Kränkande särbehandling och mobbing

Med kränkande särbehandling avses handlingar som upplevs som kränkande av den eller de som utsätts för dem. Handlingarna upplevs ofta som obegripliga och orättvisa. Handlingarna kan medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen. Det är värre om det upprepas och pågår under en längre tid. I värsta fall kan det utvecklas till mobbning.

Några exempel på kränkande särbehandling är:

  • Förtal eller nedsvärtningar av dig eller din familj.
  • Att medvetet undanhålla arbetsrelaterad information för dig.
  • Att medvetet sabotera eller försvåra dina möjligheter att utföra ditt arbete.
  • Förföljelse av olika former, hot och skapande av rädsla, förnedringar som till exempel sexuella trakasserier.
  • Kontroll utan din vetskap och med skadande syfte.
  • Kränkande så kallade "administrativa straffsanktioner" som plötsligt riktas mot dig utan sakliga skäl, förklaringar eller försök att gemensamt lösa eventuella bakomliggande problem. Ett exempel på sanktion är att du utan motivering tas ifrån ditt arbetsrum eller arbetsuppgifter.

Huvudsakliga risker med kränkande särbehandling

En utgångspunkt för att förebygga risker för kränkande särbehandling är att arbetsgivaren i första hand ser över de organisatoriska förhållandena på arbetsplatsen. Det handlar om hur man organiserar sin verksamhet, hur man samarbetar och kommunicerar samt hur arbetet leds. Läs mer i AFS2015:4.

Krav som ställs på organisationen från omgivningen och som inte har kunnat hanteras på ett bra sätt kan öka risken för kränkande särbehandling.

Risker kan vara:

  • otydlighet vad gäller arbetsfördelning, förväntningar på prestationer och arbetssätt
  • hög arbetsbelastning
  • konflikter
  • omorganisation, rationaliseringar och omstrukturering vilket leder till otrygghet och konkurrensförhållanden mellan de anställda

Signaler och tecken på kränkande särbehandling kan vara:

  • samarbetssvårigheter
  • personkonflikter
  • sökande efter syndabockar
  • arbetsklimat som präglas av tryckt stämning
  • en jargong eller skämt som alla inte är bekväma med
  • hög sjukfrånvaro
  • hög personalomsättning
  • minskande effektivitet och produktivitet

På arbetsplatsen ska det finnas tydliga instruktioner för hur man ska agera om man utsätts för eller ser någon annan utsättas för kränkande handlingar. Din chef har ansvaret för arbetsmiljön och därmed också att se till att konflikter blir lösta och att kränkningar inte förekommer. Om chefen är inblandad i konflikten eller inte tar tag i situationen så ska du prata med ditt arbetsmiljöombud. Du kan även kontakta fackliga rådgivningen för att få råd och stöd.