Årets uppsatsstipendiater Gustav Göransson och Markus Bellman, KTH, tillsammans med Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

Finansanställdas framtida kollega heter – AI?

Alla har vi hört det, men vad betyder det för människans framtid och arbetsmarknaden? Är Artificiell Intelligens, AI, ett hot mot jobben? Nej, snarare en ny arbetskamrat på arbetsplatserna i finansbranschen menar höstens uppsatsstipendiater.

I snart 200 år har maskiners intåg i arbetslivet skapat oro för uppsägningar och arbetslöshet. Oron är fortfarande reell, på den svenska arbetsmarknaden i allmänhet och kanske i synnerhet i finansbranschen. Men än är vi inte förpassade till historieböckerna och ersatta av automatisering. Det konstaterar årets uppsatsstipendiater.

Gustav Göransson och Markus Bellman vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, i Stockholm har tilldelats Finansförbundets uppsatsstipendium för vårterminen 2019 för sin uppsats om intelligent processautomation och bryggan mellan processautomation och AI, artificiell intelligens. Båda tog sin civilingenjörsexamen tidigare i år och fick idén när Gustav utvecklade automations-robotar för en storbank vid en kurs på KTH.

– Under arbetets gång diskuterade vi mycket kring de utmaningar som finns inom automation i finanssektorn. Vad många inte känner till är att AI inte alls är nytt. Redan för ett par decennier sedan trodde man första gången att datorer skulle ta över många arbetstillfällen, men förväntningarna har fallit och många har insett att teknologins potential kanske överskattats. Istället tror vi att AI ska betraktas som ett komplement och en möjliggörare snarare än som ett storskaligt hot mot jobben, säger Gustav.

Uppsatsförfattarna har undersökt vad som utmanar inom arbetet med implementering av AI genom kvalitativa studier. Slutsatserna var att storskalig implementering av AI på arbetsplatser är otroligt komplext eftersom det innefattar både tekniska och organisatoriska utmaningar som ska hanteras parallellt. Det räcker inte med ny teknik – strukturer, utbildning och organisationsfrågor är fundament för att tekniken ska fungera som det stöd det är tänkt.

– Tydlig kommunikation om orsak till och förväntat utfall av initiativ och satsningar är otroligt viktigt. Annars får förändringsarbetet inget fäste och ingen trovärdighet. Då är det bortkastat. Datorer kan göra färre misstag än människor, förutsatt att algoritmerna är korrekt utformade – av människor, konstaterar Markus.

AI handlar om att uppfinna lösningar för att underlätta för människan så att man i det långsiktiga perspektivet ska belastas av färre repetitiva arbetsuppgifter, och därmed minska stress och öka välbefinnandet.

– Den kapacitet som datorerna utgör kan användas till att göra mer än vad som kan göras idag. Man kan exempelvis söka igenom samtliga fall eller ärenden istället för att endast göra stickprov. Automation kan också utnyttjas för att ta bort vissa arbetsmoment som är väldigt repetitiva eller som kan upplevas som tråkiga för att istället låta medarbetaren fokusera på andra uppgifter, fortsätter han.

Företagens uppgift blir i det perspektivet att styra arbetet för att hitta en balans mellan att ersätta uppgifter och att underlätta för medarbetare.

Automation och AI är komplext och åsikterna i ämnet är många – trots att förståelsen inte alltid finns där.

– Vi ser vårt arbete som en möjlighet att bidra till att göra ett ganska komplicerat ämne och mer begripligt. Därför har vi avsiktligen utelämnat alltför tekniska detaljer och fokuserat med på samspelet med människor, vilket vi tycker är särskilt intressant, säger Gustav.

Just finansbranschen är en av de branscher som har högst potential för AI och automation med mängder av digital och standardiserad information menar uppsatsförfattarna.

– Vi tror att finanssektorn kan dra nytta av kunskap från ett annat perspektiv än det som redan finns och hoppas att våra slutsatser i uppsatsen kan inspirera och mana till nya tankebanor. Vi har också ett ganska konkret råd i vår uppsats, nämligen att man i största möjliga mån faktiskt ska undvika begreppet AI. Det finns nämligen nästan alltid bättre beskrivande ord att använda som minskar utrymmet för feltolkningar, säger Markus.

Juryn motiverar bland annat valet av uppsats med att författarna lyfter fram behovet av kompetensutveckling av dagens arbetskraft för att på ett lyckat sätt implementera AI på arbetsplatser i finansbranschen:

– Att titta närmare på hur ny, intelligent teknologi i finanssektorn kan nyttjas är mycket intressant. Författarna framhåller vikten av att i ett tidigt stadie sätta sig in i den nya tekniken och hur den kommer bidra till effektivitet i finansbranschen när AI utvidgas och utvecklas, förklarar Finansförbundets ordförande Ulrika Boëthius.

– Uppsatsens slutsatser är användbara för Finansförbundets fortsatta arbete för att uppnå en modern finansbransch med det hållbara arbetslivet och medlemmarnas kompetens i fokus. Uppsatsförfattarna betonar också tydligt vikten av kunskap om AI och att tillgängliggöra vad AI är inom organisationer genom utbildning. Det tror jag är en av framgångsfaktorerna med all ny teknik, säger Ulrika Boëthius.

Stipendiet är på 25 000 kronor som de båda delar på.