Enligt de nya reglerna, som gäller sedan årsskiftet, får man vid sjukdom alltid ett avdrag på lönen motsvarande en femtedel av en genomsnittlig veckolön.

Karensavdrag – så funkar de nya reglerna

Den 1 januari i år förändrades karensdagen i sjukförsäkringen till att istället bli ett karensavdrag. Finansförbundet har därför tecknat avtal med BAO och Svensk Handel (Forex och X-Change) om hur frågan ska regleras i respektive kollektivavtal.

Här nedan får du svar på vanliga frågor om karensavdraget:

Vad innebär förändringen?

I korthet handlar det om att man från och med 1 januari 2019, istället för avdrag för karensdag, alltid får ett avdrag på lönen motsvarande en femtedel av en genomsnittlig veckolön vid sjukdom. Det vill säga att första sjukdagen görs ett löneavdrag (=självrisk i sjukförsäkringen) som är lika stort varje gång, oavsett hur lång den arbetsdag som sjukdagen gäller var planerad i schemat. Det spelar alltså ingen roll om personen var schemalagd att jobba fyra eller tio timmar – avdraget blir alltid en femtedel av den genomsnittliga veckolönen. Ett undantag finns: går medarbetaren hem sjuk dag 1 del av dag, och sedan är tillbaka nästa dag, görs avdrag bara för de timmarna, precis som tidigare.
Om man har en sjukdomsbild som innebär många upprepade frånvarotillfällen finns även fortsättningsvis möjligheten att slippa karensdag.

Vem kommer påverkas?

För de flesta medarbetare innebär regeländringen ingen stor skillnad från vad som gäller idag. Störst påverkan får det på de medarbetare med oregelbundet jobb och olika långa arbetspass varje dag, där de gamla reglerna gjort att karensdagen slagit olika beroende på hur långt arbetspass man missat. Med de nya reglerna blir avdraget alltid lika stort, motsvarande en genomsnittlig arbetsdag.

Varför görs förändringen?

Tanken är att göra reglerna mer rättvisa. Lagstiftaren har velat jämna ut självrisken så att den inte riskerar att slå orimligt hårt och ojämnt för den som blir sjuk. Med de gamla reglerna har det varit svårt att veta hur stort löneavdraget ska bli, eftersom det berott både på hur lång arbetsdag personen haft och hur mycket denne varit sjukfrånvarande. Detta var en effekt som lagstiftaren inte förutsåg när de gamla reglerna om karensdag antogs.

Hur räknar man ut genomsnittlig veckolön?

Huvudregeln är att man tittar på snittet av antalet arbetstimmar, per helgfri vecka, under ett helt kalenderår för att räkna ut personens veckoarbetstid. Om medarbetaren har en kort, tidsbestämd anställning eller oregelbunden arbetstid, så räknar man ut veckolönen genom att titta på vad personen arbetar i genomsnitt per månad, eller annan tidsperiod som parterna kommer överens om lokalt.