___Fråga jouren
Vad gäller om jag inte kan ta mig till jobbet?
Jag pendlar till arbetet, men tågen är inställda och enligt SJ går bara enstaka ersättningsbussar. Jag har ingen bil. Idag har jag haft turen att få åka med en annan pendlare. Men imorgon vet jag inte hur det blir. Snälla, svara så snabbt ni kan. Det här oroar mig mycket.

Finansförbundets ombudsmän svarar här>
Har du en egen fråga, ställ den här>
Fler frågor >
2009-05-19    
Ny lag ska skydda integriteten i arbetslivet
Arbetsgivarnas möjligheter att begära utdrag ur brottsregister och drogtesta sin personal ska begränsas. Personuppgiftslagen, PUL, ändras så att det inte längre räcker med samtycke för att databehandling av personuppgifter ska vara tillåten.

Det är några förslag i den utredning om integritetsskydd i arbetslivet som den särskilda utredaren Cathrine Lilja Hansson överlämnade till regeringen i början av maj. Utredaren vill ha en helt ny lag som ska stärka arbetstagarnas integritet i arbetslivet. Även arbetssökande får med den nya lagen en starkare ställning. Lagen föreslås träda i kraft 1 juli 2010.
Den nya lagen innehåller ett generellt förbud för arbetsgivaren att begära att arbetssökande ska visa utdrag ur belastningsregistret, misstankeregistret och Försäkringskassans register. Undantag görs bara för de kontroller som redan är lagreglerade, exempelvis för personal inom barnomsorgen. Arbetsgivarnas önskan att kontrollera de anställdas bakgrund syns tydligt genom det ökade antalet utdrag som begärs från belastningsregistret. På fem år har de ökat från 40 000 till 116 000.
- Har man sonat sitt brott ska man inte sållas bort, sade Catherine Lilja Hansson när utredningen presenterades.

Mer restriktivt
Även hälsoundersökningar och drogtester ska användas mer restriktivt. Dessa ska bara få genomföras om det finns ett berättigat ändamål och om ingreppet i den personliga integriteten är godtagbart i förhållande till ändamålet. Säkerhetsskäl eller rehabilitering räknas i lagen som berättigade ändamål. Säkerheten kan avse liv, hälsa och egendom. Det ska även bli möjligt att sluta kollektivavtal om vad som är ett berättigat ändamål för att arbetsgivaren ska kunna kräva att arbetstagare gör hälsotester eller drogtestas.
- Det ska göras en avvägning och det ska finnas sakliga skäl som är relevanta för att till exempel få drogtesta personal. I slutändan är det Arbetsdomstolen som så småningom får utarbeta en praxis för vad som är berättigat ändamål, sade Catherine Lilja Hansson.

PUL ändras
Kontroll av loggar som persondatorer, internet, dörrlås, GPS, alkolås och digital kameraövervakning innebär många gånger personuppgiftsbehandling. Utredningen menar att personuppgiftslagen, PUL, ger ett starkt skydd för arbetstagarnas integritet i detta avseende redan nu. Problemet är dock att PUL inte används av parterna på arbetsmarknaden, vilket utredningen vill se en ändring av. Utredningen vill förstärka skyddet för den enskilde genom att det inte längre ska räcka med samtycke för att arbetsgivaren ska kunna göra en personuppgiftsbehandling.
- En arbetstagare befinner sig i beroendeställning till arbetsgivaren och kan därför ha svårt att säga nej. Vi vill istället att det ska finnas ett sakligt skäl för olika kontroller, sade Catherine Lilja Hansson.
Utredningen vill också ha skydd mot så kallad ändamålsglidning, det vill säga att kontrolluppgifterna i efterhand används för andra syften.

Generellt förbud
För att få ett heltäckande skydd mot obefogat integritetsintrång kommer den nya lagen att ha en generell bestämmelse om förbud mot integritetskränkande åtgärder i övrigt. Denna är tillämplig till exempel när arbetsgivaren lyssnar på arbetstagarens telefonsamtal genom medhörning, genomför personlighetstester, punktmarkerar en arbetstagare eller systematiskt utfrågar en arbetstagare om privata förhållanden. Sådana åtgärder med påtaglig integritetspåverkan för arbetstagaren blir alltså förbjudna om de inte är sakligt motiverade och proportionerliga.
- Personlighetstester är fortfarande tillåtna, men de ska vara seriösa och resultatet ska behandlas av folk som vet vad de håller på med, förtydligade Catherine Lilja Hansson.
Utredningen föreslår att arbetsgivare ska förhandla med arbetstagarorganisationer inför beslut om övervaknings- och kontrollåtgärder av större betydelse, och anser att Datainspektionen bör få möjlighet att yttra sig över ett sådant kollektivavtal.
Finansförbundets chefsjurist Arne de Lange har för TCO:s räkning deltagit i utredningens referensgrupp.
- Ett överlag positivt förslag. Det är bra att det blir en strängare lag som dessutom tydligt blir en arbetsrättslig lag, säger han.
Lite besviket konstaterar han att TCO:s förslag om ett frågeförbud inte fått gehör. TCO ville att känsliga frågor om familjebildning inte skulle få ställas vid till exempel en anställningsintervju, men där ansåg utredningen att det fria informationsutbytet väger tyngre.
Nu startar remissbehandlingen av utredningens förslag.

Text: BrittMari Lantto

<Tillbaka