 |
|
 |
 |
___Fråga jouren                       |
 |
 |
Vad gäller om jag inte kan ta mig till jobbet?
Jag pendlar till arbetet, men tågen är inställda och enligt SJ går bara enstaka ersättningsbussar. Jag har ingen bil. Idag har jag haft turen att få åka med en annan pendlare. Men imorgon vet jag inte hur det blir. Snälla, svara så snabbt ni kan. Det här oroar mig mycket.
Finansförbundets ombudsmän svarar
Har du en egen fråga, ställ den
|
 |
|
 |
|
|
| 2009-11-02 |
|
|
Vd:n för Bankernas Depå AB, Monica Hallin, tycker att den nuvarande kontanthanteringen är sanslös. Värdebolagen räknar pengar och kör, räknar och kör. Istället vill hon skapa lokala kontanthanteringsmarknader där pengarna cirkulerar och förändra priset på kontanter.
Vad är Bankernas Depå AB, BDB? - Enkelt uttryckt så är vi grossister i kontanter. Bolaget startades 2006 av SEB, Handelsbanken, Nordea, Swedbank och Danske Bank som fortfarande är ägare. Verksamheten kom igång fullt ut våren 2008.
BDB driver depåverksamhet. Hur många depåer äger ni? - Vi har nio depåer. Två vardera i Stockholm, Göteborg och Malmö, samt i Piteå, Härnösand och Karlstad. Vi köper alla tjänster av värdebolag som Loomis, G4S och Panaxia. De är depåhållare åt oss samtidigt som de själva har depåer med kommersiellt lager av kontanter.
Vad är det för skillnad på BDB:s depåer och värdebolagens? - Det handlar om vem som har råd att äga pengarna. Vår depåbehållning ligger i vår balansräkning. Vi rapporterar vårt lagersaldo varje dag till Riksbanken och får räntekostnadsersättning från Riksbanken.
Går BDB:s verksamhet ihop? - Ja, vi täcker våra kostnader men ska inte göra någon vinst. Precis som andra grossister tar vi betalt för de sedelbuntar vi säljer till våra kunder som kan vara banker eller värdebolag.
Får ni makulera uttjänta sedlar i era depåer? - Nej, men vi borde definitivt få den möjligheten för att minska transporterna. Jag förstår att Riksbanken vill ha kontroll över makulaturen. Men genom att samarbeta skulle vi kunna tillfredsställa det behovet. När Riksbanken öppnar sin nya depå vid Arlanda måste vi som depåägare köra all makulatur från hela Sverige dit. Det innebär onödiga risker och kostnader.
Riksbanken ville inte fortsätta med kontanthantering utan krävde att bankerna själva äger och sköter depåerna. Vilka är fördelarna? - Ett av våra viktigaste mål är att minska den totala utestående kontantmängden. Vi vill ta ett större grepp om kontanthanteringen. Nu transporteras pengar kors och tvärs i landet, vi räknar och kör, räknar och kör. Det är oacceptabelt! Vår målsättning är att skapa lokala kontanthanteringsmarknader som i princip är självförsörjande på kontanter. Då skulle det bli en snabbare omsättning på kontanter, det skulle inte behövas lika mycket utestående kontanter och de långa och riskfyllda transporterna som finns idag skulle bli färre.
Ni vill också förändra prissättningen. På vilket sätt? - Alla spelare måste ta sin del av kostnaden för att det ska bli en förändring. Som systemet ser ut idag står bankerna för utflödet av kontanter ur depå medan värdebolagen med sina kunder står för inflödet. Men eftersom vi bara tar betalt för utflödet blir det en obalans i kostnadsbilden. Bankerna är överens om en annan prissättning som vi nu förhandlar med värdebolagen om. De får ta ut kostnaderna av sina retailkunder.
När får vi se den första lokala kontanthanteringsmarknaden? - Vi sitter i förhandlingar och hoppas kunna öppna en så kallad neutral depå som omfattar alla typer av kunder. Vi är måna om goda relationer med värdebolagen men en del frågor som vi driver går inte i takt med vad de vill. Deras affärsidé är att tjäna pengar på kontanthanteringen. Men jag är helt övertygad om att de har en affär också i denna förändring, även om den ser annorlunda ut.
Efter helikopterrånet i Västberga i Stockholm sade du att "vi måste få slut på den idiotiska räkningen och transporter av kontanter landet runt". Kommentar? - Det står jag fast vid. Vi måste förändra beteendet hos de enskilda människorna och hos dem som hanterar kontanter, det vill säga banker, värdebolag och handlare. Här kan BDB spela en stor roll. Det är svårt för en enskild bank eller retailkedja men BDB har verktygen och tillsammans kan vi förändra kontanthanteringsprocessen. Annars kommer den att trumma på som den alltid har gjort.
BDB har en depå bredvid den som rånades i Västberga. Kan era depåer utsättas för rån? - Vi har rustat oss och följer alla regelverk. Tillsammans med värdebolagen har vi skapat ett bra skydd. Men efter helikopterrånet kan man undra om det går att skydda sig helt. Vad blir nästa steg? Ett pansarskott rakt in i depån? - Jag anser att gränsen är nådd. Det går inte att bygga bunkrar och tvinga människor att arbeta där åtta timmar om dagen. Vi ska ha en rimlig säkerhet och angripa riskerna genom mindre behållning, fler lokala depåer och färre transporter. Trygghet kan vi bara nå genom att minska kontanthanteringen.
När får vi ett kontantfritt samhälle? - Jag tror inte att jag får uppleva det. Men det är definitivt möjligt att förändra kontantflödet i takt med att kortanvändningen ökar.
Monica Hallin
- Ålder: 51 år.
- Familj: Man och tre barn. Två utflugna döttrar, en son på 13 år.
- Utbildning/karriär: Utbildad undersköterska. Arbetat som säkerhetschef i handeln sedan 1980. Senast som koncernsäkerhetschef i Axfood 2000 ? 2008, därpå vd i Bankernas Depå AB.
- Fritid: Sitter gärna i lugn och ro och läser pocketdeckare.
- Dold talang: Riktigt duktig på att sticka färgglada filtar.
- Blir glad av: Plusmänniskor ? sådana som inte gräver ner sig utan som brinner för vad de gör.
- Drivs av: Jag är född med en turbomotor i kroppen. Jag är ingen förvaltare utan det måste hända saker hela tiden.
Text: Stefan Ahlqvist Stefan Ahlqvist
|
|
|