Minst 352 miljarder kronor. Så mycket omsätter den kriminella ekonomin i Sverige varje år, enligt rapporten ”Svarta siffror” publicerad av Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Siffran är mer än dubbelt så stor som tidigare estimat, men enligt Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola och projektledare för SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet), är det fortfarande en underskattning.
– Det beror på att ett antal viktiga poster, som fusket med offentliga upphandlingar, inte är inkluderade. De som har tagit fram siffrorna, bland annat Konkurrensverket, säger själva att underlaget är osäkert. Vi har valt att bara inkludera siffror som håller en viss nivå, säger Amir Rostami.
Ger beslutsfattare aktuell problembild
Han och tre forskarkollegor har tillsammans med nationalekonomer, kriminologer och en referensgrupp med representanter från bland annat Statistiska centralbyrån och Finansinspektionen satt en ram för vad illegal ekonomi är. Dels för att undvika begreppsförvirring, dels för att avgränsa varifrån siffror ska hämtas. Sedan har forskargruppen dammsugit allt tillgängligt källmaterial.
– Vi tror att det behövs årliga skattningar av den kriminella ekonomin. Det försöker vi bidra till med vår onlinekarta, som uppdateras kontinuerligt när nya studier kommer. Tanken är att den ska ge forskarvärlden, beslutsfattare och media en aktuell problembild, förklarar Amir Rostami.
Finansbranschen måste täppa till sårbarheter
Rapporten Svarta siffror berättar om den kriminella ekonomin som omfattande, lönsam och strukturellt sammanvävd med Sveriges legala ekonomi och institutioner. I rapporten listas några centrala delar som nödvändiga för att både tygla och minska problemet.
Forskarna argumenterar bland annat för vikten av att motverka infiltration och exploatering av regleringstunga och kontantintensiva branscher, där finansbranschen ingår.
– Vi behöver gå från ett individ- och händelsebaserat angreppssätt till att titta på sårbarheterna i våra legala system. Ett konkret exempel är att komplettera återtagande av brottsvinster, ”follow the money”, med ett strukturellt före-pengarna-perspektiv ”go before the money”, där vi täpper till sårbarheter i system, produkter och kundrelationer innan pengar hamnar i orätta händer, säger Amir Rostami.
Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola och projektledare för SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet).
Amir Rostami leder initiativet SMOB (Sverige mot organiserad brottslighet) som nyligen har inrättat ett samhällsråd. Inom rådet ska ledande beslutsfattare inom akademi, näringsliv och arbetsmarknadens parter mötas och stärka sin samverkan för att motverka organiserad brottslighet.
– Problemen är systemhotande och slår mot den svenska modellen. Därför behöver vi mobilisera alla stora krafter som finns i samhället och fatta strategiska beslut tillsammans, säger Amir Rostami.
Den illegala ekonomin växer genom rekrytering av unga
Det finns ett direkt samband mellan den illegala ekonomin och rekryteringen av unga till brottslig verksamhet. Precis som den legala ekonomin behöver arbetskraft för att fungera och växa, krävs ständig tillförsel av arbetskraft till narkotikahandel, bedrägerier och penningtvätt. De kriminella använder gärna unga förmågor eftersom de är billigare, lättare att ersätta och inte sällan mer riskbenägna. När arbetskraften grips, skadas eller rent av dör lockas nästa ungdom in i kriminalitet med löfte om snabba pengar.
Carin Götblad, polismästare på Nationella operativa avdelningen (NOA), trycker på att den här problematiken bara kan lösas med förenade krafter från hela civilsamhället.
– Vi behöver jobba för att barn ska lära sig och få en chans att tjäna pengar på rätt sätt, innan de kriminella kommer och lockar och lurar. Det gäller framför allt de hundratals barn som vi ser i våra ärenden. De allra flesta som förekommer i mordplaner är kända hos både socialtjänst och polis sedan tidigare. Det behöver inte handla om allvarliga saker, utan oftast är det kopplat till uppväxtvillkor och umgänge, säger Carin Götblad.
Carin Götblad, polismästare på Nationella operativa avdelningen (NOA).
Tillsammans med advokaten Evin Cetin driver hon föreningen Nästa generation Sverige, ett initiativ som fångar upp unga som löper risk att rekryteras till kriminell verksamhet. Nästa generation Sverige kopplar ihop arbetsgivare och företagare med rektorer och skolor i socioekonomiskt utsatta områden.
Upplägget som kallas SAO (studiemotiverande arbetslivsorientering) är enkelt: Från årskurs åtta ges skolelever möjlighet att jobba två timmar i veckan mot betalning. Det råder krav på motprestation och ogiltig skolfrånvaro leder till pausat SAO-jobb.
– I dag har vi 600 barn som jobbar på alla möjliga företag och organisationer, och det går jättebra. Vi hoppas kunna komma över 1 000 jobb i år. Barnen tjänar cirka 1 000 kronor i månaden, och det är mycket pengar för ett barn, säger Carin Götblad.
Ser du att företag i finansbranschen skulle kunna erbjuda den här typen av jobb?
– Jag förstår att det är lättare för en matbutik att ta emot en 14-åring än vad det är för en bank till exempel. Men jag är övertygad om att det finns uppgifter som skulle kunna bli ett SAO-jobb även hos företag i finansbranschen. Jag tycker att ni kan prata om det i lunchrummet – vad skulle ett SAO-jobb hos er kunna innebära? Mitt tips är att lyssna in de yngre på arbetsplatsen, för de är ofta bättre på att tänka utanför boxen, säger Carin Götblad och fortsätter:
– På andra arbetsplatser ges barnen ofta enformiga, lite tråkiga arbetsuppgifter, för så är det när man inte har någon utbildning. Men, barnen får erfarenheter som de har jättestor nytta av om de sköter sig. Jobben har en fostrande effekt.
Så kan finansanställda motverka den kriminella ekonomin
Och för finansanställda som vill göra skillnad på ett personligt plan tipsar Carin Götblad om organisationer som kopplar ihop svenskar med nysvenskar, genom läxhjälp eller fritidsaktiviteter. Det går också att anmäla intresse till socialtjänsten, för att bli en kontaktperson som kan stötta en vilsen tonåring eller avlasta en ensam förälder.
– Sedan är det också viktigt att som finansanställd fundera på vilken typ av företag man jobbar på, och att ha en löpande dialog på arbetsplatsen om risker. Vi har kriminella strukturer i varenda bransch i dag, och förövarna använder våra samhällsstrukturer som verktyg för sin illegala verksamhet, säger Carin Götblad och fortsätter:
– Jag tror att alla har erfarenheter av att nästan bli lurad – man har fått ett misstänkt mejl eller konstigt telefonsamtal. Dela erfarenheterna och lyft fram det här i ljuset, så gör vi det svårare för de kriminella att dra undan mattan för hederliga företag.
Fackförbunden en extra säkerhet mot hat och hot
Även Amir Rostami är övertygad om att finansanställda har en betydelsefull roll att spela framåt – och att facklig organisering är viktigare än någonsin.
– Fackförbundet blir en extra säkerhet mot hat och hot. De kan upprätthålla viktiga villkor som behövs i det här arbetet. Ett exempel är ett fungerande visselblåsarsystem. Här behöver förbunden ha stor kunskap för att hjälpa visselblåsare med hög säkerhet och effektivitet, konstaterar han.
Text: Alice Lindén