AI har på kort tid blivit en del av det dagliga arbetet i finansbranschen. Verktyg för att skriva, sammanfatta och ta fram underlag används i allt fler delar av verksamheten. Samtidigt saknas ofta en gemensam bild av vad tekniken ska användas till.
Det framgår i Finansförbundets enkät om AI, som genomfördes i maj–juni 2026 och besvarades av drygt 1400 medlemmar. En majoritet, 56 procent, upplever att arbetsgivaren saknar en tydlig strategi för AI. Samtidigt används tekniken redan brett. Av de svarande uppger 41 procent att de använder AI varje dag och totalt 64 procent varje vecka.
Brist på AI-vision
Den bilden känner Conny Svensson väl igen. Som Director of AI Adoption på AI Sweden, Sveriges nationella center för tillämpad AI, arbetar han med att hjälpa organisationer att omsätta AI från teknik till verksamhetsnytta.
– Många organisationer pratar om AI-strategier, men det som behöver vara på plats först är en AI-vision. Varför ska vi arbeta med AI? Vilket värde ska det skapa i verksamheten? Om inte ledningen lyckas förklara det blir AI lätt något abstrakt som medarbetarna själva får tolka, säger han.
Enligt honom missar många organisationer att kommunicera syftet med AI-satsningen till hela verksamheten.
– Då söker medarbetarna information på egen hand, läser medierapportering och drar sina egna slutsatser om vad tekniken betyder för deras jobb. Det är viktigt att organisationen själv äger berättelsen om varför man satsar på AI och vart man vill komma.
AI som arbetsmiljöfråga
Men när riktning saknas blir konsekvenserna snabbt konkreta för medarbetarna. Tre av fyra uppger att de inte får tillräcklig utbildning, och nio av tio att de inte har varit delaktiga i besluten kring införandet.
– AI riskerar att bli en arbetsmiljöfråga när organisationen inte ger medarbetare rätt förutsättningar. Om man bara rullar ut verktyg och sedan förväntar sig att medarbetarna själva ska förstå hur de ska användas läggs en stor börda på individen, säger Conny Svensson.
Han menar att många upplever att ansvaret för AI-arbetet hamnar på deras egna axlar.
– Många känner att det hänger på dem själva att få ut värde av AI. Samtidigt förändras arbetsuppgifterna snabbt. Då behöver organisationen vara tydlig med vilka förväntningar som finns och ge stöd i omställningen.
Förändrade arbetsuppgifter
För många finansanställda handlar det inte om att AI ersätter arbetet, utan om att arbetsuppgifterna förändras.
– Plötsligt behöver du inte bara göra arbetet, utan också bedöma och kvalitetssäkra det som AI levererar. Det är ett ansvar som kräver både kunskap och omdöme. Om organisationen inte stöttar med utbildning och tydliga förväntningar riskerar det att skapa stress och psykologisk otrygghet.
I takt med att AI blir bättre på analys, textproduktion och andra avancerade uppgifter tror Conny Svensson att många kunskapsintensiva yrken kommer att förändras.
– Vi kommer att arbeta tillsammans med AI på ett helt annat sätt än i dag. Det som blir viktigare är inte bara att kunna ta fram underlag eller analyser, utan att kunna bedöma om resultaten är rimliga.
Han tror att mänskliga förmågor kommer att få större betydelse snarare än mindre.
– Om AI tar hand om mer av det analytiska arbetet behöver vi fokusera på det mänskliga. Kundmötet, relationerna, sammanhangsförståelsen och omdömet är sådant som fortsatt kommer att vara avgörande.
Inte ett teknikprojekt
Det är också här flera experter ser den största utmaningen.
När utbildning och riktlinjer saknas blir det i praktiken upp till individen att avgöra hur verktygen ska användas, vad som är tillförlitligt och var gränsen för ansvar går.
– Förtroendefrågan blir central. När man inför den här typen av teknik måste man få med människor på resan, säger Rickard Sandberg, Head of Center for Data Analytics vid Handelshögskolan i Stockholm.
Han menar att AI-satsningar riskerar att misslyckas om syftet är otydligt.
– Det finns en risk att man startar initiativ utan att veta vad man vill uppnå eller hur resultaten ska mätas. Då kan organisationen lägga stora resurser på initiativ som inte leder någonstans eller till och med skapar problem.
Helena Palmgren, som branschexpert, bekräftar att enkätsvaren speglar något hon ofta ser i organisationer som står inför större förändringar: fokus hamnar lätt på tekniken, medan arbetssätt, kompetens och förankring kommer i andra hand.
– Det här är inte ett teknikprojekt, det är ett förändringsprojekt. Då behöver man också arbeta med styrning, målbild och förändringsledning.
Samma slutsats återkommer hos AI Sweden.
– Ett vanligt misstag är att AI-frågan hamnar hos IT-avdelningen. IT är viktig för tekniken, men AI i en organisatorisk kontext är framför allt en ledarskapsfråga. Det handlar om verksamhetsutveckling, kultur, kompetens och förändrade arbetssätt, säger Conny Svensson.
IFU lanserar spetsutbildning i AI för finans- och försäkringsbranschen.
Kunskap blir avgörande
Behovet av kunskap är också bakgrunden till att ett nytt utbildningsprogram inom AI för just finans- och försäkringsbranschen nu startas av IFU, del av Handelshögskolan i Stockholm Executive Education.
– Deltagarna ska kunna ta med sig sina egna utmaningar och case. Målet är att de ska lämna programmet med ett praktiskt ramverk för att omsätta AI från idé till genomförande och kunna driva utvecklingen vidare i sina organisationer, säger Rickard Sandberg, som är huvudfakultet för programmet.
För Helena Palmgren, som är programledare, handlar det i grunden om att översätta teknik till praktik och att få ihop strategi, användning och kompetens. Och det som behövs allra mest är mod.
– AI måste ses som en strategisk förändringsresa. Därför krävs struktur, förändringsledning och mod att fatta beslut i en tid som präglas av snabb utveckling.
Hon menar att det fortfarande finns ett glapp mellan teknik, verksamhet och ledning i många organisationer.
– Kunskap är grunden. Den behöver finnas brett i organisationen, inte bara hos specialister.
I en reglerad bransch som finans kommer AI därför i första hand att handla om hur verksamheter organiserar arbetet, inte om själva tekniken.
– AI är inte ett självändamål. Men möjligheterna är stora. De organisationer som lyckas kombinera mänskligt omdöme, starka affärsmodeller och tydlig styrning kommer att vara de som lyckas bäst, säger Helena Palmgren.
Text: Fanny Bäck