gör att tiden för kunder och strategiskt arbete krymper, samtidigt som stressen ökar.

– Problemet är tvådimensionellt: dels har det kommit nya regler från EU, dels har de nordiska tillsynsmyndigheterna i viss mån ”överimplementerat” kraven. Resultatet är en mängd mycket detaljerade regleringar, vilket skapar både mer arbete och ökad komplexitet för finanssektorn, säger Lars Ohnemus, forskare och chefkonsulent vid Copenhagen Business School och fortsätter:

– Med det sagt vill ingen tillbaka till situationen före 2008. Vi behöver ett finansiellt system som bygger på förtroende, transparens och stabilitet. Självklart måste det finnas regler som sätter ramarna för sektorn.

En förändrad kultur

Enligt Lars Ohnemus är konsekvenserna av dagens situation tydliga. När regelkraven ökar påverkas inte bara arbetsbelastningen, utan också företagskulturen och ledarskapet. En kultur som präglas av försiktighet och rädsla riskerar att hämma utveckling och skapa stress i vardagen.

Det märks också i siffrorna. En nyligen genomförd enkät från Finansförbundet visar att 71 procent av de finansanställda har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid, och 73 procent jobbar övertid för att klara dokumentationen. För många är detta inte enstaka tillfällen – 20 procent uppger att övertid sker ofta. Samtidigt upplever 67 procent en rädsla för att göra fel och bli personligt ansvariga. Det är en oro som riskerar att sätta spår i kulturen.

Lars Ohnemus varnar för att överreglering även ökar risken för att medarbetare känner sig utsatta och tar risker som de kanske inte fullt ut förstår. Detta kan i sin tur leda till att Norden kan halka efter internationellt om kulturen blir defensiv.

– Det är en verklig oro som måste diskuteras framöver. Vi behöver också en öppen diskussion om konkurrenskraft, för finanssektorn är en viktig del av samhällets välstånd. Om vi skapar en miljö där människor inte får utrymme att tänka nytt eller ta initiativ, riskerar vi att fastna. Och nordiska finansinstitutioner kommer att möta hårdare internationell konkurrens, från både USA och Kina.

Lars Ohnemus. Foto: Jonas Eng

Ledarskapets roll

I den här ekvationen ser Lars Ohnemus att ledarskapet är avgörande. När komplexiteten i de olika regelverken ökar måste chefer skapa trygghet och tydlighet. Det handlar om att ge medarbetarna stöd i att tolka reglerna, men också att uppmuntra öppenhet och innovation. Om kulturen präglas av rädsla för att göra fel riskerar arbetsmiljön leda till att de finansanställda drar sig för att ta egna initiativ – och att branschen tappar attraktionskraft för nya talanger.

– Vi måste fortfarande uppmuntra människor att komma med nya idéer och våga tänka innovativt. Om vi inte gör det, tror jag att finanssektorn är illa ute. Det kommer att ske mycket utveckling de kommande åren, och vi behöver en kultur som är redo att ta emot den, säger Lars Ohnemus.

AI som möjliggörare – med förbehåll

Digitalisering och AI lyfts ofta fram som ett sätt att minska den administrativa tyngden och frigöra tid för mer kvalificerade uppgifter. Automatisering av repetitiva compliance-uppgifter, förbättrad rapportering och smarta analysverktyg kan göra stor skillnad. Men även här krävs eftertanke.

– AI kan absolut vara en del av lösningen, men vi måste undvika att bli alltför beroende av tekniken och se till att mänskligt omdöme fortfarande styr besluten. Det handlar om att använda AI som ett stöd, inte som en ersättning, säger Lars Ohnemus.

Även om det just nu pågår en bred översyn av finansmarknadslagstiftningen på EU-nivå, bland annat med syfte att förenkla regleringen, är det viktigt att hållbarhetsregleringen inte tunnas ut. Syftet med reglerna – att skapa trygghet och bidra till en hållbar finansmarknad – är centralt för förtroendet i sektorn. Framåt anser Lars Ohnemus att det är viktigt att kombinera stark regelefterlevnad med en kultur som främjar innovation och hållbarhet.

– Vi måste återvända till den nordiska modellen som historiskt har byggt på förtroende. Samtidigt behöver vi kritiskt granska hur regelverken kan förenklas utan att tumma på hållbarheten, säger Lars Ohnemus.

Text: Fanny Bäck