Övervakning utan transparens riskerar att skada tilliten

Digital övervakning är numera en naturlig del av många finansanställdas arbetsvardag. Övervakningen sker i form av inspelade videomöten, loggning av aktivitet i IT-system, sparade chattar och kameraövervakning. Med AI har det blivit enklare för arbetsgivare att hantera stora mängder insamlade data, analysera prestation och utvärdera arbetet.  

Finansförbundets nya rapport "Övervakad: En rapport om integritet i finansbranschen" visar att det finns ett tydligt samband mellan graden av övervakning och upplevd stress. Undersökningen pekar också på ett samband mellan osäkerhet kring när övervakning sker och ökad stress. 

Övervakning kan minska känslan av kontroll 

– Jag blir inte jätteförvånad när jag hör det.  Vi vet från tidigare forskningsstudier att övervakning som anställda känner till och upplever som legitim inte är lika kopplad till stress. Är man däremot osäker på om övervakning sker och vad materialet används till, kan det skapa stress. Vi vet också att övervakning kan minska känslan av kontroll över det egna arbetet, vilket också kan bidra till stress, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet.  

Just vad den insamlade informationen används till spelar roll. Har den betydelse för min löne- och karriärutveckling? Används den för att säkerställa att jag inte gör några fel? Har den syftet att minska digitala säkerhetsrisker? Krävs övervakningen för organisationens regelefterlevnad?  

//Bild på Daniel Lundqvist// 
Bildtext: Daniel Lundqvist, biträdande professor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet. 

– Beroende på användningsområde kan vi tycka att övervakningen är mer eller mindre legitim, säger Daniel Lundqvist. 

Han leder forskningsprojektet WATCH (Digitala analysverktyg och anställdas hälsa), vars syfte är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter i svenskt arbetsliv. Genom enkäter och intervjuer med både chefer och medarbetare inom tjänstemannayrken ska forskarna ta reda på hur den digitala övervakningen går till, och vad människor tycker om den.  

Olika syn på transparensen hos chefer och anställda 

Cheferna och medarbetarna som deltar i studien är inte länkade till varandra, men resultaten kan ändå säga något om hur de olika grupperna förhåller sig till digital övervakning: 

– Halvvägs in i studien kan vi se en diskrepans mellan chefernas och de anställdas svar. 63 procent av cheferna säger att det sker övervakning av de anställda, medan bara 40 procent av de anställda upplever att de är övervakade. 90 procent av cheferna säger att de har informerat om övervakningen, medan bara 60 procent av gruppen anställda säger att de fått den informationen, berättar Daniel Lundqvist. 

Även Finansförbundets rapport visar att många anställda saknar kunskap om vilken övervakning som sker på deras arbetsplatser. Drygt en tredjedel av de tillfrågade svarar att de inte vet om arbetsgivaren har tillgång till mejl eller chattar. Över hälften vet inte om cheferna kan följa aktivitet på skärmen eller registrera tangenttryckningar.  

”Präglade av en hög grad av tillit” 

Calle Vikevi Rosengren, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad, har även han undersökt i vilken omfattning anställda känner till vilken data som arbetsgivaren samlar in. Han pekar på risken för att tilliten mellan anställda och arbetsgivare skadas. 

– Ser vi till Skandinavien är våra samhällen präglade av en hög grad av tillit, både mellan människor och inom organisationer. Det är viktigt att värna om den tilliten. Därför är det problematiskt om arbetsgivare övervakar sina anställda eller använder data på sätt som den anställda inte förväntade sig, säger Calle Vikevi Rosengren och fortsätter:  

– Vi människor har dessutom en tendens att bete oss som det förväntas att vi beter oss. Om man som anställd upplever att det inte finns tillit och förtroende från arbetsgivaren, då kommer man börja bete sig därefter. Till slut har arbetsgivaren skapat ett självspelande piano i form av en arbetsplats som inte fungerar utan övervakning. 

//Bild på Calle Vikevi Rosengren// 
Bildtext: Calle Vikevi Rosengren, professor i arbetsvetenskap vid Högskolan Kristianstad. 

I Daniel Lundqvists WATCH-projekt har forskarna ställt frågor till cheferna om varför de digitalt övervakar sina anställda. Studien visar att det oftast handlar om organisatoriska vinster. Man vill ha bättre överblick över arbetsflöden, förenkla arbetsledningen och skapa en mer hållbar arbetssituation för medarbetarna.  

Här lyfter Calle Vikevi Rosengren utmaningen med ändamålsglidning. Under pandemin var det många företag som införde viss digital övervakning för att kunna följa arbetet när anställda satt hemma. När verktygen utvecklas och får ny funktionalitet, och cheferna kan använda AI för att analysera insamlade datamängder, finns det risk för att övervakningen växer i omfattning utan att det görs någon risk- och konsekvensanalys. 

Digital övervakning är inte en teknikfråga 

– Det här ses som en teknikfråga, inte en fråga om organisering och ledning av verksamheten. Detta trots att digital övervakning får konkreta effekter för hur människor samspelar med sina kollegor och hur arbetet leds och följs upp, säger Calle Vikevi Rosengren och fortsätter: 

– Det finns dock goda exempel på organisationer som har involverat en bredare sammansättning av kompetenser, bland annat HR, för att utvärdera implementeringen av ny teknik. Då kan man bättre beakta medarbetarnas perspektiv och hur tekniken kan påverka deras arbetsmiljö. 

Full transparens en förutsättning 

Forskarna i den här artikeln delar bilden av att det inte nödvändigtvis finns en motsättning mellan arbetsgivarens behov att övervaka och medarbetarnas syn på detta. En av de medverkande i Finansförbundets undersökning sammanfattar det så här: 

”Jag har inga problem med övervakning eller kontroller. Det viktiga är dock att arbetsgivaren är öppen och informerar om vad som övervakas/kontrolleras och hur det sedan används. Full transparens!”  

Text: Alice Lindén