Camilla Linder

När och varför blev du fackligt aktiv? 
Att arbeta fackligt var inte en aktiv plan men det föll sig naturligt när jag väl kommit in i jobbet på banken. Jag har alltid varit intresserad av den mer humanistiska sidan av frågor, snarare än rena fakta, att kunna se två sidor av ett mynt. 
Genom åren har jag också insett att fackligt arbete är ett sätt att skapa balans, en möjlighet till strukturerad påverkan – ett måste för att få genomslag. 
Mitt första fackliga uppdrag var – som för de flesta av oss - uppdraget som Kontaktombud. Jag valdes som kontaktombud av kollegor på ett av Sparbanken Alfas kontor i Motala. 
2004 valdes jag för första gången som ordförande för en lokal klubb (LK Motala) och sedan växte klubben, och därmed mitt uppdrag, organiskt via olika sammanslagningar. 
2009 var första året som ledamot i Finansförbundets Koncernklubb i Swedbank där jag också hann med ett par år som vice ordförande innan jag klev in i min nuvarande roll som ordförande. 
 
Vad driver dig i ditt fackliga arbete? 
Rättvisa, tron på att alla är någon som behövs och har något att bidra med och, präglad av omvärlden, känslan av att vi måste värna och försvara våra fackliga rättigheter, med vilka det också följer skyldigheter. 
Jag kan även lägga till min nyfikenhet. Det finns så mycket nytt att lära varje dag och bästa sättet är att göra det tillsammans. 
 
Vad blir en viktig fråga för att Finansförbundet ska ligga i framkant av utvecklingen? 
Vi behöver kännas relevanta för personer anställda i Finansbranschen; kunna och förstå deras vardag. Det möjliggörs av våra förtroendevalda, så vi behöver många förtroendevalda nära våra medlemmar och företagens verksamhet. 
Vi måste också försöka se runt hörnet; vad är nästa trend, nästa risk, nästa utmaning – aktuellt på den listan just nu är självklart AI, regelverksbördan, säkerhet, arbetsmiljö (ja, listan kan göra lång) men jag tror att det kommer dyka upp saker vi inte fått upp ögonen för än.