Det här gäller kring att jobba på distans
Det finns ingen generell rätt för anställda att arbeta hemifrån. I de flesta fall är det arbetsgivaren som bestämmer var arbetet ska utföras. Arbetsplatsen framgår normalt av anställningsavtalet och kompletteras ofta av riktlinjer i företagets policy för distansarbete. Även om hemarbete tidigare har varit möjligt kan arbetsgivaren ändra reglerna och kräva ökad närvaro på kontoret.
I grunden finns det två olika sorters distansarbete. Det ena fallet är om den anställde bor långt bort från huvudarbetsplatsen. Då kan medarbetaren och arbetsgivaren göra en speciallösning som regleras i det enskilda anställningsavtalet, där hemmet är utgångspunkt som arbetsplats. Den andra formen har blivit en mer utbredd fråga sedan 2020, då många företag behövde ställa om utifrån de restriktioner som gällde kring Covid 19. Det innebär i huvudsak att arbetsgivaren erbjuder en möjlighet för medarbetare att välja att arbeta från hemmet, ofta ett visst antal dagar per vecka. Arbetsgivaren kan besluta att arbetet ska utföras på kontoret även om distansarbete tidigare har varit tillåtet. Du som anställd kan med andra ord inte kräva möjlighet till distansarbete.
Arbetsgivaren bestämmer om du får jobba hemifrån
Möjligheten att i viss mån kunna välja att jobba hemifrån regleras primärt i den policy eller personalhandbok som gäller på företaget. Det är arbetsgivaren som äger policyn och har rätt att förändra villkoren i den när det anses nödvändigt. En förändring i policy som påverkar medarbetarnas förutsättningar och potentiellt medför arbetsmiljörisker ska förhandlas med lokal facklig part, innan beslutet fattas.
De fackliga representanterna framför medarbetarperspektivet och påtalar eventuella risker med att genomföra förändringen, ger förslag eller inspel på andra möjliga lösningar. Men i slutändan är det fortfarande arbetsgivaren som har rätt att fatta beslut. Det lokala facket har ingen vetorätt eller mandat att stoppa ett sådant beslut.
Vanliga frågor och svar om att jobba på distans eller kontor
Ja. I de flesta fall är det arbetsgivaren som avgör var arbetet ska utföras. Om arbetsgivaren beslutar att arbetet ska ske på kontoret behöver den anställde följa beslutet.
Nej, inte automatiskt. Även om distansarbete har varit möjligt under en period kan arbetsgivaren ändra riktlinjerna och kräva ökad närvaro på arbetsplatsen.
Om distansarbete är en permanent eller en särskild lösning regleras det ofta i anställningsavtalet. Om det handlar om frivilligt hemarbete några dagar i veckan regleras det oftare genom företagets policy.
Nej. Facket kan förhandla, lyfta risker och försöka påverka beslutet, men arbetsgivaren har normalt den slutliga beslutanderätten.
Det är en arbetsmiljöfråga som du behöver ta upp med din chef eller arbetsmiljöombudet för att hitta lösningar eller anpassningar i frågan. Men fortfarande är det arbetsgivaren som har bestämmanderätt i frågan. En minskad produktionstakt är en kostnad som främst drabbar arbetsgivaren, vilket de bör vara intresserade av att lösa.
Arbetsgivaren har rätt att besluta att arbetet ska utföras på en viss plats. Om konsekvenserna skulle medföra oförändrat eller till och med ett sämre produktionsresultat jämfört med om medarbetarna i viss utsträckning kan välja arbetsplats är det upp till arbetsgivaren.
I praktiken handlar det om att ställa frågor om det finns tillräckligt med arbetsplatser på kontoret när fler medarbetare förväntas vara på plats samtidigt, om arbetsgivaren har undersökt effekter av ljudmiljö och förutsättningar för arbetsprestation och koncentrationsmöjligheter eller hur det påverkar exempelvis medarbetare med yngre barn.
De fackliga representanterna på företaget för löpande dialog med arbetsgivaren i alla frågor som rör beslut som förändrar förutsättningarna för de anställda, eller i frågor som engagerar Finansförbundets medlemmar. Facket för fram medarbetarperspektivet, lyfter arbetsmiljöaspekter och kommer med invändningar för att påverka, men har inte vetorätt eller mandat att stoppa arbetsgivarens beslut.
I grunden utgår vi från att även arbetsgivaren värdesätter och ser sambandet mellan välmående medarbetare som har förutsättningar att skapa goda arbetsprestationer.


