En bankanställd 35-åring som jobbar i city och en 15-åring från Skogås som just ska välja gymnasieinriktning. Två världar som brukar ligga rätt långt ifrån varandra. Men genom ett mentorskapsprojekt har de kunnat mötas.

Text: Åsa Berner

Sedan i höstas har Anders Lagerqvist, controller på SEB, och niondeklassaren Murat Gürbüz träffats i snitt varannan vecka för att gå på bio, basket- och fotbollsmatcher eller bara prata över en fika.
De är ett av 15 par i SEB:s satsning på mentorskap för elever i årskurs nio på Vretskolan i Skogås det här läsåret. Tanken är att eleverna ska få en vuxenkontakt utanför familjen som kan bidra med erfarenheter och vara en kontakt med arbetslivet. Elever och blivande mentorer har fått söka och blivit intervjuade. De som antagits har sedan matchats ihop på lämpligt sätt.
Bakom projektet står stiftelsen Mentor där SEB:s vd Lars Thunell sitter med i styrelsen. Stiftelsen sysslar med drogpreventivt arbete bland barn och ungdomar. För ett år sedan gick startskottet för den första omgången där elva anställda i banken blev mentorer. Den omgången avslutas nu i januari.

Hjälp med läxorna
När Finansvärlden träffar Murat och Anders en knapp vecka innan jul är de på väg till Murats pappas restaurang i Västertorp. På tunnelbanan dit går de igenom katalogen med olika gymnasieutbildningar. Snart är det dags för Murat att välja. Valet står mellan naturvetenskapligt program och samhällsvetenskapligt med IT-inriktning. Han har under hösten fått praktisera en vecka på SEB:s IT-avdelning vid Sergels Torg. Helst vill han komma in på Flemingsbergs gymnasium.
- När vi träffas pratar vi skola bland annat och jag försöker stötta på olika sätt, säger Anders.
- Jag fick hjälp av Anders med samhällsekonomin. Tack vare honom fick jag VG, säger Murat.
Att de trivs med varandra råder det ingen tvekan om. De pratar otvunget och lyssnar båda uppmärksamt när den andre säger något. Kontakten och respekten finns där.
- Anders är rolig att vara med, intressant och har massa idéer om vad vi ska göra, säger Murat.
Anders returnerar det goda betyget.
- Murat är en trevlig kille, ambitiös. Jag tror att vi är ganska lika till sättet. Jag känner igen mig själv från tjugo år sedan.
- Murat har också många idéer om vad vi ska göra, fast lite andra idéer. Laserdome som vi ska spela nästa vecka var inte min idé till exempel. Men det blir nog kul, säger han, med ett inte helt övertygande ansiktsuttryck.

Mer droger nu
Anders tycker projektet har gett honom mycket.
- Jag hade länge velat göra något socialt, att få känna att jag gör någon mer påtaglig nytta i samhället, säger han.
- I vanliga fall umgås jag ju inte med killar och tjejer i 15-årsåldern, så jag har lärt mig hur det är att vara tonåring igen. Jag känner igen en del, det mesta faktiskt. Men det var tjugo år sedan jag själv var femton, så det är klart att det hänt en del.
En skillnad han ser är att det finns mer droger nu.
- Det går ju i vågor. I början av 80-talet när jag växte upp var det inte så mycket droger, säger han.
- Nu är det mycket marijuana och ecstacy. Man märker direkt på ögonen om någon håller på med droger. Helst vill jag inte umgås med några som gör det. Då skulle de kunna tvinga mig att pröva, säger Murat.

Blygt i början
Anders och Murat har träffats regelbundet sedan slutet av september. Ibland har det gått några veckor emellan, andra gånger kan det bli ett par träffar på en vecka.
- Jag var ganska blyg i början, men sen vande jag mig, säger Murat.
Anders instämmer.
- Det är en process att lära känna varandra, att få kontakt. Men vi är båda djurgårdare, så det gick bra, säger han med ett leende.
De har haft gemensamma aktiviteter med de andra i projektet, bland annat en kick-off på Lidingö där de övade sig i teambildning.
- Till exempel att binda för ögonen och öva sig i att lita på sin mentor, berättar Murat.
Vid ett annat tillfälle talade Hans Chrunak, den förre förbundskaptenen för simlandslaget, om dopning.

Kommer fortsätta ses
När vi träffas har Anders dagen innan haft ett möte med de andra mentorerna.
- För de flesta har det fungerat bra, men det finns alltid enstaka fall där det inte fungerar. Något par har bara träffats två gånger, säger Anders.
- Många ungdomar krökar mest. Jag gör inte det, jag gillar inte att hålla på med sånt, säger Murat.
- Det är en bra blandning av elever med olika bakgrund i projektet. Du Murat har inga problem, en del har det svårare. Jag har förstått det som att Mentors inriktning är att vara mer förebyggande än att ge vårdinsatser, säger Anders.
Anders och Murat tror att de kommer fortsätta att ses även efter att projektet avslutats i sommar.
- Inte lika ofta kanske, men vi kommer säkert höras på telefon och träffas någon gång i månaden. Jag är ju nyfiken och vill veta hur det går i gymnasiet, säger Anders.

"Viktigt ta sitt ansvar"
Maria Uggla, som jobbar på SEB:s koncerngemensamma marknadsavdelning, har tills nyligen hållit i projektet för SEB:s räkning. Hon räknar upp flera skäl till varför banken valt att gå med.
- Det är viktigt att ta sitt ansvar och bidra i samhället. Många ungdomar behöver fler vuxna att prata med. Våra anställda kan dela med sig av sina erfarenheter av arbetsliv och skola.
Det handlar också om utveckling för personalen.
- Vi ser det som en del i ledarskapet att klara av att vara mentor.
Banken får dessutom en möjlighet att se hur framtidens kunder och medarbetare tänker.
- Det är nyttigt att träffa unga och möta nya värderingar. Det är ett gemensamt utbyte, säger Maria.
Hon har själv varit mentor för Selma Umut som nu går första året på gymnasiet.
- Det har varit jättekul. Många av eleverna har invandrarbakgrund och det har väckt många frågor om värderingar. Selma är muslim så efter till exempel händelserna vid World Trade Center hade vi många spännande, intressanta diskussioner som jag lärt mig mycket av. Det blir andra diskussioner än jag har dagligdags.

Långsiktig satsning
Alla föräldrar vars barn är med i projektet har givit sitt godkännande. Men inställningen från deras sida har varierat.
- En del har tyckt att "Här kommer någon med god utbildning och tar min roll", andra föräldrar har nästan klivit in i projektet själva.
Maria säger att alla elever som är med är ambitiösa och vill mycket.
- Området de kommer från har mycket drogproblem och skolan är tung, men de här eleverna är motiverade och har en enorm drivkraft.
Än så länge är det bara bestämt att projektet ska fortsätta nästa år också, men tanken är att det ska vara en långsiktig satsning som kan sprida sig till andra delar av landet.
I Stockholm kommer SEB fortsätta att stödja Vretskolan.
- Där börjar de känna igen oss. Syskon till elever som varit med har sett att projektet är sjysst.