Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.
Prognosmakarna förutsåg att AI skulle effektivisera arbete, inte minst för många tjänstemän. Vissa gick till och med så långt som att hävda att tjänstemännen i hög grad skulle bli överflödiga i takt med teknikutvecklingen, och därmed arbetslösa. Men dessa framtidsprognoser har knappast blivit verklighet, i alla fall inte än. I stället tycks AI ha ökat tjänstemännens börda. Hur kunde prognoserna slå så fel?
Borde minska tjänstemännens arbetsbörda
Att AI successivt förändrar förutsättningarna på arbetsmarknaden är ett fullt rimligt antagande. Teknikskiften har alltid inneburit att vissa jobb försvunnit samtidigt som andra tillkommit. Under industrialiseringen försvann många jobb inom exempelvis jordbruk och textilindustrin eftersom maskinerna tog över stora delar av arbetet, vilket minskade behovet av mänsklig arbetskraft.
Intuitivt kändes det ganska självklart att det nu var tjänstemännens tur att bli överflödiga. När AI kan skapa texter och bilder, sammanfatta långa dokument, bearbeta och analysera stora datamängder samt skriva programkod borde den mänskliga arbetsbördan minska avsevärt inom kvalificerade tjänsteyrken.
Motsatt trend
Men produktivitetsvinsterna lyser med sin frånvaro, och det kommer till och med rapporter om en motsatt trend. Tidigare i år visade exempelvis en studie från Berkeley hur arbetsbelastningen ökade när AI integrerades i arbetet på ett amerikanskt techbolag. AI-verktygen resulterade i att de anställda arbetade snabbare och fler timmar, ofta utan att de blivit ombedda att arbeta mer.
Detta kan låta positivt, men den ökade arbetsbelastningen riskerar att bli ohållbar i längden. Studien visade också att användning av generativ AI innebar att de anställda började ta sig an allt fler uppgifter utanför sina ordinarie arbetsuppgifter, vilket hade en intressant följdeffekt – det ökade kollegornas arbetsbörda.
Ingenjörerna på företaget behövde plötsligt lägga alltmer tid på att granska, korrigera och vägleda kollegor som börjat skriva kod med hjälp av AI. Därmed fick de mindre tid till att utföra sina egna arbetsuppgifter.
Ökad tillgänglighet påverkar
De som förutsåg att tjänstemännen skulle bli överflödiga på grund av ny teknik tycks ha missat en viktig detalj: de nya AI-verktygen har blivit så lättillgängliga och användarvänliga att de påverkar hela samhället. AI-genererade klagomål har exempelvis resulterat i att vissa tjänstemän drunknar i merarbete.
Ett liknande exempel syns inom akademin. Många forskare lägger mängder av arbetstid på att söka forskningsanslag. Ansökningarna måste också skräddarsys efter anslagsgivarnas specifika krav, vilket tar tid och energi som hade kunnat läggas på forskning i stället.
Kvantitet belönas över kvalitet
Därför var jag initialt väldigt positiv när en kollega berättade att detta arbete effektiviserats tack vare de stora språkmodellerna. Men över tid har det gått upp för mig att det i andra änden av ansökningsprocessen sitter forskare som nu måste lägga mer tid på att bedöma en allt större mängd ansökningar.
Förklaringen till att tekniken leder till ökad snarare än minskad arbetsbelastning är alltså att den inte bara effektiviserar befintliga arbetsuppgifter utan även ökar produktionen av sådant som andra människor måste läsa, bedöma, korrigera och hantera. Arbetskulturen i dag tenderar också att belöna kvantitet över kvalitet. Denna arbetskultur var problematisk långt innan generativ AI började integreras i vårt arbete, så därför ska vi inte skylla allt på ny teknik.
Arbetskulturen måste förändras
Däremot innebär generativ AI att den arbetskultur som länge varit osund plötsligt blir ohållbar. När vi uppmanas att producera så mycket som möjligt blir resultatet mängder av AI-genererad workslop, det vill säga arbetsrelaterat innehåll som ser proffsigt ut på ytan, men som saknar substans och som ökar andras arbetsbörda.
Parallellt med att AI integreras på arbetsplatsen måste även arbetskulturen förändras. Vi behöver flytta fokus från kvantitet till kvalitet och premiera det arbete som verkligen är genomarbetat och meningsfullt, i stället för att överösa våra kollegor med halvdåliga AI-genererade rapporter, mejl och presentationer. För även om AI inte tar våra jobb är en framtid där vi ständigt måste ta hand om mänskligt producerat AI-slask knappast ett mer tilltalande öde.
Emma Frans, forskare, författare och folkbildare.