Kvinnorna var vinnare i höstens lönesamtal i Handelsbanken. Där ska lönesamtal hållas varje höst framöver. I Nordea är läget annorlunda. Oenighet kring det centrala avtalet gör att lönesamtalen kan förvandlas till traditionella pottförhandlingar.

Text: Åsa Berner och Stefan Ahlqvist

Det nya kollektivavtalet blev klart på rekordtid i början av november förra året. Men sedan har det kommit grus i maskineriet.
I Nordea kan banken och Finansförbundet inte komma överens på koncernnivå om hur det centrala avtalet ska hanteras. Förhandlingar har därför flyttats till central nivå.
Det är inte frågan om lönesamtalets vara eller icke vara som oenigheten gäller, betonar Arne Johansson i central facklig beslutsgrupp i Nordea.
- Vi har varit inriktade på att ha lönesamtal så tidigt som möjligt, både detta året och nästa. Vad det handlar om är att det måste finnas ett utrymme att diskutera i lönesamtalet. Vi vill ha en garanti, en lägsta nivå som ingen ska få under, säger han.
Oenigheten gäller två bitar i det centrala avtalet. Dels handlar det om de 400 kronorna som skall betalas ut från och med den 1 januari i år.
- Banken vill inte gå ut med dem direkt. Men är vi inte överens om något annat ska de betalas ut enligt avtalet.
Den andra stötestenen är vad som ska räknas in i de 6,8 procents löneökning som minst ska delats ut på kollektivet den 30 september 2003.
- Banken anser att det i de 6,8 procenten ska finnas även sådant som inte hanteras i lönesamtalen. Vi vill ha sagt att det inte ska finnas något annat, det ska inte vara någon löneglidning i de procenten.
Om inte parterna kommer överens i de centrala förhandlingarna kan lönesamtalen dras tillbaka och ersättas av traditionella pottförhandlingar.
- Personligen tycker jag att det vore synd att inte få pröva den här lönesättningsmodellen, men ska vi ha lönesamtal måste det finnas substans i dem, säger Arne Johansson.

Förhandlingar pågår i SEB
På SEB har Finansförbundet samma problem. Men där är förhandlingar om löneprinciper i koncernen fortfarande igång.
De 400 kronorna ville arbetsgivaren först inte betala ut till alla, men det kravet fick förbundet till sist igenom. Den 30 januari fick därför SEB:s anställda en extra löneutbetalning.
- Vi ser de 400 kronorna som ett förskott på individgarantin. Arbetsgivaren hade inställningen att pengarna inte behövde betalas ut så länge vi förhandlar, men vi ansåg att medlemmarna inte skulle behöva vänta så länge, säger Magdalena Olofsson i SEB:s koncernklubb.
Efter att lönesamtal genomförts på prov i banken svarade medlemmarna på en enkät. Där framgår det att de anställda ställer vissa krav för att fortsätta med lönesamtal. Bland annat att det finns ett tillräckligt utrymme i lönesamtalen att prata om, en bättre kvalitet i själva samtalet och att det finns en individgaranti
- Och det är där vi står nu. Det centrala avtalets individgaranti är dispositiv om vi kommer överens om lokala löneprinciper, men vi är inte klara med det. Och medlemmarna förväntar sig den individgaranti som finns i avtalet. Det finns ett medlemstryck som vi måste ta hänsyn till.
Liksom i Nordea skiljer sig arbetsgivarens och förbundets syn på vad som ska ingå i den kollektiva garantin. Arbetsgivaren vill räkna in all löneglidning.
- Vi anser att det är enbart löneutveckling som är överenskommen med Finansförbundet som skall ingå, säger Magdalena Olofsson.
Hon säger att de överväger om det är bättre att köra pottförhandlingar, men att förhandlingarna fortsätter.

Muskelbyggande
På FöreningsSparbanken kommer lönesamtal att genomföras i mars och april i år och i januari och februari nästa år. Banken har tidigare kört två testomgångar och utvärderat dessa.
- Vi fick samma positiva värden båda gångerna, så vi har kommit fram till att lönesamtal är vår framtida modell, säger Cenneth Kennegård i FöreningsSparbankens koncernklubb.
Här har de 400 kronorna betalats ut. Frågan om hur individ- och kollektivgarantin ska tolkas har klubben skjutit på framtiden.
- Vi ska nog utgå från att banken kommer hävda att löneglidning ska räknas med i de 6,8 procenten. Vi avvaktar till den sista september 2003 och försöker lösa det då.
Några saker behöver förändras inför vårens samtal. Dels har de anställda haft svårt att hitta statistik att referera till. Nu skall en koncernstatistik komma till stånd.
- Sen måste både förberedelser och genomförande av lönesamtalet förbättras. Chefen måste ha en checklista på vad som ska gås igenom. Vi jobbar också med hur vi ska bygga muskler i våra medarbetare, som hade lite svårt att tala för sig själva.

Lönesamtal gynnar kvinnor
Inom Handelsbanken genomfördes lönesamtal i november förra året. Det skedde enligt den överenskommelse om lokala löneprinciper som parterna i banken träffade i höstas. Enligt överenskommelsen ska en lönerevision genomföras varje höst och de nya lönerna gäller från den 1 januari.
För medlemmarna i Finansförbundet höjdes lönerna efter lönesamtalen med i genomsnitt 4,11 procent. Det visar färsk statistik som Handelsbanken tagit fram. Mer sensationellt är att kvinnornas löner höjdes mer än männens.
- Det finns farhågor för att lönesamtal missgynnar kvinnors löneutveckling. Men de farhågorna har inte besannats efter den här omgången lönesamtal, säger Ulrika Boëthius, ordförande i Handelsbankens koncernklubb.
Enligt statistiken blev utfallet för kvinnorna 4,3 procent och för männen 3,9 procent. Att utfallet gynnat kvinnor förklarar Ulrika så här:
- I ett lönesamtal tar man god tid på sig och berättar om vad man gör i jobbet. Då blir kvinnors kompetens mer synlig.
De 400 kronorna i det centrala avtalet har inte utbetalats i Handelsbanken. Ändå har närmare 90 procent av medlemmarna fått lönepåslag efter lönesamtalet.
- Nu ska vi göra åtgärdsplaner för dem som fått en låg lönehöjning eller ingen alls, säger Ulrika Boëthius.
Åtgärdsplanen tas fram i samarbete mellan chefen, medarbetaren, personalavdelningen och klubben. Den kan till exempel innebära kompetensutveckling eller byte av arbetsuppgifter.