Ulrika Boëthius

Skatt på finanssektorn = mindre jobb i branschen

Finansförbundet är starkt kritiska till en skatt på arbete eftersom det hotar sysselsättningen i branschen. I dag får riksdagsledamöterna ett brev där Finansförbundets ordförande presenterar de negativa konsekvenserna.

Bankskattsutredningen presenteras i november och mycket pekar på att utredaren kommer att föreslå en bankskatt kopplad till arbetsgivaravgiften. 

Brev till riksdagsledamöter och ersättare:


  

Skatt på finanssektorn = mindre jobb i branschen

Förra året tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå en skatt på finanssektorn kopplad till arbetsgivaravgiften. Resultatet av utredningen ska redovisas i november i år. Bakgrunden till förslaget är bankernas ”övervinster” och att banksektorn ses som skattemässigt gynnad i förhållande till andra företag eftersom det inte är någon moms på finansiella tjänster.

Finansförbundet ifrågasätter både påståendet att den finansiella sektorn är underbeskattad samt att den gör ”övervinster”. Finansiella tjänster är till viss del undantagna moms men samtidigt har sektorn ingen avdragsrätt för ingående moms, vilket gör att de båda posterna till stor del tar ut varandra. Ingen bank finns heller med bland de 20 mest lönsamma storföretagen på Stockholmsbörsen. Bankföreningens sammanställning från år 2015 visar att de fyra storbankerna i genomsnitt hade en avkastning på eget kapital som var lägre än andra storföretag på Stockholmsbörsen. Bankerna är redan idag bland de företag som betalar mest skatt i Sverige.

Finansförbundet anser att införandet av en skatt på finansiella tjänster hotar sysselsättningen i branschen samt urholkar idén om ett likvärdigt skattesystem. Enligt regeringens beräkningar kommer en skatt på finansiella tjänster att generera fyra miljarder kronor till statskassan. Fyra miljarder är lika mycket som en ökad lönekostnad motsvarande ca 6 300 arbetstillfällen per år[1]. Det är inte rimligt att våra medlemmars arbeten ska beskattas hårdare än andra yrkesgruppers.

En skatt på finansanställda i Sverige ökar dessutom incitamenten för stora aktörer att flytta delar av sin verksamhet utomlands. Det är långtifrån bra för branschen med ett politiskt beslut som påskyndar den processen. Speciellt med tanke på att den pågående digitaliseringsprocessen kommer att minska sysselsättningen i branschen genom att arbetsmoment ersätts av robotisering och automatisering.

I Danmark har man redan infört en skatt på finanssektorn kopplad till arbetsgivaravgiften, den s k lönesummaavgiften. Mycket talar för att skatten har haft betydelse för att mer än vart femte bankjobb försvunnit i Danmark under perioden 2008-2014. Under samma tid har antalet sysselsatta i den svenska banksektorn legat i princip still.  Enligt det danska Finansförbundet riskerar ytterligare tusentals arbetstillfällen att försvinna som en direkt följd av skatten.

Det vore ytterst olyckligt om vi skulle se en liknande utveckling här i Sverige. Vi hoppas därför att våra folkvalda beslutsfattare undviker en skattelösning som kopplas till arbetskraftskostnaden eftersom den främst drabbar de anställda och kommer leda till ökad arbetslöshet.

Ulrika Boëthius,
Förbundsordförande i Finansförbundet

[1] Här utgår vi från en medellön på 40 200 kr/mån (år 2015) + arbetsgivaravgift 32 procent.