Det har nyss varit EU-val och i Bryssel förhandlar de svenska representanterna just nu för fullt inom sina europeiska partigrupperingar inför att den nya mandatperioden ska påbörjas. Men redan före valet, när den kyliga våren plötsligt övergick i varm försommar, deltog jag i en annan demokratisk process som ger ett mäktigt argument för nyttan av att vara medlem i Finansförbundet. En avsiktsförklaring kring hur AI ska hanteras på arbetsplatser inom bank och finans undertecknades av parterna inom banksektorn på EU-nivå, där Finansförbundet och BAO representerar Sverige i den Sociala Dialogen.
Inflytande över hur AI används
Att på det här sättet få en direkt möjlighet att påverka hur arbetstagarna i alla led ska få inflytande över hur AI införs och används i finansbranschen, ser jag som ett konkret kvitto på kraften i att gå samman och organisera sig. Det får mig att minnas när jag på 80-talet var en av de yngsta förtroendevalda på min arbetsplats och på ett medlemsmöte deltog i en diskussion om införandet av bankterminaler. Vissa hävdade att förbundet borde sätta stopp för terminalerna, eftersom de förutspåddes konkurrera ut en mängd jobb inom banksektorn. Jag argumenterade för att vi inte borde motarbeta själva teknikutvecklingen, utan istället säkerställa rätten till inflytande och löpande kompentensutveckling för att skapa en trygg övergång i tider av stora förändringar.
I dag är det kanske svårare än någonsin att sia om vart den tekniska utvecklingen kommer att ta oss om tio, fem eller bara ett år. Men jag väljer ändå att se det snabbt ökande användandet av AI i vår bransch som mer av en möjlighet än ett hot. Bankterminalerna konkurrerade inte ut de anställda för 40 år sedan och det behöver inte AI göra heller, så länge vi får utbildning i hur den nya tekniken fungerar och inflytande över hur den implementeras ute på våra arbetsplatser. Just detta har vi nu kunnat säkerställa på EU-nivå och förhoppningsvis kan formuleringarna återkomma på global nivå i nästa steg.
Regeländring kan bli "nannylag"
I år är det 50 år sedan en annan genomgripande förändring genomfördes, den svenska föräldraförsäkringen som initialt mötte stort motstånd, men kom att revolutionera synen på jämställt föräldraskap. Regeringen har nu drivit igenom ett antal betydande förändringar som träder i kraft 1 juli i år, lagom till att många av oss påbörjar vår semester. Antalet dagar då båda föräldrarna kan vara hemma samtidigt fördubblas, samtidigt som varje förälder även kan överlåta 45 dagar med föräldrapenning till någon annan än den andra föräldern. Kritiker har påpekat att i stället för att, som tanken var, främja stjärnfamiljers möjligheter till ett jämlikt föräldraskap, bidrar regeländringarna till etableringen av ett nanny-system i Sverige, vilket har gett upphov till uttrycket ”nannylagen”.
Även jag kan se utmaningar med den nya lagstiftningen ur ett rent jämställdhetsperspektiv. Eftersom män fortfarande endast tar ut drygt 30 procent av föräldradagarna är risken överhängande att kvinnor tar ett större familjeansvar även under de dagar som tas ut dubbelt, eller överlåts på någon annan. I kombination med utökade möjligheter att jobba på distans kan det leda till en kvinnofälla, där den som arbetar heltid men är mindre synlig på sin arbetsplats missgynnas både när det kommer till löneutveckling och karriärmöjligheter.
Koppla bort jobbet i sommar
Snart stundar semestertider. Behovet av att koppla bort arbetet under ledigheten kan se olika ut, men jag tror att vi alla mår bra av att under en viss sammanhållen tid ägna tankarna åt något helt annat än lönearbete. Själv kommer jag att befinna mig på västkusten där jag gör olika strandhugg, hälsar på goda vänner och ser solen gå ner i västerhavet.
Ha en fin sommar!
Ulrika Boëthius, förbundsordförande