Film: Så påverkas din arbetsmiljö från Bryssel

En stor del av regleringen på det finansiella området har sin bakgrund i en EU-process. För att ta reda på mer om temperaturen i Bryssel just nu, där en intensiv debatt kring finansiell reglering pågår, bjöd Finansförbundet in EU-parlamentarikerna Adnan Dibrani (s) och Arba Kokalari (m) till ett panelsamtal.

– Jag jobbade själv på bank under åren 2007-2010 när finanskrisen slog till på allvar. Jag tror att den lagstiftning som tillkom efter de åren i mångt och mycket är bra, det handlar ju om att säkra en stabil finansmarknad, säger Adnan Dibrani och tillägger:

– Sedan är jag helt med på att det under de följande åren har gått lite för långt. Idag behöver de anställda lägga alldeles för mycket tid på att efterfölja regelverk istället för att göra det de faktiskt är bäst på.

Gemensam förmåga inom EU

Även Arba Kokalari framhåller att det regleringsarbete som tog fart i efterdyningarna av finanskrisen bidrog till att det numera på ett helt annat sätt än tidigare finns en gemensam förmåga inom EU att hantera framtida finansiella kriser.

– Samtidigt överlappar de här reglerna varandra och det har blivit väldigt delaljreglerat. Jag ägnar den största delen av min tid som EU-parlamentariker åt att försöka riva den typen av byråkrati. Bortsett från de finansiella lagarna har vi även GDPR och regler kring AI-implementering, vi kan inte hamna i en situation där svenska företag behöver ersätta sina ingenjörer och programmerare med jurister för att kunna hantera byråkratin, säger Arba Kokalari.

EU-parlamentariker Arba Kokalari (m). Foto: Pressbild

När det kommer till hållbarhetsreglering ser hon ett liknande mönster. Att det å ena sidan är nödvändigt med regleringar samtidigt som rapporteringen inte får ta för mycket kraft från själva omställningen till en grön, cirkulär ekonomi.

Adnan Dibrani ser långsiktiga spelregler som en viktig ingrediens för att företagen ska kunna få kapital till en grön omställning.

– Ibland kanske företagen inte gillar hållbarhetsreglering, men de älskar att de ändå vet vad de ger sig in i. Det är här vi EU-parlamentariker behöver tänka till för att se till att det inte blir snabba förändringar på ett område som kräver stora resurser av företagen, säger han.

Kritik mot Omnibuspaketet

EU-kommissionen har just nu ett extra starkt fokus på regelförenklingar inom hållbarhetsområdet, i det så kallade Omnibuspaketet som lanserades tidigare i vår. Omnibuspaketet har fått kritik för att vara för långtgående i sina regelförenklingar, en oro som många miljöorganisationer och fackförbund har gett uttryck för, däribland även Finansförbundet i en debattartikel i Dagens Industri tillsammans med fackförbundet Forena.

Frågan är om det går att förenkla regelverket kring hållbarhet utan att samtidigt orsaka sänkta ambitioner för mänskliga rättigheter, arbetstagares villkor eller miljömässig hållbarhet? Arba Kokalari är övertygad om att det är möjligt.

– Ja, absolut. Omnibus-förslaget träffar 90-95 procent av de största utsläpparna i Europa. Genom att vi ställer tydliga krav på de som behöver göra mest, gör vi det enklare och mindre byråkratiskt för de små och medelstora företagen i Sverige som vill slå om till en mer hållbar affärsmodell, säger hon.

Adnan Dibrani ser dock att det är viktigt att inte minska ambitionsnivån inom hållbarhet, både för Sverige som nation och på EU-nivå.

EU-parlamentariker Adnan Dibrani (s). Foto: Pressbild

– Min stora oro i det här har hela tiden varit: Vad händer med de företag på hemmaplan som har ställt om? Många ligger redan långt framme inom hållbarhet i Sverige, hur kompenserar vi dem? Det behöver både jag och Arba kunna svara på, säger Adnan Dibrani.

– Jag tycker inte att vi ska skrämma upp människor i onödan. Det vi ska vara rädda för är att vi inte ska lyckas uppnå vår ambition att vara klimatneutrala år 2050. För att komma dit har vi hittills jobbat med piskor, nu behöver vi också jobba med morötter, kontrar Arba Kokalari.

Olika inställning till hållbarhetsreglering

Hon tycker sig se att argumentationen i den grupp där Adnan ingår i EU-parlamentet snarare ropar efter fler krav och regler än ser hur de svenska företagen dignar under den nuvarande hållbarhetsregleringen.

Adnan Dibrani svarar att han absolut inte vill se att de svenska företagen minskar sina ambitioner.

– Vi har byggt upp Sverige med hårda regler kring arbetsvillkor och miljö, ändå har vi lyckats ta oss till fronten i Europa inom många områden. Det har vi inte gjort genom att tulla på regler utan snarare genom att ha smarta regelverk på plats.

Se panelsamtalet i sin helhet ovan.

Text: Klara Ledin Höglund