| Så
undviker du musarm Upp
till 20-årsåldern byggs kroppen upp, sedan startar förfallet successivt. Därför
gäller det att hushålla med resurserna och inte slita ut sig i förtid. Ergonomen Maja
Domeij hjälper dig att hålla musarmen borta.
Text: Åsa Berner
Förr kallades det skrivkramp. Men i och
med datorernas intåg på arbetsmarknaden har en av våra vanligaste förslitningsskador
döpts om. Numera pratar alla om musarm.
Musarm är egentligen ett samlingsnamn
för värk i fingrar, handled, armbåge, axel och nacke. Smärta eller stelhet uppstår
genom ensidigt arbete med ett fåtal muskelgrupper, som aldrig får vila.
- Det värsta är att får man ont i
armen så stannar det inte där, utan går upp i nacken. Har du en stramhet någonstans
så jobbar du för att undvika att belasta det området och skjuter då över belastningen
på några andra muskler, som i sin tur blir förslitna. Till sist har man ont i hela
muskelpaketet, säger Maja Domeij, ergonom på Bankhälsan i Stockholm.
Lösningen är variation i arbetet. Ingen
kroppsställning är egentligen förbjuden i sig. Det handlar om att inte fastna i en
ställning, utan att variera.
- Sträck på dig ibland. Variera mellan
att arbeta sittande och stående. Spring iväg till kopiatorn emellanåt, råder Maja.
Arbeta nära kroppen
Det är också viktigt att använda musklerna där de är som starkast.
- Många arbetar med musen långt ifrån
sig och utsträckt arm. Då stryper man blodflödet, armen får inget syre och därmed
ingen kraft.
Därför ska man undvika att komma
utanför sin axelbredd med musen.
- Det handlar om att jobba nära kroppen
och att vila underarmarna på bordet. Jag brukar rekommendera att hitta ett mindre
tangentbord eller att placera musen framför sig.
För den som jobbar mycket med
siffertangenterna finns det tangentbord där sifferdelen är lös, så att man kan placera
den framför sig i stället.
För att få plats med allt framför sig
kan en bordförlängare vara en bra idé.
- Då slipper man också att få skärmen
för nära. Det är viktigt med en armlängds avstånd till skärmen.
Det gäller att titta ner på skärmen.
- Om man tittar upp får man lätt en
felställning av nacken.
Tittar du ner på skärmen undviker du
också att bli torr i ögonen.
- Du torkar ut tårkanalerna om du tittar
upp, men tittar du ner fuktar du ögat naturligt.
Undvik musklick
Maja Domeij har själv en rollermouse, det vill säga en mus som är inbyggd i
tangentbordet i form av en pinne, som man rullar på för att förflytta sig på skärmen.
Dessutom finns en knapp som motsvarar ett dubbelklick.
- Det är jobbigt för musklerna att
göra ett snabbt dubbelklick, säger Maja.
Men rollermouse behöver inte vara den
ultimata lösningen för alla, påpekar hon.
- Det gäller att pröva ut vad som
passar varje enskild person och inte köpa in samma utrustning till alla på kontoret. Ta
hjälp av ett proffs, till exempel en sjukgymnast, om du är osäker. Köp inte något
direkt, utan pröva först produkten i ditt arbete under en vecka.
Att använda kortkommandon är också ett
sätt att minska antalet musklick.
- Fråga dataansvarig vilka kortkommandon
som är lämpliga för de program ni använder på ditt jobb, råder Maja.
Chans att läka
Om du drabbats av musarm, så är det inget du behöver ha resten av livet. Men besvären
försvinner inte av sig själva.
- Har du fått en inflammation måste
kroppen få en chans att läka. Det räcker inte med en kortisonspruta, utan du måste
ändra din arbetsställning, så att armarna får avlastning.
Den som fått musarm behöver hjälp av
en sjukgymnast, som kan sätta ihop ett passande rörelseschema. Akupunktur kan också
vara en del i behandlingen.
Att byta mus-hand är bara en
tillfällig lösning på problemet, som i värsta fall kan leda till större besvär.
- Om du inte gör något åt
arbetssituationen riskerar du bara att få problem även med den andra handen.
Tips om hur du undviker musarm
Använd kortkommandon för att minska
antalet musklick. Gå in på www.musarm.org
för att ladda ner en lista på användbara kortkommandon. På hemsidan kan du också få
mer information om musarm.
Arbeta med
musen nära dig, aldrig utanför din axelbredd.
Variera din
arbetsställning mellan att sitta och stå. Sätt igång blodcirkulationen genom att röra
på dig ibland. Sträck på dig emellanåt.
Motionera.
Styrketräning är bra för att stärka musklerna. Men en vanlig promenad är också bra.
Gå raskt och pendla med armarna.
|