En ny bankskatt riskerar tusentals jobb

Regeringens nya förslag till en särskild bankskatt – en ”riskskatt” – riskerar att äventyra tusentals jobb i finansbranschen och motverkar sitt eget syfte, enligt Finansförbundet.

Regeringen har föreslagit en ny skatt, baserad på bankernas skulder. Skatten beräknas kosta bankerna cirka 6-7 miljarder årligen. Men Finansförbundet är kritiskt till förslaget och bedömer att en riskskatt snarare ökar än minskar riskerna i det finansiella systemet.

– Dyrare banklån för företag och privatpersoner och sämre möjligheter för svenska banker att konkurrera mot utländska banker stärker inte den finansiella stabiliteten. Det leder i stället till att fler låntagare kommer att vända sig till den mindre reglerade delen av finanssektorn, vilket ökar riskerna, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Finansförbundet.

En riskskatt riskerar också att skynda på den rationaliseringsvåg som redan idag präglar finansbranschen. De 6 miljarder som skatten beräknas kosta bankerna, motsvarar omkring 6 000 heltidstjänster.

– Finansdepartementet påpekar själva att konkurrensen inom banksektorn har hårdnat och att bankerna kan få svårt att kompensera genom prishöjningar. Då kvarstår bara uppsägningar för att möta den ökade kostnaden. Jag har svårt att se hur en ökad arbetslöshet bland bankanställda leder till en bättre samhällsekonomi, säger Ulrika Boëthius.

I sitt remissvar till Finansdepartementet ifrågasätter också Finansförbundet skattens legitimitet.

– Om intäkterna från riskskatten används till att finansiera ökade försvarsanslag stämmer inte påståendet att skatten införs för att öka den finansiella stabiliteten. Då är det bara ett svepskäl för att kunna öka skattetrycket på finansbranschen. Så ska inte vårt skattesystem användas, säger Ulrika Boëthius.