Bankkunderna har länge klagat på räntan i bankerna. Nu hamnar bankerna själva i samma situation. Det blir mindre lönsamt för dem att sätta in sina kontanter i Riksbanken. I februari träder den nya organisationen för kontanthantering i kraft.

Text:  STEFAN AHLQVIST

- Förändringen tvingar fram fler transporter av kontanter på vägarna . Det medför ökade risker och värdetransportrån har vi redan för många av.

Det säger Hans Peterson som är säkerhetschef i Östgöta Enskilda Bank. Han är kritisk till den nya organisation för kontanthantering som Riksbanken beslutat om. Bankerna protesterade mot förändringen i slutet av förra året. Resultatet blev att Riksbanken sköt på starten från årsskiftet till den 17 februari.

Riksbanken vill att kontanthanteringen ska bli effektivare. Det innebär att de som i praktiken hanterar sedlar och mynt – banker och säkerhetsföretag – ska ta en mer aktiv roll, vilket kostar pengar.

Hittills har bankerna kunnat lämna sina kontantöverskott till Riksbankens dotterbolag Pengar i Sverige AB (PSAB). Där har pengarna valuterats, det vill säga gjorts räntebärande på bankens konto i Riksbanken. PSAB har haft 13 kontor runt om i landet.

Nu har Riksbanken delat PSAB i två bolag. Nya PSAB ska enbart syssla med uppräkning, transporter, påfyllning av automater och blir en ren konkurrent till exempelvis Securitas och Falck. Istället blir det Svensk Kontantförsörjning AB (SKAB) som får sköta de Riksbanksnära uppgifterna som valutering och makulering av sedlar. Den stora skillnaden är att SKAB bara har kontor på fyra platser i landet, Tumba, Mölndal, Malmö och Härnösand.

Inga ökade risker
Riksbanken anser inte att säkerhetsriskerna ökar eftersom det kommer att finnas lika många uppräkningscentraler i PSAB:s och andras regi som tidigare.

- Färre valuteringsställen medför fler transporter. Att bara lagra pengar hos någon annan är ingenting vi vill betala för. Det vore ekonomiskt vansinne att inte se till att pengarna kommer in på konto i Riksbanken, säger Hans Peterson.

Men genom att begränsa valuteringen vill Riksbanken att sedlar och mynt ska cirkulera mer än de gör idag. Att utjämna bankkontorens kortsiktiga över- och underskott av sedlar är inte en uppgift för Riksbanken.

- Idag sker för många värdetransporter som inte är samhällsekonomiskt lönsamma. De sker enbart för valuteringen. Det är inte meningen att staten ska subventionera bankerna när de sätter in pengar i Riksbanken, säger Björn Hasselgren som är avdelningschef i Riksbanken.

Minst 30 miljoner
Med SKAB:s prissättning är det ingen idé för bankerna att valutera pengar om man inte gör det långsiktigt och med stora belopp, berättar Gunnar Bäckman som är vd i SKAB och styrelseordförande i PSAB.

- SKAB har en prisbild som gör att det inte lönar sig att komma med mindre belopp än 30 miljoner kronor. Det är bara långsiktiga överskott som ska in till SKAB. Bankerna kan i fortsättningen inte sätta in ena dagen och ta ut den andra, säger Gunnar Bäckman.

Riksbanken har för avsikt att sälja de båda bolagen SKAB och PSAB. Helst vill Riksbanken att bankerna tar över SKAB, något som bankerna för närvarande inte är intresserade av. PSAB kan komma att säljas till en värdetransportör, ett utländskt företag eller en bank.

En av PSAB:s konkurrenter, Securitas, ser positivt på den nya organisationen för kontanthantering.

- Den innebär en strukturförändring av hela branschen. För vår del ökar möjligheterna att ta en större andel av kontanthanteringen, säger Anders Nordkvist, vice vd i Securitas Värde AB.

Han befarar dock att värdetransporterna kanske inte blir fler men längre. Securitas har 15 egna uppräkningscentraler.

Dyrare hantering
För närvarande ser bankerna över sina rutiner för kontanthanteringen.

- Det är en omfattande förändring. Vi ser över våra avtal med leverantörer som PSAB, Securitas och Falck. Därför var det viktigt att Riksbanken sköt på genomförandet, säger Johan Lindblom som ansvarar för kontanthanteringen i Handelsbanken.

- Hanteringen kommer att bli dyrare men hur mycket är för tidigt att säga.

Av säkerhetsskäl kommer förändringen inte att medföra att kontantbehållningen ökar på Handelsbankens kontor.

- Men man kan hysa en oro för att kontantmängden ökar och det finns ett samband mellan mängd och risk, säger Johan Lindblom.

Riksbanken vinnare
Leif Trogen på Bankföreningen säger att de riskanalyser som föreningen gjort, visar på ökade risker med den nya organisationen för kontanthantering.

- Vi har påvisat att vi tror att riskerna kan öka. Nu har vi fört en teknisk process med Riksbanken som visat förståelse för våra synpunkter, säger Leif Trogen och tillägger att bankerna inte ville ha den här förändringen.

- Riksbanken är vinnare som slipper betala ränta. Men man kan fråga sig vilken skyldighet en centralbank har att tillhandahålla sedlar och mynt.

Han tar den franska som exempel. Den har 17 000 anställda, varav merparten arbetar med kontanthantering.

- Det borde finnas ett gemensamt synsätt inom EU eftersom bankerna konkurrerar på samma marknad. Vår Riksbank är duktig på att slimma sig själv, medan centralbankerna i andra EU-länder tar en större kostnadsandel av bankernas infrastruktur, säger Leif Trogen.