Lika kort tid som det tar för dig att läsa det här textstycket – så snabbt ska du kunna göra en kontoöverföring i euro från och med 2027. EU-förordningen om omedelbara betalningar i euro, Instant Payments Regulation (IPR), pressar svenska banker mot en ny nivå av snabbhet för traditionella konto-till-konto-betalningar.
Smidigt för den svenska semesterfiraren som vill betala en ny bekantskap för kvällens utlägg. Utmanande för bankerna som behöver hantera en ökad risk för bedrägerier, penningtvätt och annan ekonomisk brottslighet.
Ökade krav på finansanställda vid IPR
Vid traditionella överföringar mellan olika banker kan det dröja till nästa bankdag innan pengarna når mottagaren. Det ger ett tidsfönster för att upptäcka och stoppa en misstänkt betalning innan pengarna når mottagarkontot eller förs vidare. När överföringen i stället sker inom tio sekunder måste kontrollen i större utsträckning vara automatiserad och genomföras innan pengarna lämnar banken. Det ökar kraven på både bankernas tekniska system och medarbetarna som ska bedöma transaktioner som systemen flaggar.
– I grunden är det samma frågor kring säkerhet och betalning som bankerna ställs inför nu, som man har gjort sedan digitaliseringen tog fart för 30 år sedan. Skillnaden är snabbheten och det gränsöverskridande som gör det förebyggande arbetet än viktigare, säger Peter Göransson, senior rådgivare på Bankföreningen.
– Behovet av informationsdelning mellan bankerna, exempelvis kring misstänkta målvaktskonton, behöver snabbas upp och breddas. Det finns embryon till den typen av arbete, men det behöver mogna, tillägger han.
Snabbare betalningar kräver snabbare kontroller
I Sverige har de flesta bankkunder redan tillgång till omedelbara betalningar via Swish, men i övriga Norden och euroområdet är det möjligt att göra den typen av betalningar i realtid direkt i internetbanken – något som svenska banker alltså måste möjliggöra för eurobetalningar i och med införandet av IPR. Riksbanken vill se samma snabbhet för överföringar i svenska kronor.
I mars 2026 gick de ut med en tydlig uppmaning till svenska banker att bredda utbudet av tjänster för omedelbara betalningar. Budskapet var tydligt: Swish räcker inte. Riksbanken tryckte på att deras infrastruktur, RIX-INST, redan finns på plats och gör förflyttningen tekniskt möjlig.
Samtidigt konstaterade man att omedelbara betalningar gör det enklare för kriminella att ägna sig åt penningtvätt, finansiera terrorism och begå bedrägerier. Snabbheten blir särskilt problematisk när betalningar passerar flera företag, konton och länder innan de når sin slutdestination. En kriminell aktör kan föra pengarna vidare genom en kedja av konton innan den första banken hinner reagera.
Neobanker särskilt sårbara
Enligt den nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism är neobanker särskilt sårbara för att utnyttjas i sådana upplägg. Neobank är ett samlingsbegrepp för digitala aktörer som erbjuder bank- eller betaltjänster via appar och webbplatser. Många neobanker erbjuder tjänster i flera länder och kan ha sitt tillstånd i ett annat EU-land än Sverige. Det innebär att tillsynen och informationsutbytet kan behöva ske över landsgränserna.
Hos vissa neobanker räcker det med bestyrkta kopior av en id-handling och ett foto av personen i fråga som verifikation på att en ny kund är den hen utger sig för att vara. Det kan göra det svårare att upptäcka förfalskade handlingar eller avgöra om personen som ansöker verkligen är id-handlingens rätta innehavare. Traditionella svenska banker kombinerar ofta flera kontroller, exempelvis BankID, uppgifter från svenska register och digital avläsning av chipet i pass eller nationella id-kort.
Omedelbara betalningar ökar kraven på både bankernas tekniska system och medarbetarna som ska bedöma transaktioner som systemen flaggar.
– Vår tidigare bedömning om att neobanker är särskilt sårbara för penningtvätt och finansiering av terrorism står sig. Vi lyfter särskilt risker kopplade till anonymitet och snabba, gränsöverskridande transaktioner, vilket kan försvåra spårbarheten. Det ligger i sakens natur att den som försöker dölja sin verksamhet söker sig till branscher där kontrollsystemen är mindre utvecklade, säger Jonathan Svensson, presstalesperson på Säkerhetspolisen.
Säkerhet ”underifrån och inifrån”
För att motverka att utnyttjas behöver neobanker enligt Säkerhetspolisen leva upp till lagkrav på bland annat riskbedömning, kundkännedom och rapportering. Peter Göransson på Bankföreningen trycker på att alla typer av banker måste arbeta med säkerhet både ”underifrån och inifrån”.
– Med underifrån menar jag kunskapshöjande insatser som ”Svårlurad”, bankernas gemensamma initiativ mot bedrägerier där syftet är att informera kunderna om utmaningarna med social manipulering. Samtidigt behöver man jobba med säkerhet inuti banken, till exempel genom beloppsgränser och behörigheter. Banken ska veta vilka personer i ett företag som har vilka behörigheter, och kanske kravställa att stora belopp ska signeras av fler än en person, förklarar han.
Tufft tonläge mot finansanställda riskerar öka
Andra säkerhetslager kan vara system som reagerar på ovanliga belopp, mottagare eller betalningar som avviker från kundens normala beteende. IPR innehåller också krav på mottagarkontroll, Verification of Payee, som innebär att kunden varnas om mottagarens namn inte stämmer överens med kontoinnehavaren.
De som ska realisera det fördjupade förebyggande arbetet hos bankerna är anställda som jobbar med frågor som AML, bedrägeribekämpning och transaktionsövervakning. Bankerna vittnar redan i dag om ett högt tonläge och tufft bemötande från kunder, ofta i samband med spärrade konton och begränsning av tjänster vid misstanke om penningtvätt. När fler betalningar ska granskas i realtid kan antalet röda flaggor öka, samtidigt som tiden för att bedöma dem minskar. Det ställer högre krav på både bemanning och kompetens.
– Om vi tar investeringsbedrägerier som ett annat exempel lägger bankerna ner väldigt stora resurser på att ta kontakt med sina utsatta kunder. Det krävs att det är seniora medarbetare som hanterar den typen av svåra samtal, som kan sluta med att man måste avveckla kunden, säger Peter Göransson.
”Fler aktörer behöver ta ansvar”
Det kan handla om en kund som är övertygad om att ha träffat sitt livs kärlek på nätet, eller som har hoppat på en investeringsmöjlighet som lovar snabb avkastning. Kunden tar inte till sig varningar eller råd om att inte skicka mer pengar.
– I grunden bygger många bedrägerier på social manipulation som har sin upprinnelse utanför banken. Det börjar ofta med ett telefonsamtal, ett sms eller en annons på sociala medier. Lösningen på utmaningarna med omedelbara betalningar ligger därför inte enbart i bankernas säkerhetslager, utan här behöver fler aktörer ta ansvar för säkerheten inom sina områden, konstaterar Peter Göransson.
Text: Alice Lindén