Finansförbundets åsikt om: Utbildning och kompetensutveckling

Finansbranschen är föremål för en snabb strukturomvandling med uppköp, fusioner och gränsöverskridande verksamhet. Nya produkter, ny teknik och ny lagstiftning, inte minst från EU, kräver ständigt uppdaterade kunskaper, flexibilitet och omställning hos medarbetarna. Personalens kunnande och kompetens är därför en strategisk och mycket viktig fråga för företagen.

Undersökningar som har gjorts avseende finansmarknaders möjlighet till tillväxt och positionering pekar alla ut ”tillgången på kvalificerad personal” som den enskilt viktigaste faktorn för framgång. Framförallt visar många undersökningar att det kommer att råda stor efterfrågan i framtiden på medarbetare som har mycket goda kunskaper i matematik. En god utbildningskvalitet i grundskola, gymnasieskola, högskola, universitet och kompletterande utbildningar som vänder sig till finansbranschen är avgörande för en god branschutveckling. Vi behöver ett offentligt utbildningssystem som kan tillgodose branschens behov av kvalificerad arbetskraft så att den långsiktiga kompetensförsörjningen i företagen säkras. Finansförbundet ser ett behov av högskolor och universitet i Sverige som har spetskompetens i finansiell ekonomi samt en närmare samverkan mellan utbildningsanordnare, Finansförbundet och arbetsgivare. Vi ser också att den finansekonomiska forskningen behöver ges ökade resurser.

Den internationella konkurrensen i kombination med den allmänna kunskapsutvecklingen har gjort utbildning viktigare än någonsin. Konkurrenskraftig kunskap och kompetens är den bästa garantin för anställningstrygghet och utvecklingsmöjligheter på arbetsmarknaden.

Finansförbundets har i en undersökning som genomfördes våren 2016 konstaterat att finansanställda avsätter mindre tid till kompetensutveckling än andra jämförbara tjänstemannagrupper. Den främsta orsaken till detta är tidsbrist på grund av hög arbetsbelastning. Finansförbundet anser att finansbranschens arbetsgivare måste arbeta mycket mer strategiskt med medarbetarnas kompetensutveckling. Alla anställda ska ha en individuell plan för den egna kompetensutvecklingen och arbetsgivarna måste säkerställa att både och tid och ekonomiska medel avsätts för vidareutbildning.

Samhället, arbetsmarknadens parter och den enskilde individen måste anpassa sig till digitaliseringens krav på ständig kompetensutveckling. En grundutbildning är bara det första steget i ett livslångt lärande. Kortsiktigt kan företagen lösa denna utmaning genom en ökad kompetensväxling. Men långsiktigt är denna väg en återvändsgränd. Det kommer inte finnas tillräckligt med ”just-in-time” utbildad arbetskraft som kan lösa företagens specifika kompetensbehov när de uppstår. Den matchningsklyfta som finns redan idag mellan företagens behov och tillgängliga kompetenser på marknaden kommer sannolikt att växa. Fokus måste därför ligga på att göra de redan anställda fortsatt anställningsbara.

Därför tycker Finansförbundet att

  • Medlemmarna ska ges utrymme och tillgång till kontinuerlig kompetensutveckling på arbetstid.
  • Lokala kompetensutvecklingsavtal ska finnas på alla företag i finansbranschen.
  • Formen för kompetensutveckling ska anpassas till individuella förutsättningar.
  • Högskolor, universitet och andra utbildningsanordnare bättre ska anpassa utbildningsutbudet för redan yrkesverksamma så att det blir mer flexibelt avseende när, var och hur studierna kan bedrivas.
  • Ålderstaket i studiemedelssystemet ska höjas så att kompletterande studier blir möjligt högre upp i åldrarna
  • Satsningar på förstärkt matematikundervisning ska ske i hela det offentliga utbildningssystemet.
  • Samverkan mellan Finansförbundet, högskolor, universitet och arbetsgivare är nödvändigt för att säkerställa ett ömsesidigt utbyte i utbildningsfrågor och för att stimulera finansekonomisk forskning.

Reviderad av förbundsstyrelsen: februari 2017.