Det är den höga arbetsbelastningen och stressen som är orsaken till långtidssjukskrivningarna i finansbranschen. Det framgår av en stor undersökning som Finansförbundet och BAO låtit göra.

Text: stefan ahlqvist

 - Undersökningen visar tydligt att långtidssjukskrivningarna till stor del beror på för hög arbetsbelastning i förhållande till bemanning, att anställda inte är delaktiga i besluten på arbetsplatsen och att ledarskapet brister när det gäller att ge stöd och återkoppling.
Det säger Fredrik Bengtsson som är legitimerad psykolog och ansvarig för den rapport om orsakerna till långtidssjukskrivningarna i finansbranschen. Här – liksom i övriga samhället – blir allt fler sjukskrivna allt längre. Finansförbundet och bankarbetsgivarna i BAO bestämde därför att gemensamt ta reda på vad sjukskrivningarna beror på.
I slutet av förra året skickades en enkät, via bankernas pensionskassor, till 635 personer som uppgivit att de ville medverka i undersökningen. Samtliga hade varit sjukskrivna mer än 90 dagar. Drygt två tredjedelar besvarade enkäten.
Av de svarande var en övervägande majoritet kvinnor, de flesta arbetade i kassa/kundtjänst och de hade lång anställningstid.
De vanligaste diagnoserna som ligger till grund för sjukskrivningarna är stressbesvär, utbrändhet, depression och besvär i nacke/rygg/axlar. De flesta av besvären är kopplade till arbetet. 40 procent har varit sjukskrivna i över ett och ett halvt år.

Vanligt med sjuknärvaro
Det är få som haft många korta sjukskrivningar före långtidssjukskrivningen.
- Därför kan man inte se vilka som riskerar att bli långtidssjuka genom att analysera den korta sjukfrånvaron, säger Fredrik Bengtsson.
Tvärtom är det vanligare med sjuknärvaro än med sjukfrånvaro, det vill säga att folk går till jobbet trots att de är sjuka. Det kan handla om huvudvärk, magbesvär, förkylningar eller att man känner ångest och irritation.
- De vanligaste skälen till sjuknärvaro är lojaliteten mot arbetskamrater, arbetsgivaren och kunder. Det är viktigt att cheferna lär sig symptomen och talar med vederbörande. Men den enskilde har också alltid ett ansvar för sin hälsa, säger Fredrik Bengtsson.
Enligt lagen ska arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan för den som är långtidssjuk. Sex av tio i undersökningen svarar att de inte fått någon rehabilitering alls eller är missnöjda med den de erbjudits.
Det framgår tydligt av undersökningen att arbetsbelastningen är för hög i förhållande till personalstyrkan. Man hinner inte med jobbet under ordinarie arbetstid. Många arbetade mycket övertid före sjukskrivningen och över hälften gjorde det mot sin vilja.
- Resultatet blir en stresspiral. Det drabbar personer som är engagerade, lojala och kompetenta. De kompromissar med sin hälsa för att göra kunderna nöjda men de kan inte påverka situationen på arbetsplatsen, säger Fredrik.
Just delaktigheten – möjligheten att påverka – stärker känslan av kontroll och minskar upplevelsen av stress. Men en stor andel av de svarande är missnöjda med sin delaktighet. De upplever inte att de kan vara med och påverka viktiga beslut på arbetsplatsen.
- Det finns också brister i ledarskapet. Chefen är ofta administrativt kompetent men det personalen vill ha är stöd, återkoppling, bekräftelse, hjälp att hantera konflikter och att entusiasmera arbetsgruppen. Det är mjuka frågor som ofta inte finns med i traditionell chefsutbildning. Men chefen har ett stort ansvar och därför måste till exempel ekonomer få utbildning i beteendevetenskapliga frågor, säger Fredrik Bengtsson.

Fortsatt arbete
Han hoppas att Finansförbundet och BAO fortsätter arbetet för att motverka ohälsan.
- Rapporten får inte hamna i en byrålåda. Nu vet vi hur det ser ut – nu krävs åtgärder. Jag hoppas att de centrala parterna tar fram material med rapporten som grund som kan diskuteras på varje arbetsplats.
Men Fredrik Bengtsson är medveten om att det inte finns några enkla generella lösningar.
- Samma situation upplevs olika av olika människor. Har man en bra familjesituation kan det vara ett skydd i en besvärlig arbetssituation. Problemet är att vårt arbetsliv förutsätter att vi ständigt är på topp, men ingen kan vara det under hela arbetslivet. Vi får alla problem med anhöriga eller sjukdomar. Om arbetslivet inte ger utrymme för det – vem är då arbetslivet till för? undrar han och tillägger:
- I vårt avhumaniserade samhälle ska vi ständigt vara kreativa och prestera, men så är människan inte skapt. Vi behöver också tid för att reflektera och tänka. Om vi inte ger oss den tiden går vi in i väggen.
Fast Fredrik Bengtsson är också optimist kring den – som han säger – epidemi av ohälsa som drabbat arbetslivet.
- Jag är övertygad om att dessa problem går att förebygga och att långa sjukskrivningar kan förkortas av tidigare och mer konstruktiva rehabiliteringsåtgärder.

Fakta om långtidssjuka

• 436 personer som varit sjukskrivna mer än 90 dagar besvarade enkäten.
• 83 procent var kvinnor. 56 procent har arbetat mer än 20 år i företaget.
• De vanligaste diagnoserna för sjukskrivningarna var stress, utbrändhet, depression och värk i nacke/rygg/axlar.
• Hälften saknar rehabiliteringsplan.
• Många upplevde arbetsbelastningen som hög och att de hade svårt att hinna med jobbet på ordinarie arbetstid.
• 27 procent arbetade mer än 16 timmar övertid per månad.
• En stor andel upplever inte att de kan påverka besluten på arbetsplatsen.
• Många svaranden upplever att chefen har bristande förmåga att ge stöd, hantera konflikter eller ta det "svåra samtalet".
• Nästan alla har haft kontakt med arbetsplatsen någon gång under sjukskrivningen.