Omorganisationer, stress, slimmade arbetsplatser. Det finns många faktorer som bidrar till att sjukskrivningarna ökar och blir längre. Inom finansbranschen finns 2 000 personer som varit sjuka mer än tre månader. Och mycket tyder på att rehabiliteringen inte fungerar bra.

Text: stefan ahlqvist

Var nionde anställd i finansbranschen har varit sjukskriven under det senaste året. Det framgår av den arbetsmiljöenkät som Finansförbundet gjort bland 3 000 medlemmar och som Finansvärlden berättade om i förra numret.
I enkäten svarar varannan att det finns personal på den egna enheten som varit sjukskrivna på grund av arbetet. Jämfört med tidigare undersökningar ökar sjukskrivningarna inom bank och finans, liksom i samhället i övrigt.
Enligt Riksförsäkringsverket är för närvarande 100 000 människor sjukskrivna sedan mer än ett år tillbaka. Det är en ökning med 28 procent på bara ett år. Enligt en rapport från regeringen beror minst hälften av de långa sjukskrivningarna på villkoren i arbetslivet och arbetsmiljön.
För att få en bättre bild av de långtidssjuka inom finansbranschen har Finansförbundet och bankarbetsgivarna i BAO tillsatt ett projekt. Alla de cirka 2 000 personer som varit sjuka i mer än tre månader ska få svara på en enkät. Vad beror sjukdomen på? Är den orsakad av situationen på arbetsplatsen? Vilka rehabiliteringsinsatser har vidtagits? Det är frågor som man hoppas få svar på genom enkäten. Syftet är att få bättre kunskaper om vad som leder till långtidssjukdom, hur den kan förebyggas och vilka rehabiliteringsåtgärder som är effektiva.

Okunskap
- Ofta går det för lång tid innan man sätter in åtgärder. Det beror på att det i alla led finns en okunskap om rehabilitering. Arbetsgivaren och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för att hjälpa den anställde tillbaka till arbete, säger Ann-Chrestin Saedén, som är huvudskyddsombud i Handelsbanken. Även där har långtidssjukskrivningarna ökat, även om det sker från låga tal.
Som skyddsombud har hon länge ivrat för att rehabiliteringen ska bli bättre. Nu har hon medverkat till att ta fram ett förslag till en rehabiliteringsplan för banken. Av den framgår vilket ansvar olika inblandade har: chefen, personalavdelningen, företagshälsovården och den enskilde.
- Planen är praktiskt inriktad. Den är nu på remiss till bankens arbetsmiljökommittéer. Förhoppningen är att den ska gälla i hela koncernen.
Ann-Chrestin tycker också att samarbetet mellan arbetsgivaren och facket kan bli bättre.
- Vi som är fackliga företrädare borde fungera som stöd för medlemmar som är sjuka länge. Men som det fungerar idag får vi inte alltid reda på vilka som är långtidssjuka.
Förändringarna i arbetslivet har medfört att det är svårare att genomföra rehabilitering och arbetsträning.
- Förr fanns det avdelningar med enklare arbetsuppgifter och där tempot inte behövde vara så högt. Sådana arbetsplatser finns inte längre. Därför har det blivit svårt att finna platser till långtidssjukskrivna för arbetsträning, säger Ann-Chrestin Saedén.

Utredning efter fyra veckor
Rehabilitering innebär medicinska, psykologiska, sociala och arbetsinriktade åtgärder som ska hjälpa den sjuke att få tillbaka arbetsförmågan. Arbetsgivaren ska, i samråd med den anställde, utreda och bedöma behovet av rehabilitering. Det ska ske för den som varit sjuk i mer än fyra veckor i följd eller har många korta sjuktillfällen.
- Vi får ingen samlad information om hur rehabiliteringen fungerar. Arbetsgivaren hävdar att alla sådana uppgifter är konfidentiella, säger Inger Smedberg som är huvudskyddsombud i SEB.
Hon tycker att lagen är otydlig när det gäller fackets roll i rehabiliteringsutredningar. I bankens policy för rehabilitering har Inger fått in att man får begära stöd från i första hand skyddsombud eller arbetskamrat vid en rehabiliteringsutredning.
Inom SEB har antalet långtidssjukskrivna fördubblats under förra året. Särskilt drabbade är kvinnliga chefer och specialister.
- Det är allvarligt och ledningen tar seriöst på problemet. De regionala skyddskommittéerna har fått i uppdrag att undersöka vad ökningen beror på, säger Inger.
Själv efterlyser hon någon form av expertgrupper på regional nivå som kan arbeta med de långtidssjuka. Grupperna kan bestå av personalkonsulter och huvudskyddsombud som kan rehabilitering.

Tydligare ansvar
Jan Rydh har fått regeringens uppdrag att utarbeta en handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet. I en delrapport vill han förtydliga arbetsgivarens ansvar vid rehabilitering.
- Jag föreslår att arbetsgivaren ska göra ett underlag för vilka åtgärder han vidtagit. Där ska också ingå yttrande från företagshälsovården. Om sjukskrivningen fortsätter ska underlaget skickas till Försäkringskassan som ska få ett större ansvar, säger Jan Rydh.
Försäkringskassan får utökade resurser genom att arbetsgivaren föreslås betala sjuklön i 60 dagar jämfört med 14 för närvarande. Det är ett förslag som mött kraftig kritik.
- Det blir billigare att arbetsgivaren betalar sjuklön under en längre tid än att Försäkringskassan gör det. Näringslivet brukar inte vilja blanda in myndigheter, varför vill man det nu? undrar Jan Rydh.
I höst ska han närmare utreda långtidssjukskrivningarna.
- Min hypotes är att resultatet blir negativt, det vill säga många får ingen eller bristfällig rehabilitering.

Stressprofiler – ett verktyg mot stress

- Vi märkte att antalet långtidssjukskrivna ökade och insåg att vi måste göra något. Vi kan inte tolerera att anställda mår dåligt. Därför började vi använda stressprofiler för att ta pulsen på hur folk verkligen mår.
Det säger Gunnel Swedin som är personalkonsulent inom affärsområdet PPO & IT i SEB.

PPO & IT – som står för product, process, operations – har knappt 500 anställda, de flesta i Rissne utanför Stockholm.
- Vi har gjort många omorganisationer och det är något som kan ge upphov till stressymtom. Tillsammans med företagshälsovården kom vi fram till att använda stressprofiler i förebyggande syfte, säger Gunnel Swedin.
Alla anställda, som så vill, får fylla i en enkät på inte mindre än 224 frågor. Efter bearbetning framgår det av profilen hur pass utsatt man är av stress och om stressen beror på situationen hemma eller på jobbet. Tillsammans med företagshälsovården gör varje medarbetare upp en individuell handlingsplan. Innehållet skiftar från person till person. Det kan handla om att motionera mer, lägga om kosten, söka nya arbetsuppgifter eller kanske samtal med psykolog.
En stressprofil görs också på varje arbetsgrupp som även den ska följas av en handlingsplan som görs upp av chefen och medarbetarna tillsammans. Den kan bestå av att gruppen ska ha gemensamma fikapauser eller kanske behövs en tydligare arbetsplatsbeskrivning. Man kanske måste fördela arbetsuppgifterna annorlunda eller tydliggöra vem som får ta beslut.
- Vi tycker att stressprofiler är ett ypperligt instrument. Det kostar en del men om medarbetarna kan komma att må bättre är det en lönsam investering, säger Gunnel Swedin.
Att PPO & IT blivit först inom SEB med stressprofiler tror hon beror dels på ledningens intresse, dels på det goda samarbetet med företagshälsovården som finns i huset och förståss att flera personer hamnat i utmattningstillstånd.
- Vi har en bra dialog med företagshälsovården. Vi ställer krav och de ger oss sina synpunkter, tillsammans driver vi varandra, säger Gunnel Swedin.
Hennes förhoppning är att man varje år ska göra en ny grupprofil för att se om personalen mår bättre, att den finns med i affärsplanen och fungerar som ett verktyg för personalens välbefinnande. Dessutom hoppas Gunnel Swedin att fler affärsområden gör stressprofiler. Då skulle handlingsplanen följa med individen inom koncernen.