”Kontoret 2.0 är ingen återgång till dystopiska skärmlandskap”

Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna. 

På Manhattan har jättebanken JP Morgan investerat 30 miljarder kronor i en superdesignad skyskrapa som är så spektakulär att de 10 000 medarbetarna inte ska kunna hålla sig borta. Huset har dynamisk ljussättning och hyperoptimerad ventilation som följer kroppens dygnsrytm. Och viktigast av allt: kaffemaskinerna är utrustade med QR-kod, så personalen inte ska behöva röra maskinen och riskera att bli sjuka när de hämtar kaffe. 

Distansdagarna minskar 

Just nu gör kontoret en storstilad comeback världen över. Det märks inte minst på de sociala plattformarna. På Pinterest har sökningar på ”cubicle makeover ideas” ökat med 2 767 procent det senaste året. Och på Tiktok romantiserar användarna kontorslivet under hashtaggen #officecore, där de stolt visar upp sina matlådor och skrivbord. 

Även statistiken visar att distansdagarna minskar. Enligt SCB jobbar svenskar fortfarande mer hemifrån än före pandemin, men kurvan pekar nedåt – och vi har troligen bara sett början på återgången. En annan undersökning visar att en tredjedel av Sveriges hybridjobbare skulle gå till kontoret oftare om det gav bättre möjligheter till sociala möten. 

Pandemin synliggjorde tre mänskliga behov som formar framtidens arbetsplatser: flexibilitet, kreativitet och ”wellbeing”. Resultatet kan vi kalla Kontoret 2.0. Glöm öppna kontorslandskap med grå väggar. Nu byggs mindre men mer påkostade miljöer för att locka tillbaka medarbetarna. Tänk hotell snarare än myndighet: meditationsrum, baristas, vinbarer, barnpassning, kemtvätt och matkassar för dem som är på plats tillräckligt ofta. 

Lyxkontoret ett affärskritiskt verktyg 

Det kan låta som onödig lyx för den som gjort sina decennier i kala kontorslandskap. Men det är det inte. Matkassarna och ljusterapin är lika mycket strategiska som affärskritiska verktyg för de arbetsgivare som vill vara relevanta för morgondagens talanger.    

Kontoret 2.0 är epicentret för mänsklig intelligens. Det låter storslaget, men varför ha lägre förväntningar än så? När AI tar över stora delar av det repetitiva jobbet förändras människans roll. Nu ska vi samarbeta mer, fatta snabbare beslut och lösa komplexa problem. Det gör vi bäst på plats, tillsammans. De bästa idéerna föds sällan i ensamhet framför en skärm. De föds i samtal, i pauser, i oväntade möten. Kontoret är också platsen där vi bygger företagskultur. Om vi alltid jobbar hemifrån offrar vi både syfte och gemenskap. Till slut vet vi inte längre för vem – eller varför – vi jobbar. 

För unga medarbetare är kontoret särskilt viktigt. De behöver förebilder, nätverk och chansen att visa vad de går för. Det är svårare att bygga tillit på distans. Därför oroar sig chefer ofta för juniorernas leverans vid hemmajobb – med all rätt. Det finns även en jämställdhetsdimension. Forskning visar att kvinnor lägger mer tid på hushållssysslor när de arbetar hemifrån. Kontoret jämnar ut spelplanen och minskar risken att gamla könsroller cementeras. 

Framtiden är hybrid 

Att många fortfarande vill jobba hemifrån är fullt naturligt. Det sparar tid, pengar och kan öka fokus. Faktum är att de flesta är mer produktiva hemma än på jobbet. Men det ena utesluter inte det andra. På kontoret föds de idéer som vi därefter förfinar och förverkligar i hemmakontoret, som cyborgs, uppkopplade till metaversum och våra AI-verktyg. Framtiden är hybrid – och det ska vi vara glada för.  

Kontoret 2.0 är inte en återgång till 1900-talets dystopiska skärmlandskap, utan en plats där vi stärker våra mänskliga förmågor, vårdar relationer och bygger kultur. Det påminner oss om att vi inte är maskiner, utan människor som växer av gemenskap. I en tid av hyperautomation blir kontoret en oas för mänsklig intelligens och innovation. Vinnarna i AI-revolutionen blir därför de som lyckas skapa miljöer där människor inte bara jobbar, utan där de vill vara större delen av sin tid. 

Nicklas Hermansson, AI-expert och grundare av mediehuset NomoFomo.