Betalningsmarknaden i Sverige är en av världens mest digitala. Svenskarna har både en stor digital vana och ett högt förtroende för mobila betallösningar. En majoritet av hushållen, sju av tio, menar att de skulle klara sig helt utan kontanter. Det visar Riksbankens årliga undersökning som presenteras i Betalningsrapporten 2026.
//Bild på Erik T och Elin R//
Här vill Riksbanken att vi tänker om, mot bakgrund av det allvarliga säkerhetspolitiska läget. Det stora användandet av digitala system gör oss sårbara för cyberattacker och störningar i elnät och datakommunikationer, menar myndigheten.
– Vi måste fundera på hur vår motståndskraft ser ut. Vi betalar med kort, Swish och inte så mycket med kontanter. Korten domineras av två amerikanska kortnätverk, Visa och Mastercard. Oavsett geopoliskt läge har vi ett för starkt beroende till några enskilda system och till ett enskilt land, resonerade riksbankschefen Erik Thédeen under presskonferensen som hölls i samband med att den nya betalningsrapporten släpptes.
Vill se snabbare och mer tillgängliga betaltjänster
Men hur ska motståndskraften stärkas då? Riksbanken lyfter omedelbara betalningar som en del av lösningen. Det handlar om tjänster som möjliggör för privatpersoner och företag att göra överföringar som ska nå mottagarens konto inom några sekunder, dygnet runt.
– Om Erik och jag har konton i varsin svensk bank som erbjuder eurobetalningar, kommer vi efter halvårsskiftet 2027 kunna skicka euro till varandra och få betalningen direkt. Men görs betalningen i svenska kronor kan det i stället dröja till måndag morgon innan betalningen kommer fram, om den skickas sent fredag eftermiddag. Vi menar att Sverige har halkat efter på det här området, säger Elin Ritola, enhetschef för betalningsanalys och innovation på Riksbanken.
Uppmaningen till bankerna är att börja erbjuda omedelbara betalningar via internet och mobilbanken, eller kommunicera en plan på att göra det i närtid, före mars 2027.
En annan åtgärd för att göra det svenska betalningssystemet mer robust är möjliggörandet av kortbetalning utan uppkoppling. Redan 1 juli 2026 kommer det att vara möjligt att genomföra offlinebetalningar med kort (förutsatt att man kan sin PIN-kod). Funktionen ska gälla för fysiska betalkort vid inköp av livsnödvändiga varor som mat, mediciner och drivmedel.
”Viktigt att kontanterna finns kvar”
Samtidigt vill Riksbanken bromsa utvecklingen med minskad kontantanvändning i Sverige. Deras nya rekommendationer – att ha kontanter i mindre valörer hemma som räcker för en veckas inköp av livsnödvändiga varor samt att använda kontanter med jämna mellanrum – har fått stor medial uppmärksamhet.
– Vi vill inte se en mycket större kontantanvändning, men vi vill bromsa den nedåtgående trenden. Det är viktigt ur beredskaps- och inkluderingshänseende. För människor som av olika anledningar inte kan eller vill använda digitala verktyg är det viktigt att kontanterna finns kvar, säger Elin Ritola och fortsätter:
– Och för att kontantanvändning ska fungera i ett krisläge, behöver den också fungera i vardagen. Det går inte att pausa systemet helt och hållet för att sedan dra i gång det i kris. Därför stödjer vi förslaget om kontantplikt på större ställen som säljer livsmedel och medicin, och som ger bankerna ett större ansvar att upprätthålla infrastruktur som gör det möjligt för företag att sätta in dagskassor och få ut växelkassa.
Inte riskfritt att öka kontantanvändningen
Finansförbundet har varit tydliga med åsikten att samhället bör bli kontantfritt. Dels för att minska risken för rån, dels för att kontanter används flitigt i den kriminella sektorn. Finansförbundet vill fokusera på att minska sårbarheter i de digitala betalningssystemen, i stället för att öka kontantanvändningen.
Riksbanken håller med om att en ökad kontantanvändning kommer med risker som behöver hanteras. Så också införandet av omedelbara betalningar. Det är inte långsökt att anta att kriminella kommer att försöka nyttja båda dessa förändringar till sin fördel.
//Genrebild kontanter//
– Det är mot den bakgrunden som vi anser att Sverige bör införa en högsta beloppsgräns på 10 000 kronor för kontanta betalningar i handeln. Den gränsen skulle inte hindra personer som behöver kontanter för att göra vardagliga inköp, men försvåra för kriminella att köpa lyxvaror. Liknande kontantköpsgränser finns i många europeiska länder, förklarar Elin Ritola och fortsätter:
– Inte heller nya tjänster för omedelbara betalningar får leda till att penningtvätt, terrorismfinansiering och bedrägerier underlättas. I takt med att fler betalningar blir snabba måste banker och övriga betaltjänstleverantörer ha kontrollsystem med finansiell kriminalitet som fungerar för detta. Det är viktigt.
Perspektiv har tidigare berättat om finansbranschens samarbete med Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket för att bekämpa den finansiella brottsligheten, Finuc. När betalningsmarknaden förändras, till exempel genom införandet av offlinebetalningar och omedelbara betalningar, tillkommer nya tjänster för underrättelsecentret att hålla ögonen på.
När penningtvättsåtgärder krockar med rätten till betalkonto
När Perspektiv berättade om Finuc i höstas, hade 400 bankkonton som kunde kopplas till organiserad brottslighet avslutats. I Betalningsrapporten 2026 lyfter Riksbanken trenden där konsumenter nekas tillgång till betalkonto i en allt större utsträckning. Det konstateras att det finns situationer när konsumentens rätt till ett betalkonto krockar med penningtvättsregelverket.
– Bankerna behöver göra vad de kan för att alla som kan och vill ska få ett betalkonto. I stället för att neka en kund ett konto, bör banken försöka hantera en förhöjd risk för penningtvätt genom att till exempel begränsa funktioner på kontot eller ta bort möjligheter för kunden att göra vissa typer av betalningar. Regeringen har gett Finansinspektionen i uppdrag att komma med vägledning på det här området och det tycker vi är bra, säger Elin Ritola.
Text: Alice Lindén