Bankanställda förväntas hantera statens stödpaket

Företagsrådgivare. En av de vanligaste befattningarna bland Finansförbundets 25 000 yrkesverksamma medlemmar. Det är företagsrådgivarna som har att hantera statens stödmiljarder till företagen. Finansförbundets tidning har djupdykt i hur det ska göras.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin har regeringen inrättat en Företagsakut, som innebär statliga garantier för lån till företag som drabbats av virusutbrottet. Nu öppnar möjligheten för banker att ansluta sig till garantiprogrammet. Företagsakuten innebär att staten tar huvuddelen av risken vid utlåning till företag som drabbas ekonomiskt av coronaviruset men som för övrigt är livskraftiga. 100 miljarder i stödlån till krisande företag ställs till förfogande av statliga Riksgälden - och har att hanteras av bankernas företagsrådgivare.

Stefan Stignäs som är chef för företagsmarknad och SME-affären i Sverige på SEB konstaterar att intresset för lånet varit klart lägre än han förväntat sig. 

– Faktum är att det inte är så många som har velat ha lånet än. Många trodde nog att fler bolag skulle ta på sig skuld direkt, men de flesta företag är försiktiga, konstaterar han när han träfar Finansliv.

En kännbar effekt av krisen att det har blivit mycket svårare att göra prognoser över företagens framtida kassaflöden, konstaterar Stefan Stignäs. Det faller på rollen som företagsrådgivare.

– I de flesta fall är det väldigt svårt just nu att göra en kassaflödes­analys 1–3 år framåt, eftersom det inte finns några estimat att luta sig mot. Det blir som att famla i mörkret, säger han men betonar att ansvaret för varje bedömning inte ligger på den enskilde rådgivaren. Men man står inte ensam som rådgivare med sin bedömning, utan det här går in i den vanliga kreditprocessen och in i en kreditkommitté. I så fall är det banken som får problem, säger han.