Nya penningtvättsregler 2027: Så påverkas finansanställdas arbete

När hundratals miljarder kronor årligen tvättas genom det finansiella systemet får det konsekvenser långt utanför bankvärlden. Pengarna kan kopplas till allt från organiserad brottslighet och korruption, till finansiering av terrorism. 

För banker och andra finansiella aktörer innebär det ett omfattande ansvar. Arbetet med kundkännedom, riskbedömningar och övervakning av misstänkta aktiviteter har länge varit en central del av vardagen. 

Nu vill EU stärka det arbetet ytterligare genom ett nytt penningtvättspaket som börjar gälla sommaren 2027. 

Men vad är det egentligen som förändras? 

Därför gör EU om penningtvättsreglerna 

Bakgrunden är flera uppmärksammade avslöjanden och rapporter som pekat på brister i dagens system. Skillnader mellan medlemsländernas regelverk, bristande resultat i tillsynen och svårigheter att samarbeta över nationsgränserna har länge varit en utmaning. 

Trots att reformen beskrivs som den största på området på många år handlar det inte om att börja om från början, enligt Sara Ekstrand, jurist på Bankföreningen. 

– Det kommer att vara same same, but totally different. Bankerna kommer även fortsättningsvis att göra riskbedömningar, arbeta med kundkännedom, övervaka transaktioner och rapportera misstänkta aktiviteter. Den stora skillnaden är att reglerna i högre grad harmoniseras på EU-nivå, samtidigt som utrymmet för nationella anpassningar minskar, säger hon. 
 
Den största delen av reformen finns i den nya EU-förordningen AMLR (Anti-Money Laundering Regulation), som ska skapa mer enhetliga penningtvättsregler inom unionen. Tillsammans med det sjätte penningtvättsdirektivet, AMLD6, och den nya tillsynsmyndigheten AMLA utgör den grunden i EU:s penningtvättspaket. 

Så förändras arbetet med EU:s nya penningtvättsregler

Även om bankerna i grunden ska fortsätta göra samma saker som i dag väntar förändringar i vardagen för många finansanställda. Mer tid väntas gå åt till att uppdatera kundinformation, begära kompletteringar, analysera transaktioner och dokumentera bedömningar, vilket kan göra arbetet mer utredande. 

– För den enskilda bankanställda kommer arbetet sannolikt snarare att bli mer komplext än enklare. Det blir mer regeltext att förhålla sig till och fler krav som ska omsättas i praktiken, säger Sara Ekstrand. 

Samtidigt handlar förändringarna inte bara om nya rutiner. De nya kraven på kundkännedom innebär också att banker behöver säkerställa att informationen om befintliga kunder är aktuell och tillräcklig. 

– Det uppstår också frågor kring vad som händer om banken inte får in den information som regelverket kräver. Om kraven inte kan uppfyllas kan det i vissa fall innebära att kundrelationen måste avslutas, eftersom reglerna lämnar begränsat handlingsutrymme, säger Sara Ekstrand. 

Sara Ekstrand, jurist på Bankföreningen. Foto: Håkan Flank.

I praktiken väntar också ett omfattande arbete bakom kulisserna. Banker behöver se över policyer, instruktioner och processer samtidigt som IT-system ska anpassas till det nya regelverket. Dessutom väntas många medarbetare behöva utbildning i de nya reglerna. 

– Under en period kommer det sannolikt också att råda viss osäkerhet kring hur reglerna ska tolkas i praktiken. Även när regelverket väl finns på plats återstår frågan om hur olika formuleringar ska förstås och tillämpas, säger Sara Ekstrand. 

Nya penningtvättsregler möter en redan pressad bransch

Frågan är särskilt relevant eftersom regelstyrda arbetsuppgifter redan i dag tar en stor del av många finansanställdas arbetstid. 

I Finansförbundets rapport Vi dokumenterar ihjäl oss uppger sju av tio finansanställda att de har svårt att hinna med arbetsuppgifter kopplade till regelkrav. 73 procent arbetar dessutom regelbundet övertid för att hinna med sitt arbete. 

När nya krav på kundkännedom, dokumentation och uppföljning nu väntar aktualiseras frågan om hur arbetsbelastningen kommer att påverkas. 

– Vi riskerar att få se ökad administration, mer dokumentation och högre arbetsbelastning. Det är sällan själva den enskilda regeln som skapar problemen, utan utmaningen uppstår när nya krav läggs ovanpå alla de krav som redan finns, säger Finansförbundets ordförande Camilla Linder.

Det är också det som oroar Camilla Linder mest. Hon betonar att Finansförbundet står bakom ambitionen att bekämpa penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet, men menar att arbetsmiljöperspektivet måste få större utrymme när nya regelverk utformas. 

– När sju av tio uppger att de har svårt att hinna med regelkraven och ännu fler regelbundet arbetar övertid ser jag att arbetsmiljöperspektivet måste vara en självklar del av varje nytt regelverk. Finansanställda är inte stressade för att de motsätter sig regelverken i sig, utan för att de redan i dag har svårt att hinna med alla krav som ställs, säger hon. 

Enligt henne beskriver många av Finansförbundets medlemmar redan i dag en arbetssituation där kraven på dokumentation och kontroll tar allt större plats. 

– Många upplever ett stort ansvar som handlar om att göra korrekta bedömningar, upptäcka misstänkta mönster och samtidigt hantera höga krav på dokumentation. Samtidigt finns en upplevelse av att man ständigt måste prioritera mellan kundmötet och administrationen, vilket förstås ofta är ett omöjligt val. 

Camilla Linder, ordförande Finansförbundet. Foto: Samuel Unéus.

Krav på rätt resurser 

Samtidigt innehåller AMLR krav på att verksamheterna ska ha tillräckliga personalresurser för att kunna uppfylla regelverket. 

För Camilla Linder är det en viktig signal inför införandet. 

– Vår rapport visar att många redan arbetar under hög press. Därför är det svårt att hävda att ökade krav kan hanteras inom befintliga ramar. Om reglerna blir fler måste arbetsgivarna också vara beredda att investera i resurser, kompetensutveckling och systemstöd, säger hon. 

Kan det också bli bättre? 

Trots att många i branschen ser en risk för ökad administration finns det också delar av reformen som lyfts fram som positiva. 

Bankföreningen har under flera år deltagit i arbetet med att påverka utformningen av EU:s nya penningtvättsregler, bland annat genom den europeiska bankfederationen EBF. 

– Det positiva är att vi får ett mer harmoniserat regelverk. Ett av problemen med dagens system har varit att reglerna skiljer sig åt mellan medlemsländerna och att samarbetet inte alltid fungerar tillräckligt bra, säger Sara Ekstrand. 

En annan del som många inom branschen ser positivt på är de utökade möjligheterna till informationsdelning mellan banker och andra aktörer. 

– Det är något som många lyfter fram som en av de viktigaste framgångsfaktorerna i det nya regelverket. Om information kan delas på ett bättre sätt finns det också större möjligheter att upptäcka misstänkta mönster och arbeta mer träffsäkert mot penningtvätt, säger hon. 

Det stora testet återstår 

Även om regelverket börjar gälla sommaren 2027 är många detaljer fortfarande inte på plats. 

Enligt Sara Ekstrand återstår fortfarande ett omfattande arbete med tekniska standarder och riktlinjer som ska komplettera lagstiftningen. Det gör att många banker ännu inte fullt ut kan bedöma vilka förändringar som kommer att krävas. 

– Den största utmaningen är att många detaljer kommer väldigt sent. Det finns en risk att vissa delar av regelverket inte är färdiga när reglerna ska börja tillämpas, säger hon. 

Text: Fanny Bäck