Euroobligationer ett hot mot den svenska modellen

Syftet med förslaget är i detta skede att samla in mer information och idéer om vad sådana obligationer skulle innebära för EU och eurozonen.

- Finansförbundet är av uppfattningen att en sådan konsekvensanalys saknats i den hittills relativt onyanserade debatten om euroobligationer, säger Lillemor Smedenvall, Finansförbundets ordförande.

- Vi vet att Italiens nye premiärminister, Mario Monti, tycker att införandet av euroobligationer är en bra idé, medan Tysklands förbundskansler Angela Merkel tycker idén är dålig. Finansförbundet har i internationella sammanhang pekat på bristen på analys av vad införandet av euroobligationer skulle innebära för EU, för medlemsstaterna och för den enskilde medborgaren.

Det är troligt att införandet av euroobligationer åtföljs av ett överstatligt finansdepartement. Anledningen är enkel - Europas starka ekonomier går inte med på att för framtiden utfärda garantier för svagare ekonomier utan möjlighet till insyn och kontroll.

En gemensam finanspolitik innebär sannolikt gemensam lönepolitik, gemensam socialpolitik och gemensam arbetsmarknadspolitik. Detta är logiskt eftersom det behövs pengar för att driva dessa frågor och ett enskilt land inte kommer att vara fritt att själv bestämma över sina finanser.

- Det är därför vi alla behöver mer information om för- och nackdelar med euroobligationer. Blir euroobligationer i någon form verklighet riskerar det dock att förändra förutsättningarna för den svenska modellen och våra lönesättningsprinciper, eftersom arbetsmarknadens parter inte kommer att äga frågan längre. Finansförbundet har tidigare hävdat att lönebildning inte är något som EU-kommissionen skall lägga sig  i- och faktiskt inte heller har rätt att lägga sig i. Detta hävdar vi fortfarande.

FINANSFÖRBUNDET