AI och arbetsmiljö – risk för stress och frustration i finansbranschen

DigiFin-projektet tog form redan 2022, när AI började dyka upp i allt fler delar av arbetslivet, inte minst inom finansbranschen. Diskussionen om teknikens möjligheter växte snabbt, men samtidigt saknades något viktigt: kunskap om hur AI faktiskt påverkar människor på jobbet. Det var just det tomrummet forskarna vid Mälardalens universitet ville fylla. 

– Vi såg att AI började slå igenom, men det fanns väldigt lite empirisk kunskap om vad som faktiskt händer ute på arbetsplatserna. Det var mycket antaganden, men få konkreta insikter. Vi ville undersöka hur tekniken faktiskt används, och hur den påverkar arbetsmiljön för de anställda, säger Inti Lammi, projektledare och forskare för DigiFin. 

Projektet tog sin utgångspunkt i en paradox: AI beskrivs både som ett hot mot arbetstillfällen och som ett verktyg för att förstärka det människor redan gör. Det har innefattat en översiktlig kartläggning av finansbranschen, men också djupdykningar över tid. I en fallstudie följde forskarna införandet av AI-verktyg: en företagsanpassad chatbot och en virtuell kollega som skulle stötta medarbetare i det dagliga arbetet. 

DigiFins forskrare Rachael Tripney Berglund och Inti Lammi. Bild: Mälardalens universitet

Förhoppningen var att tekniken skulle frigöra tid för mer kvalificerade uppgifter. Men lanseringen gick inte helt som planerat. I synnerhet ansågs den virtuella kollegan inte vara användbar för många då den ibland gav felaktiga svar, något som skadade förtroendet för verktyget. Samtidigt fanns en tydlig vilja bland medarbetarna att använda AI – men bara om det fungerar. 

– Vi ser att det finns en nyfikenhet och en vilja att använda tekniken, men då måste den upplevas som användbar. Det blir en frustration för medarbetarna om man sitter med olika system som inte pratar med varandra, säger Rachael Tripney Berglund, forskare vid Mälardalens universitet. 

AI i arbetsmiljön – medarbetarna inte involverade 

En av de mest slående insikterna från projektet är att medarbetarna ofta inte varit delaktiga i införandet. AI har kommit in i arbetsvardagen utan att de fått vara med och definiera vilka problem som faktiskt behöver lösas. 

– Många vi intervjuat upplever att de inte varit involverade alls. Det är som att AI bara dyker upp, utan att någon har frågat vad som faktiskt behövs i deras arbete, säger Rachael Tripney Berglund. 

Hon beskriver hur frustration byggs upp när nya verktyg införs innan de gamla systemen fungerar som de ska. I vissa fall har medarbetare tvingats hantera flera digitala plattformar som inte kommunicerar med varandra – samtidigt som kraven på effektivitet ökar. 

– Det är lätt att prata om AI som framtidens lösning, men när verktygen inte fungerar i praktiken här och nu, då blir det bara ännu ett stressmoment. Många undrar varför man investerar i ny teknik innan man löst grundproblemen, säger Rachael Tripney Berglund. 

AI och arbetsmiljö – när tekniken blir en trend snarare än ett behov 

Forskningen visar också att AI ofta införs utan tydliga mål eller utvärderingskriterier. Det finns fall där AI nyttjas bra, till exempel som stöd för att bekämpa penningtvätt, men många organisationer experimenterar ännu med tekniken och vet inte riktigt vad de vill uppnå. Det finns en känsla av att man "hakar på trenden" snarare än utgår från faktiska behov. 

– Vi såg att flera företag inte hade gjort några riskbedömningar alls, som att AI och nya implementeringar inte skulle ingå som en arbetsmiljöförändring, säger Inti Lammi och fortsätter: 

– Det är som att man hoppas att tekniken ska lösa något, utan att först ha definierat vad problemet är. Och när det inte fungerar, är det svårt att utvärdera varför. 

Samtidigt investeras det stora summor i AI-lösningar som kanske aldrig kommer till sin rätt. Utmaningarna är särskilt stora för äldre aktörer i branschen. Många sitter med föråldrade system och strukturer som gör det svårt att hänga med i den snabba utvecklingen. Samtidigt växer konkurrensen från mer digitalt mogna fintech-bolag, som har lättare att testa och införa nya lösningar. 

Så kan AI stärka arbetsmiljön – om det görs rätt 

För att AI ska bli ett stöd i arbetet krävs att både arbetsgivare och medarbetare får rätt förutsättningar. Det handlar om utbildning, förståelse och att våga prata om både möjligheter och risker. 

– Man måste jobba proaktivt. Ledningsgrupper, fackliga företrädare och arbetsgivare måste börja prata med varandra om vad AI faktiskt innebär i praktiken. Det handlar om att bygga kompetens tillsammans, och att våga ställa de svåra frågorna innan besluten tas. 

Metodhandledning från Finansförbundet 

Projektet är nu inne i sin avslutande fas. Resultaten har redan fått praktisk betydelse – de ligger till grund för Finansförbundets nya metodhandledning i AI och används för att ta fram riktlinjer som ska stötta banker och försäkringsbolag vid införandet av nya verktyg. 

– AI i arbetslivet handlar inte bara om teknik. Det handlar lika mycket om människor, rutiner och arbetskultur. Frågan är inte om AI kommer att förändra arbetslivet, utan hur vi kan forma förändringen så att den gynnar både verksamhet och arbetsmiljö, säger Inti Lammi. 

– Ingen vinner på att AI implementeras fel. Men om vi gör det rätt, tillsammans, kan tekniken bli ett lyft, inte en fälla, fyller Rachael Tripney Berglund i.