Så ger ditt kulturintresse bättre flyt på jobbet

Forskning visar att kultur aktiverar och tränar de nervceller i hjärnan som används för reflektion, beslutsfattande och social förståelse. När vi går på konstutställning, läser skönlitterära böcker eller ser en teaterföreställning utvecklas den kognitiva flexibiliteten, förmågan att skifta perspektiv.  

– Det går inte att vara en duktig yrkesperson inom finans om man har skygglappar som får en att se begränsade delar av verkligheten, så enkelt är det. Konst, litteratur och kultur kan bända upp skygglapparna, säger Lars Strannegård, rektor för Handelshögskolan i Stockholm, och tillägger: 

– Det finns en spridd idé om att människor i finansbranschen bara är intresserade av att jogga och titta på sin platt-tv, men det är förstås inte sant. Människor i finansbranschen är som folk är mest, kulturkonsumerande varelser.  

Konstruerade skillnader mellan finans och kultur  

Sedan Lars Strannegård tillträdde som rektor 2014 har han jobbat aktivt med att lyfta in konst och kultur i utbildningsmiljön, inte minst genom projektet Art Initiative. Finansbranschens framtidslöften undervisas i klassrum som skapats av konstnärer, och överallt på Handelshögskolan hänger samtida verk.  

– Väldigt många tror att ekonomi först och främst handlar om siffror, men bakom siffrorna finns ett samhälle som struktureras på ett visst sätt och människor som interagerar med varandra. Ju större förståelse man har för människor och mänsklig interaktion, desto mer kan man tänka sig att detta fungerar som en sorts fond mot vilken ekonomi måste förstås, säger Lars Strannegård. 

Lars Strannegård vill öppna finansbranschens ögon för det siffrorna inte visar. Foto: Pressbild

Den som arbetar i finansbranschen (och gör det på ett bra sätt, poängterar Strannegård) har en god förståelse för mänskliga interaktioner och beteenden.  

– Detsamma gäller för den som sysslar med kultur på olika sätt. All form av kultur är försök till att fånga in mänskliga erfarenheter. Skillnaderna mellan finans och kultur är lite konstruerade tycker jag, säger han. 

Formar studenter som kan driva förändring 

Lars Strannegård leder sin skola med avstamp i utbildningsfilosofin FREE, där målsättningen är att studenterna som tar examen ska vara faktabaserade, reflekterande, empatiska och entreprenöriella. Inspirationen till FREE kommer från filosofen Ingemar Hedenius citat; ”Den som är bäst förberedd för framtiden är den som är fri och levande i relation till det okända”. 

– Det är en lite poetisk formulering, men den betyder att om jag inte förstår allt men samtidigt känner mig ödmjuk och hoppfull inför framtiden, då kan jag driva förändring. Utsätter man sig för konst som man inte förstår skapas snart en vana för att hantera osäkerhet och ställa frågor, säger Lars Strannegård och fortsätter:  

– Vi har ingen ambition om att våra studenter ska bli duktiga konstkännare, men vi har en ambition om att de ska kunna närma sig saker som de inte är vana vid och göra det med intresse och ödmjukhet. Allt vi sysslar med handlar egentligen om att försöka inympa det förhållningssättet till världen.  

Vad innebär det för dig personligen att arbeta i en miljö där nästa konstupplevelse alltid är nära?  

– Det är energigivande. Det är bara att jämföra – har du en korridor som är en konstutställning i sin egen rätt och av så hög kvalitet att den passar på ett museum, eller en grå, trist korridor är valet enkelt. Sitter du i en astrist miljö går du hellre någon annanstans.  

”Människor är bäst på att vara människor” 

AI har gjort Lars Strannegårds hjärtefråga om kulturens betydelse i ekonomin och samhället högaktuell. När det inte längre är självklart att det vi ser och hör finns på riktigt, blir kulturmänniskans förmåga att ifrågasätta och byta perspektiv särskilt värdefull.  

– Konst och andra kulturella uttryck har en förmåga att osäkra oss inför det vi ser och upplever. Tittar du på en målning av en skicklig samtidskonstnär väcks ofta två frågor. Den ena är vad målningen föreställer och den andra är vad konstnären har haft för tanke bakom. Genom att ställa den typen av frågor tränar man upp sitt seende och sitt kritiska tänkande, säger Lars Strannegård. 

Lars Strannegård kallade konst för ett “intellektuellt klipulver” när han sommarpratade i Sveriges Radio 2024. Foto: Mattias Ahlm. 

Det finns många fallgropar kopplade till AI, men riskerna får inte hindra finansbranschen från att tillvarata möjligheterna.  

– Maskiner är bäst på att vara maskiner och människor är bäst på att vara människor. AI kan lösa integraldifferentialekvationer, men den saknar kropp, själ och förstånd. Därför är det absolut livsfarligt att låta AI fatta beslut. Däremot fungerar AI fantastiskt som beslutsstöd, så länge vi människor gör rimlighetsbedömningar och står för omdömet, säger Lars Strannegård.  

Och egenskaperna som gör att människan trumfar maskinen går att träna upp. Det är bara att välja en kulturform och låta hjärnan göra sitt. 

Text: Alice Lindén