Rånbarometern 2011

Rånbarometern visar att sju av tio har någon arbetskamrat som utsatts för rån eller rånförsök och 23 procent av de tillfrågade har själva varit med om rån eller rånförsök. Bland den grupp som tidigare arbetat på bankkontor men inte längre gör det hade åtta av tio någon arbetskamrat som utsatts för rån eller rånförsök. Det är inte heller ovanligt att man varit med om flera rån eller rånförsök. 110 stycken av de tillfrågade har utsatts för två rån, 39 stycken för tre rån, 6 stycken för fyra rån, 3 personer för fem rån och 2 personer har varit med om så många som sex respektive sju rån.

För drygt hälften av dem som utsatts för rån eller rånförsök har händelsen medfört negativa konsekvenser. 87 procent har drabbats av ökad oro/rädsla/ångest och 44 procent har sämre hälsa/sömnsvårigheter. Det är betydligt högre siffror jämfört med förra årets undersökning. 14 procent uppger att de varit sjukskrivna, lika många har bytt arbetsplats och 41 procent anger att de idag fortfarande har problem beroende på rån eller rånförsök. Många lider av mörkerrädsla, har svårt för att vara ensam hemma, känner obehag inför stora folksamlingar och höga ljud. Vissa regerar starkt på personer som bär neddragna mössor och bylsiga jackor och andra klarar inte av att se filmer/teveinslag där rånare förekommer. Problem med högt blodtryck, magkatarr, värk och minskad stresstålighet är inte ovanligt bland dem som varit med om rån eller rånförsök. Självklart påverkas även familj och vänner negativt.

På frågan hur ofta man tänker på att rån skulle kunna inträffa på bankkontoret svarar 129 stycken att de tänker på det hela tiden eller åtminstone varje dag, vilket är en något lägre siffra jämfört med år 2010. 834 stycken tänker på det minst varje månad medan 292 stycken av de tillfrågade aldrig tänker på att rån skulle kunna inträffa. På frågan om de känt sig hotade på bankkontoret svarar 35 procent ja. Bland gruppen som tidigare arbetat på bankkontor men inte längre gör det är siffran 47 procent. Sammantaget är det 45 procent som känt sig hotade på grund av rån och 21 procent som anger penningtvätt som huvudorsak. 31 procent anger att de är rädda för att bli rånade på bankkontoret.

91 procent av dem som besvarat enkäten tycker att arbetsgivaren gör tillräckligt för att minska rånrisken. Det är med andra ord inte brister i säkerheten som skapar rånen utan huvudproblemet är och förblir tillgången på kontanter. Så länge det finns kontanter på bankkontoren kommer rånen att fortsätta.

Kontanterna och dess vara eller icke vara engagerar många människor. 2 158 personer (80 procent) av dem som besvarat enkäten känner till att Finansförbundet arbetar för ett kontantfritt samhälle.

Rånbarometern skickades till nära 7 300 medlemmar som arbetar på bankkontor och besvarades av 2 703 stycken. Det är en övervägande majoritet kvinnor (82 procent) som svarat och spridningen över åldersgrupperna är relativt jämnt fördelade. 793 personer arbetar på Swedbank, 516 på Nordea, 478 på fristående sparbank, 469 på Handelsbanken och 361 på SEB.

För ytterligare information, kontakta Marie Löök, marie.look@finansforbundet.se, 08-614 0321