När AI stöper om finansbranschen – vem släpps in och vem stängs ute?

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. När datorer, internet och automatisering gjorde sitt intåg förändrades jobbinnehåll, kompetenskrav och yrkesroller. Det nya med den pågående AI-omställningen är inte att jobb förändras – utan hur snabbt och brett det sker.

– Med den här hastigheten måste vi röra oss snabbare framåt än tidigare. Vi behöver jobba mer med scenarier och fånga upp tidiga signaler, säger Ann‑Therese Enarsson, vd på tankesmedjan Futurion.

Ur ett arbetsmarknadsperspektiv handlar AI inte främst om massarbetslöshet, utan om en förskjutning av arbetsuppgifter. Vissa roller växer, andra krymper. Men förändringen slår olika, både mellan branscher och mellan grupper.

Finansbranschen i AI:s frontlinje

Finansbranschen är en av de sektorer där AI-utvecklingen går som snabbast. Tillsammans med IT, telekom, revision och kommunikation tillhör branschen de mest AI‑exponerade.

– Mycket i finansbranschen automatiseras just nu. Det gäller kundservice, chattstöd, standardiserad rapportering, research och enklare analyser. Även administrativa arbetsuppgifter påverkas i stor utsträckning, säger Ann‑Therese Enarsson.

Det är ofta just dessa arbetsuppgifter – i kundmöten, analysstöd och backoffice – som historiskt fungerat som instegsjobb. Roller där nya medarbetare lär sig verksamheten, kunderna och systemen. När de försvinner eller krymper uppstår en strukturell fråga: hur tar man sig in i branschen?

Ann-Therese Enarrson, vd på Futurion. Foto: Fredrik Hjerling.

Unga högutbildade under dubbelt tryck

En grupp som enligt Ann-Therese Enarsson förtjänar särskild uppmärksamhet är unga högutbildade. Unga drabbas traditionellt hårt i lågkonjunktur, och möter nu en dubbeleffekt där både konjunkturen och teknikutvecklingen slår samtidigt.

– Det som är nytt är att det här inte handlar om robotar som ersätter tunga, manuella jobb. Nu påverkas tjänstemannayrken och kognitivt arbete. Förstagångsjobben var tidigt utsatta när generativ AI slog igenom.

Studier visar att effekterna fortfarande är relativt begränsade i Sverige, runt fem procent i AI‑exponerade yrken, men signalerna är tillräckligt tydliga för att väcka oro. Forskning från Örebro universitet* pekar samtidigt på att generativ AI kan påverka ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket ytterligare understryker att förändringen slår olika mellan grupper.

Särskilt utsatta är unga i yrken där många av de första jobben nu förändras eller försvinner – ofta i kvinnodominerade delar av tjänstemannasektorn.

Äldre kan gynnas – men bara om de får chansen

Samtidigt finns en annan, mindre självklar, dynamik. AI, särskilt språkmodeller, tenderar att gynna erfarenhet.

– De som kan använda AI och är bra på att formulera frågor har ett försprång. Äldre medarbetare har ofta en djupare förståelse för verksamheten, kunderna och sammanhangen. Tillsammans med AI kan det bli väldigt kraftfullt, säger hon.

Futuri­ons analyser pekar mot en möjlig utveckling mot en slags erfarenhetsekonomi, där de som redan har mycket kunskap får större utväxling. I bästa fall kan det bidra till att bryta traditionell ålderism mot äldre. Men det finns ett villkor: kompetensutveckling.

– Problemet är att för få får den chansen. Om vissa grupper inte får möjlighet att lära sig tekniken riskerar vi nya klyftor, både mellan generationer och inom dem.

När åldersmixen försvinner

Om färre unga kommer in samtidigt som äldre medarbetare successivt väljs bort förändras också arbetsplatsernas sammansättning. Färre perspektiv ryms och det får konsekvenser.

– Ensidighet är aldrig bra, det hämmar innovationskraften. Unga och äldre bidrar på olika sätt. Yngre kan ha en vana vid AI‑verktyg och mindre prestige kring att förändra arbetssätt, medan äldre tenderar att bära på djupare verksamhetskunskap.

Det handlar också om sådant som sällan syns i organisationsscheman, men som är avgörande i vardagen.

– Det finns alltid någon som får saker att fungera, som håller ihop helheten och ser till att arbetet flyter. Den typen av erfarenhet är lätt att underskatta, säger Ann-Therese Enarsson.

Ett delat ansvar och ett vägval

Vem bär då ansvaret för att arbetslivet inte fastnar i ny ålderism?

– Det är ett delat ansvar. Parterna måste göra överenskommelser, politiken behöver skapa ramar och arbetsgivare måste se över hur de rekryterar, utvecklar och organiserar arbetet.

Mentorskap mellan generationer, nya former för insteg och ett större fokus på potential snarare än långa cv:n är några av de vägar som pekas ut.

– Den arbetsgivare som bara växlar upp sina seniorer och gör vinster på kort sikt riskerar att skjuta sig själv i foten. På längre sikt behövs både erfarenhet och förnyelse.

Frågan framåt

AI‑omställningen i finansbranschen är inte bara en teknisk förändring. Den är ett arbetsmarknadsexperiment i realtid, där beslut som fattas i dag formar vem som får plats i morgondagens bransch.

Frågan är inte om jobben förändras – utan om finansbranschen klarar omställningen utan att tappa en generation på vägen.

*Källa: Örebro universitet (2026), studie om generativ AI och ungas etablering på arbetsmarknaden.

Text: Fanny Bäck