Arbetsmiljö som skaver – utan självklara förklaringar?

Finansförbundet har under de senaste åren finansierat ett forskningsprojekt inom området organisatorisk arbetsmiljö. Forskningen belyser ett komplext betraktningssätt på arbetsmiljö: vem vi är på jobbet, snarare än bara vad vi gör där.

Den sämsta arbetssituationen är den där kraven är för höga och beslutsutrymmet är för lågt. Åtminstone är det så förhållandet tidigare har betraktats. De organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågorna har fått ett allt större fokus, men det är inte självklart hur man ska gå tillväga för att bedöma riskerna eller vad man kan göra åt eventuella problem.

Däremot är det ofta lätt att konstatera att det finns problem på en arbetsplats. Det har Lisbeth Rydén som är forskare vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, KTH, studerat och tar ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö. Finansförbundet har finansierat forskningen under ett par år och nu är avhandlingen presenterad.

Lisbeth Rydén har velat belysa hur vår identitet på jobbet skapas och på så sätt hitta andra förklaringar till ohälsa på arbetet än de traditionella. Det kan kort och gott sammanfattas som att vem du är på jobbet spelar roll. Modellen hon tagit fram uppmärksammar framför allt hur organiserandet av arbetet påverkar chefer och medarbetare.

– Jag har sett att de modeller som används för att bedöma den psykosociala arbetsmiljön inte tillräckligt väl fångar de problem som finns på arbetsplatser. Det gjorde också att krav och rekommendationer som ställdes på grundval av de traditionella modellerna ibland kändes helt irrelevanta, ibland till och med kontraproduktiva. De ledde istället till en sämre arbetsmiljö, förklarar Lisbeth Rydén.

Metoden syftar till att fånga in frågeställningar som ”Känner du dig frustrerad på jobbet?” och ”Tas inte din kompetens och kunskap tillvara?” för att på så vis identifiera orsaker till underliggande arbetsmiljöproblem. Inte minst blir detta viktigt i ett arbetsliv och på en arbetsmarknad som kanske förändras snabbare än någonsin tidigare. Finansbranschen är en av de rörligaste.

– De traditionellt uppbyggda arbetsplatserna och arbetsuppgifterna finns kvar men det finns en allt högre grad av mångfald även i hur våra organisationer ser ut och hur de styrs och leds. Avdelningar finns utspridda över hela världen. Chefer och medarbetare har helt olika kompetenser. Digitaliseringen gör att man kan arbeta i princip när som helst, var som helst. Tempot i samhället är uppskruvat, kunder (och uppdragsgivare) förväntar sig snabba och flexibla lösningar på de problem som uppstår, säger Lisbeth Rydén.

– Problemen uppstår när detta system används för att styra komplexa och unika arbetsuppgifter. Ett strikt byråkratiskt organiserande gör det ofta svårt att hantera unika situationer, att vara flexibel och kreativ.

Fler och nya modeller för hur arbetsmiljö ska betraktas skapar fler aspekter av den fångar och med ökad kunskap om organisatorisk arbetsmiljö ökar medvetandegraden om framtidens arbetsliv.

– Dels behöver vi en ökad förståelse för olika sorters fenomen som uppstår i det här nya, föränderliga, globala, digitala, mångfacetterade arbetslivet. Dels behövs det en mängd olika modeller och verktyg för att undersöka och bedöma konsekvenserna för chefer och medarbetare och deras hälsa och välbefinnande. Ingen modell kan fånga alla de aspekter som finns inbakat i en arbetssituation, säger hon.

Forskningen har dels tagit fram en långsiktigt användbar modell för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö, dels vilka faktorer som bidrar till en fungerande arbetsmiljö:

  • Hur organiserandet på arbetsplatsen bidrar till förmågan att utföra arbete – och hur man bedömer arbetet. Det är inte minst viktigt i komplexa och föränderliga organisationer eftersom vad som är ett väl utfört arbete bedöms på olika sätt, av olika personer.
  • Hur chefer och medarbetare förutsätts vara för att passa in i organiserandet och det tilltal som används på arbetsplatsen behöver stämma överens med arbetet som ska göras och den ”självbild” man har på arbetsplatsen.

Modellen kan bland annat för att göra bedömningar av den organisatoriska arbetsmiljön på alla arbetsplatser och de risk- och friskfaktorer som beskrivs i avhandlingen kan man använda som underlag för att fundera över sin egen arbetsmiljö:

  • Vad är det i vårt organiserande som gör att det blir som det blir?
  • Skulle vi kunna tänka annorlunda kring vad som bra, önskvärt, rimligt, möjligt eller praktiskt när det gäller hur vi organiserar arbetet just hos oss?
  • Hur kan vi bevara och stärka det som fungerar respektive förändra det som skaver?

– I värsta fall kan problemen förvärras om anställda efter en arbetsmiljöundersökning exempelvis erbjuds en kurs i stresshantering i stället för att man tar tag i de verkliga bristerna, säger Lisbeth Rydén.
Förutom modellen finns även tre olika arbetsmaterial som bilagor i syfte att underlätta tillämpning och spridning av modell och resultat. Arbetsmaterialet ska framöver komma förtroendevalda och arbetsmiljöombud tillgodo, säger Lisbeth Rydén.

daniel-o-lisbeth--kth-2020.jpgUnder Finansförbundets arbetsmiljövecka 2020 presenteras också ett längre och ett kortare samtal med Lisbeth Rydén om forskningen, resultaten och kring organisatorisk arbetsmiljö. Samtalet är tillgängligt för dig som medlem.