Myndigheter tar parti för nischbankerna

- Konkurrensverket och Konsumentverket ser nischbankerna som vita riddare. Men det finns risker som myndigheterna ignorerar, säger Lars Silver som forskar kring banker vid Uppsala Universitet.
Text: stefan ahlqvist

När de båda statliga myndigheterna Konkurrensverket och Konsumentverket förordar nischbankerna utgår de, enligt Lars Silver, från en väldigt enkel nationalekonomisk teori. Med fler aktörer blir konkurrensen bättre och därmed priset lägre.
- Men det finns avigsidor som myndigheterna inte beaktar och som inte kommit fram i debatten. Dessutom tittar myndigheterna bara på en kategori av bankkunder, nämligen småspararna, säger Lars Silver.
Han tar som ett exempel de nya banker som de båda livsmedelsjättarna Ica och KF nyligen startat. Syftet med bankerna är att fördjupa kundrelationen med butikskunderna, enligt Lars Silver.
- Ica och Konsum vill ha sina banker för att sälja mer falukorv, det är den krassa verkligheten. Därför behöver bankerna i sig inte vara lönsamma utan verksamheten kan finansieras med höjda priser på livsmedel.
- Därmed kan Konkurrensverkets och Konsumentverkets kampanj för ökad konkurrens inom bankmarknaden paradoxalt nog innebära att konkurrensen minskar på marknaden för livsmedel, säger Lars Silver.

Doktor i kreditgivning
Han har själv ett förflutet både inom PKbanken och Handelsbanken i Stockholm. Han slutade för att plugga in en akademisk examen i Uppsala. Men där blev han kvar för att forska kring bankernas kreditgivning. För ett år sedan doktorerade Lars Silver på en avhandling som jämför hur krediter beviljas i storstäder respektive landsorten.
Sedan blev han nyfiken på motsättningarna mellan nischbankerna och universalbankerna. Han studerade över 500 tidningsartiklar från bankkrisens dagar och fram till 2002.
- Jag märkte en accelerande trend av kritik mot storbankerna som kanske nådde sin höjdpunkt förra året i samband med den tänkta fusionen mellan FöreningsSparbanken och SEB.
Lars Silver noterade också att till kritikerna har under senare år Konkurrensverket och Konsumentverket sällat sig. Myndigheterna har i utredningar och rapporter kritiserat storbankerna och framhållit nischbankerna som ett bättre alternativ för konsumenterna.
- Att storbankerna inte är populära underlättar för myndigheterna att ta parti för nischbankerna, säger Lars Silver.

Finansinspektionen tyst
För tio år sedan var det andra myndigheter som deltog i debatten, nämligen Finansinspektionen och Riksbanken. Deras utgångspunkt var att bankmarknaden var en speciell marknad som krävde stabilitet.
- Finansinspektionen hörs inte längre i debatten, medan Konkurrensverket och Konsumentverket tycker att bankmarknaden är som alla andra marknader. Nu anses just stabiliteten vara problemet, vilket ska lösas med fler aktörer och större kundrörlighet.
- Jag tycker det är intressant att statsmakterna ändrat ståndpunkt när det gäller hur man ska se på bankerna, säger Lars Silver.
Han framhåller att han varken är motståndare till avreglering eller ökad konkurrens inom branschen.
- Jag anser bara att man måste tänka efter innan man föreslår förändringar. Det uppstår frågeställningar som myndigheterna inte tagit hänsyn till.

Motstridiga krav
Lars Silver nämner några argument som talar mot en ytterligare konkurrensutsättning av bankmarknaden.
Svenska banker byggde tidigt upp avancerade clearing- och bankomatsystem. Men utbyggnaden av den finansiella infrastrukturen har avstannat. Det beror på Konkurrensverkets motstridiga krav. Å ena sidan får bankerna inte samarbeta för att bygga nya betalningssystem, å andra sidan ska alla aktörer få tillgång till de system som utvecklas, oavsett om en bank deltagit i utvecklingen eller inte.
Konkurrensen om småspararnas inlåning ökar genom att nischbankerna erbjuder högre ränta. Därmed minskar räntenettot för de traditionella bankerna. Dessa kan då komma att kompensera det via andra kunder, som små och medelstora företag, där konkurrensen är svagare.
Med fler aktörer på marknaden ökar också möjligheterna för privatkunder att få krediter hos olika långivare. De sociala problemen kan bli fler om folk inte kan betala tillbaka sina lån. Fler aktörer innebär också att turbulensen blir större vilket innebär risk för att staten måste aktivera insättargarantin.
Lars Silver är medveten om att han sticker ut hakan i debatten om nischbankerna.
- Mitt inhopp är fullständigt inopportunt. Men jag tycker inte att alla argument har kommit fram. Jag försöker bara nyansera debatten.