Skatt på den finansiella sektorn (bankskatt)

Finansförbundet säger nej till förslaget att införa en skatt på den finansiella sektorn.

Bakgrund

Både den tidigare och den nuvarande regeringen anser att banksektorn är underbeskattad. Den främsta orsaken är att finanssektorn till stor del är undantagen att betala moms. Anders Borg var den som lanserade förslaget om en särskild bankskatt som skulle generera cirka 4 miljarder till statskassan genom en höjning av arbetsgivaravgiften för de bankanställda. Den nuvarande regeringen har anammat dessa tankegångar och tillsatt en utredning som ska se över möjligheten att införa en skatt på den finansiella sektorn.

Finansförbundet ifrågasätter att finanssektorn är underbeskattad. Men framförallt är vi kritiska till att bankskatten ska finansieras genom en höjning av arbetsgivaravgiften. En bankskatt motsvarade 4 miljarder kr är lika mycket som en ökad lönekostnad på nästan 6 300 arbetstillfällen per år. (Här utgår vi från en medellön på 40 200 kr/mån (år 2015) + arbetsgivaravgift 32 procent.) Beräkningar från Svenska Bankföreningen visar att drygt 16 000 arbetstillfällen kan försvinna om förslaget blir verklighet.

En bankskatt urholkar även idén om ett likvärdigt skattesystem. Det är inte rimligt att våra medlemmars arbeten ska beskattas hårdare än andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. En skatt på finansanställda i Sverige ökar incitamenten för stora aktörer att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Att starta upp verksamhet utomlands är inte lika enkelt för en liten bank eller ett litet försäkringsbolag vilket snedvrider konkurrensen.

Danmark har infört en skatt på arbetsgivaravgiften (lönesummaavgiften) och enligt det danska Finansförbundet kan så många som 3 400 arbetstillfällen försvinna i den danska finanssektorn fram till år 2021 som ett resultat av skatten. Särskilt små och personalintensiva bolag befaras få problem. Den pågående digitaliseringen av finansbranschen kommer med all sannolikhet att leda till stora omstruktureringar och personalminskningar. I ljuset av denna utveckling vore det mycket olyckligt om det dessutom infördes en straffskatt på finansanställdas arbete. En sådan skattehöjning skulle ge finansbranschen ytterligare incitament till ännu hårdare rationaliseringar.

En finansiell verksamhetsskatt påverkar Stockholms möjlighet att bibehålla sin position som finansiellt centrum. Blir det dyrare att anställa ökar incitamenteten för företagen att etablera sig där det är mer förmånligt. Utländska investerare riskerar att välja bort Stockholm som alternativ när arbetskraftskostnaden ökar.

Om regeringen anser att finansbranschen är underbeskattad bör den söka en skattelösning som riktar in sig på vinster och inte på arbete. Därför föredrar Finansförbundet en bankskatt som utformas på samma sätt som resolutionsavgiften (bankerna får betala en viss procentsats på sina skulder) framför en höjd arbetsgivaravgift. 

Hur har Finansförbundet arbetat med bankskattsfrågan?

  • Vi har uppvaktat ett antal nyckelpersoner och experter i regeringen och på Finansdepartementet med våra underlag och beräkningar.
  • Vi har skrivit och publicerat över 25 debattartiklar i frågan.
  • Vi har fått medierna att skriva ett stort antal nyhetsartiklar i frågan. 
  • Vi har samarbetat med Bankföreningen, Sparbankernas Riksförbund och ett antal andra finansiella aktörer.
  • Vi har tillsammans med TCO drivit opinion i bankskattsfrågan.
  • Vi har bidragit med vårt underlag till experter i utredningen.
  • Vi har deltagit i ett antal paneldebatter där frågan diskuterats.
  • Vi har lämnat in ett remissvar på utredningen om förslaget om bankskatt. 

Finansförbundet i media (urval)

Relaterade nyheter