Remissvar

Finansförbundet engagerar sig i lagstiftningsarbetet kring frågor som berör de finansanställda i sin egenskap av just finansanställda. Det innebär att vi svarar på remisser och påverkar frågor kring arbetsmarknad och kring finansmarknadsreglering.

Vi svarar på remisser i eget namn till såväl Riksdag, Regering och svenska myndigheter inom arbetsmarknad och finansmarknad men också till EUs institutioner, i huvudsak EU-kommissionen och Europaparlamentet. Vi svarar också via TCO, NFU och UNI-Finance på många remisser.

Här hittar du de remissyttranden som vi lämnat i kronologisk ordning.

2018

  • Visselblåsare/Skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten (direktivet KOM (2018) 218 final)
    Finansförbundet ansluter sig till TCO:s remissvar i denna fråga. Som komplement till TCO:s remissvar vill Finansförbundet tillägga att Finansförbundet som utgångspunkt ställer sig positiva till en bred definition av personkretsen och är positiva till att direktivet inte enbart utgår från traditionella anställningsförhållanden utan även exempelvis inkluderar oavlönade praktikanter. Finansförbundet anser också att arbetstagarrepresentanter i bolagsstyrelser, fackliga ombudsmän, skyddsombud ellerandra typer av arbetstagarföreträdare bör omfattas till personkretsen.
  • Förslag till ändring av Finansinspektionens
    föreskrifter om kontracykliskt buffertvärde (FI Dnr 18-11833)
    Finansinspektionen föreslår ändringar av det kontracykliska buffertvärdet. Enligt förslaget ska buffertvärdet fastställas till 2,5 procent.  Finansförbundet avstyrker förslaget med hänvisning till att Finansinspektionen inte på ett tillfredsställande sätt kunnat motivera varför en höjning av buffertvärdet är nödvändig.

  • Gräsrotsfinansiering SOU 2018:20 (FI 2018-/01303/V)
    Finansförbundet välkomnar utredningens förslag och uppskattar den uttalade ambitionen att skapa en sundare och mer rättvis konkurrens mellan de finansiella aktörerna på marknaden. Finansförbundet anser att de förslag som läggs fram är ett steg på vägen mot detta och tillstyrker utredningens förslag, men önskar två förändringar som förbundet anser vore i linje med utredningens intentioner om bibehållen konkurrensneutralitet.

  • Förslag till nya regler omförsäkringsdistribution samt vissa ändringar ifondregler (FI Dnr 16-175 99)
    Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter med anledning av regeringens lagrådsremiss; En ny lag om försäkringsdistribution. Föreskrifterna föreslås huvudsakligen träda i kraft den 1 oktober 2018.
    Finansförbundet tycker det är positivt att Finansinspektionen tydliggör vikten av kontinuerlig fortbildning och att myndigheten kvantifierat minsta antalet utbildningstimmar som varje anställd behöver få per år. Finansförbundet vill i detta sammanhang framföra att det bör tydliggöras att sådan fortbildning ska ske inom ramen för den ordinarie arbetstiden.
    Undersökningar som Finansförbundet låtit utföra bland förbundets medlemmar visar att det är vanligt att de anställda tvingas använda delar av sin fritid till sådan fortbildning som är nödvändig för klara olika typer av certifieringar och licenser. Då tillräcklig kunskap och kompetens är en förutsättning för att få delta i distribution av försäkringar, anser Finansförbundet att det är en absolut nödvändighet att de anställda ges tillräckliga förutsättningar att klara kunskapskraven.

2017

  • Förslag till föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (FI 16-2467)
  • Ett ökat avgiftsuttag till resolutionsreserven (Fi2017/00971/B)
    Regeringen har i en promemoria (Fi2017/00971/B) aviserat att man vill höja de sammanlagda resolutionsavgifterna till 0,125 procent av det totala avgiftsunderlaget. Finansförbundet anser inte att en höjd resolutionsavgift kan motiveras med några föreliggande förhöjda risker för den finansiella stabiliteten. Tvärtom är svenska banker mycket mer stabila och välfinansierade än de flesta andra banker inom EU.

    Finansförbundet vill i sitt remissvar också påminna om att ovanstående förslag endast är ett av flera förslag på skattehöjningar riktade mot finansbranschen. Den 1 januari 2017 genomfördes ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser. Den lagändringen ökade statens skatteintäkter med 1,3 miljarder och påverkade främst bank- och försäkringsbranschen. Den nu föreslagna avgiftshöjningen till resolutionsreserven beräknas öka skatteintäkterna med 3 miljarder 2018 och 6 miljarder 2019. Dessutom har regeringen signalerat att man avser att återkomma med ett nytt förslag om en så kallad bankskatt (i praktiken en höjd arbetsgivaravgift för finansanställda). Det tidigare förslaget beräknades ge 5–7 miljarder i skatteintäkter. Om regeringen gör verklighet av alla sina planerade skattehöjningar kan finansbranschen således komma att drabbas av en ökad skattebörda inom intervallet 7,3–14,3 miljarder kronor efter 2019. Givet dessa invändningar måste Finansförbundet helt avstyrka förslaget om höjda avgifter till resolutionsreserven.

  • Skatt på finansiell verksamhet (SOU 2016:76) Utredningen föreslår en särskild bankskatt kopplad till arbetsgivaravgiften. Finansförbundet invänder mot själva utgångspunkten i utredningen att finanssektorn är underbeskattad och att skatten ska läggas på arbetsgivaravgiften. Moms är inte skatt på arbete utan en skatt på konsumtion. Finansförbundet är kritiska till att bankskatten ska finansieras genom en höjning av arbetsgivaravgiften. Det är inte rimligt att finansanställdas arbeten ska beskattas hårdare än andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. En skatt på finansanställda i Sverige ökar incitamenten för stora aktörer att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Om regeringen anser att finansbranschen är underbeskattad bör den söka en skattelösning som riktar in sig på vinster och inte på arbete. Därför föredrar Finansförbundet en höjd stabilitetsavgift framför en höjd arbetsgivaravgift.

  • Finansinspektionens förslag till nya regler om ägar-, ägarlednings- och ledningsprövning (FI Dnr 16-12527) Finansförbundet är i huvudsak positivt till förslagen och tillstyrker dessa. Finansförbundet avstyrker dock förslagen i den del som handlar om att jämställa avskedande med fall där man godtagit en uppgörelse om att lämna sin anställning. Uppgörelser om att lämna en anställning är relativt vanligt förekommande i finans- och försäkringsbranschen, och är ofta ett verktyg som används för att hantera övertalighet vid omorganisationer. Att jämställa en uppgörelse med avskedande ger därför en missvisande bild av innebörden av sådana uppgörelser.

2016

  • Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för paketerade och försäkringsbaserade investeringsprodukter för icke-professionella investerare (Fi2016/02279/FPM)
    I promemorian föreslås en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen. Finansförbundet vill att kretsen som omfattas av administrativa sanktioner blir begränsad och tydlig. Finansförbundet anser att det saknas effektiva mekanismer för att säkerställa skydd mot vedergällning, diskriminering och andra former av orättvis behandling för anställda som rapporterar om överträdelser Finansinspektionen och anser att förslagen rörande visselblåsning inte är tillräckliga. 

  • Beskattning av incitamentsprogram SOU 2016:23 (Fi2016/01042/S1)
    Utredningen föreslår en avgränsning inom vilka verksamheter företag som ger ut kvalificerade personaloptioner inte får verka. Dit räknas bland annat tillståndspliktig bank- och finansieringsverksamhet. Utredaren motiverar detta undantag med att bank- och finansieringsverksamhet inte kan anses som typiskt innovativ. Finansförbundet anser att beskrivningen är felaktig och tycker inte att en statlig utredning kan eller ska definiera vilka branscher som ska klassas som typiskt innovativa.

  • Stressmetod för bedömning av kapitalplaneringsbuffert (FI 15-11526)
    Finansinspektionen redogör vilken stressmetod som myndigheten har för avsikt att använda för att bedöma storleken på kapitalplaneringsbufferten i de största företagen. Finansförbundet avstår från att lämna synpunkter på remissen. 
  • Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet (2015-330)
    För Finansförbundets medlemmar är det positivt att regelverket anpassas till det regelverk, Solvens ll, som råder i försäkringsbolagen genom försäkringsrörelselagen (FRL). Detta kommer att utgöra en ytterligare trygghet för individerna i placeringshänseende och Finansförbundet kan inte övergripande se några negativa konsekvenser med dessa förändringar.
  • Förenklade skyldigheter för återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner (FI 16-3510)
    Finansinspektionen föreslår föreskrifter om förenklade skyldigheter i fråga om vad banker, kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag och vissa moderföretag ska ha för innehåll i sina återhämtningsplaner och koncernåterhämtningsplaner. Finansförbundet välkomnar förslaget då skyldigheterna för framförallt sparbanker, och mindre kreditinstitut samt värdepappersbolag kommer bli mindre betungande och hamna på en rimligare nivå.
  • Bekämpning av marknadsmissbruk (Fi2016/01010/V)
    Förslagen i promemorian syftar till att effektivisera bekämpning av insiderhandel, obehörigt röjande av insiderinformation och marknadsmanipulation. Förslagen syftar även till att i svensk rätt genomföra EU:s marknadsmissbruksdirektiv och komplettera EU:s marknadsmissbruksförordning. Finansförbundet delar promemorians bedömning att straffrättslig påföljd och administrativ sanktion inte ska förekomma för samma otillåtna beteende. Promemorian föreslår bland annat också att förbuden mot insiderhandel och marknadsmanipulation ska gälla även för en fysisk person som för en juridisk persons räkning vidtar sådana åtgärder som är förbjudna. Finansförbundet anser att förslaget är alltför långtgående och menar att det enbart är den juridiska personen som gör sig skyldig till överträdelsen som ska påföras en sanktion.

  • Ytterligare åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, Fjärde penningtvättsdirektivet – samordning – ny penningtvättslag – m m (SOU 2016:8)
    Det fjärde penningtvättsdirektivet utgår från ett riskbaserat förhållningssätt vilket innebär att riskerna för att verksamheten utnyttjas för penningtvätt och finansiering av terrorism ska kartläggas och bedömas. Ett riskbaserat förhållningssätt ställer omfattande och långtgående krav på de anställdas kundkännedom. Deras förmåga att läsa av situationer samt hantera risker i samband med kundkontakter ställs på prov. Obehagliga och hotfulla situationer kan uppstå i mötet med kund när penningtvättsreglerna ska efterlevas. Finansförbundet välkomnar därför utredarens förslag att reglera utbildningsskyldigheten i en separat bestämmelse. Anställda som berörs av penningtvättsreglerna ska fortlöpande delta i utbildningsprogram och arbetsgivaren ska sträva efter att i möjligaste mån minimera riskerna och med hjälp av styrdokument och processer skapa en rimlig arbetsform för de som berörs. Enligt det fjärde penningtvättsdirektivet ska medlemsländerna vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda anställda från hot och fientliga åtgärder till följd av att de rapporterar misstanke om penningtvätt eller finansiering av terrorism.

  • Tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner. Delrapport 2 från 2015 års betaltjänstutredning (Fi 2015:02)
    Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att analysera vilka lagändringar som krävs för att implementera ett antal EU-direktiv rörande betaltjänster. I utredningens direktiv har frågan om vilka lagstiftningsåtgärder som behövs för att möjliggöra insättning och uttag av kontanter på betalkonto tagits upp särskilt.

    Finansförbundet är mycket positivt till att utredaren delar förbundets bedömning att det inte är rimligt att lagstiftningsvägen tvinga banker att hantera kontanter. Utredarens slutsatser är att de åtgärder som är aktuella inte står i proportion till problemens uppfattning. Denna slutsats delas av Finansförbundet som av arbetsmiljöskäl strävar efter ett kontantfritt samhälle.

  • Förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån, Fi 14-16628, 2016-01-25
    Finansinspektionen föreslår nya föreskrifter om krav på amortering av krediter som lämnas mot säkerhet i form av pant eller motsvarande i bostad (bolån). Föreskrifterna omfattar bolån som lämnas av kreditinstitut, det vill säga banker och kreditmarknadsföretag. Finansförbundet delar Finansinspektionens bedömning att utbildning i reglerna krävs för de anställda och att kundmöten kan ta längre tid att genomföra och att bolåneföretagen därför behöver mer personal.

2015

2014

2013 

2012