Ta spjärn mot hormonell stigmatisering

Kvinnohälsa har länge förbisetts i arbetsmiljöarbetet, trots att sambandet med sjukskrivningar och ohälsa är väldokumenterat. Även om menstruation och klimakteriet är vardag för hälften av arbetskraften, är många arbetsplatser dåligt anpassade. Detta kan dels påverka den enskilda individen negativt, dels affärsresultaten, sjukskrivningstalen och personalomsättningen på företaget.  

Ny global standard för kvinnohälsa 

Mot bakgrund av detta har SIS, Svenska Institutet för standarder, tillsammans med systerorganisationer i andra länder arbetat fram en ny global standard för Occupational health and safety management – Menstruation, menstrual health and menopause in the workplace. Standarden ska komplettera det befintliga ledningssystemet för arbetsmiljö.  

Det finns exempel på initiativtagare i finansbranschen som redan nu har närmat sig ämnet med framgång. Erik Boss som är förtroendevald på Handelsbanken och ledamot i Finansförbundets styrelse, valde att engagera sig i frågan efter att ha fått en aha-upplevelse.  

”Jag fick verkligen upp ögonen för den här arbetsmiljöproblematiken”, säger Erik Boss, förtroendevald på Handelsbanken och ledamot i Finansförbundets styrelse. 

– När man jobbar fackligt försöker man att snappa upp så mycket som möjligt, bland annat genom att lyssna på olika poddar. Under ett avsnitt av Heja Framtiden gästade medicinjournalisten Katarina Wilk som pratade om hormoner och den kvinnliga hjärnan. Då fick jag verkligen upp ögonen för den här arbetsmiljöproblematiken, säger Erik Boss och fortsätter:  

– I branschen pratar vi ofta om frågan kring kvinnlig sjukskrivning kopplat till 70–30-regeln, att kvinnor står för 70 procent av alla sjukskrivningar och att det skulle vara en konstant. Man fördjupar sig inte i problematiken kring varför eller vad vi aktivt kan påverka. När jag hade lyssnat på poddavsnittet fick jag ett Eureka-moment och såg att det visst finns jättemycket vi kan göra.  

Stort intresse för hormoner och den kvinnliga hjärnan 

Han tog initiativ till en föreläsning för Finansförbundets medlemmar på Handelsbanken med Katarina Wilk. Syftet var att öka kunskapen om de hormonella faser som kvinnor går igenom, med extra fokus på övergångsperioden inför klimakteriet som i svåra fall leder till långtidssjukskrivningar. Söktrycket på den digitala föreläsningen, som tillgängliggjordes via regionverksamheten i Finansförbundet, blev rekordhögt – ansvariga för sändningen fick dra ett streck kring 500 deltagare för att tekniken skulle palla trycket.  

– Det var inte bara kvinnor som ville delta, utan intresset spände brett över hela medlemskåren. Jag fick höra att en manlig kollega hade blivit medlem i Finansförbundet för att få titta på föreläsningen, säger Erik Boss.  

Pilotprojekt med hälsoscreening 

Även på Nordea har det hållits en föreläsning för att lyfta frågan, då med inriktning på klimakteriet. I höst kommer banken att följa upp med ett pilotprojekt tillsammans med företagshälsovårdsaktören Falck och kvinnohälsomottagningen EsterCare, där 100 medarbetare kommer att få möjlighet att göra en hälsoscreening speciellt anpassad för kvinnor. Tanken är att ge riktad hjälp för besvär kopplade till kvinnohälsa. 

– Responsen på föreläsningen som hölls 2024 inspirerade oss till att gå vidare och göra något konkret. Syftet med piloten är att undersöka om hälsoscreening för kvinnor kan leda till färre sjukskrivningar, säger Bo Ahlberg, HR-specialist på Nordea. 

Han poängterar att det är en balansgång att hantera frågan på rätt sätt. Att öka öppenheten får inte öppna dörren för chefer att dra felaktiga slutsatser om samband mellan prestation och hormonella besvär.  

– Det gäller att ha respekt. Det är bra med ökad kunskap, men samtidigt vill vi inte se en klåfingrighet och social klumpighet, säger Bo Ahlberg.  

Bo Ahlberg, HR-specialist på Nordea, och Josefin Persdotter, forskare med fokus på kvinnohälsofrågor vid Chalmers tekniska högskola. 

Josefin Persdotter är forskare med fokus på kvinnohälsofrågor vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation på Chalmers tekniska högskola. Hon har tillsammans med MENSEN – Forum för menstruation, tagit fram en handbok för att integrera mens och klimakteriet i arbetsmiljöarbetet. Handboken ska göra det enklare för HR och ledning att hantera just det som Bo Ahlberg pratar om. 

– I Sveriges jämställdhetsfokus har det ibland varit svårt att lyfta fram sådant som är olika mellan kvinnor och män. Överhuvudtaget är det svårt att presentera arbetstagaren som sårbar, och att prata om besvär kopplade till menstruation och klimakteriet är ett enormt sårbarhetserkännande. Extra känsligt blir det eftersom den här frågan historiskt har använts som argument för varför kvinnor inte ska vara en del av arbetsmarknaden, säger Josefin Persdotter. 

Systematiskt arbetsmiljöarbete 

Hon ser att ytterligare stigmatisering är en risk som man behöver förhålla sig till, men betonar att det inte får leda till passivitet.  

– Vi får i stället ta spjärn mot stigmat och ta tag i frågorna ordentligt. Kanske är det extra viktigt för ledning och HR på mansdominerade arbetsplatser, att tydligt signalera en öppenhet gentemot medarbetarna och visa att man ser vikten och värdet av att ta tag i problem kring mens och klimakteriet. Och då handlar det inte bara om att stötta medarbetare att få bättre vård, utan också om att ta in perspektivet i det systematiska arbetsmiljöarbetet i stort, säger Josefin Persdotter. 

När organisationen MENSEN började lyfta frågan om mens och klimakteriet som en arbetsmiljöfråga år 2018 blåste det upp till åsiktsstorm. Ledarskribenter menade att man infantiliserade kvinnor och inkräktade i människors privatliv. Mycket har hänt sedan dess – nu finns det snart en global ISO-standard som ska vägleda arbetsgivare kring kvinnohälsa. 

– Vi var faktiskt bland de första i världen som jobbade med frågan, det var helt otrampad mark. I dag är kvinnohälsa på arbetsplatsen ett forskningsfält och en kommande ISO-standard. De allra flesta har fattat att vi inte vill syssla med integritetsövertramp, utan om att ta medarbetares hälsa och välmående på allvar, säger Josefin Persdotter. 

”Kunskapshöjning ska inte vara slutmålet” 

Nyhetsbyrån Bloomberg skrev i en artikel för några år sedan att klimakteriebesvär leder till en produktionsförlust på 150 miljarder dollar globalt. Bo Ahlberg på Nordea pekar på mörkertalet, att vissa besvär felaktigt hamnar i facket ”psykisk ohälsa” och leder till sjukskrivningar där roten till problemet inte har grävts upp.  

– Kvinnor har en menscykel och en fertilitet som för vissa individer leder till besvär, det är allmänt bra att ha en förståelse för det. Men kunskapsökning i sig ska inte vara slutmålet, utan det är att kvinnor som har besvär ska få bättre hjälp än vad de får i dag. På sikt kan det förhoppningsvis leda till en högre produktivitet i hela organisationen, säger Bo Ahlberg. 

Text: Alice Lindén