Nu tar finanssektorn krafttag för att bemästra ohälsan i arbetslivet. Både FöreningsSparbanken och SEB har startat projekt för att förhindra fler långtidssjukskrivningar och förbättra hälsoläget bland de anställda

Text: Brittmari Lantto

- Detta är ingen kampanj utan ett långsiktigt arbete för att hitta rutiner och ändra vårt förhållningssätt så att vi kommer åt den stadigt ökande sjukfrånvaron, berättar Gunnel Blomberg, projektledare för ”Offensiv för hälsa”, som FöreningsSparbankens satsning kallas.

Långtidssjukskrivningarna i banken ökar fortfarande - om än långsammare än tidigare. Som för samhället i stort medför sjukfrånvaron stora kostnader. Även efter de första fjorton sjukdagarna då Försäkringskassans ersättning träder in, har arbetsgivaren kostnader för den sjuke. Tio procent av lönen ska fortfarande betalas, liksom de sociala avgifterna.

- Har vi många sjuka blir det betydande belopp sammantaget, säger Gunnel Blomberg. Mellan 1998 och hösten 2002 fördubblades sjukfrånvaron. De långtidssjuka – hit räknar vi de som varit sjukskrivna i mer än 90 dagar – utgjorde vid årsskiftet 2,4 procent av alla anställda. I det perspektivet är det en kostnadsbomb vi talar om.

Dessutom medför övertid, vikarier eller nyrekryteringar - som måste till när någon är borta - ytterligare kostnader.

Långtidssjuka i studie
- För den enskilde är det ofta en öken att vara långtidssjukskriven, säger Gunnel Blomberg. Det visar undersökningar vi gjort. De sjuka känner sig inte sällan både deprimerade och bortglömda. Sjuksiffrorna döljer ett stort mänskligt lidande.

Gunnel Blomberg hänvisar till en studie från SCB som visar att efter tre månader minskar möjligheterna betydligt att få tillbaka den sjuke i jobb. SCB:s studie visar också att kontakten med arbetsplatsen många gånger var dålig eller obefintlig. Flera uppger att om de haft en dialog med sin arbetsplats hade de kunnat jobba delvis.

Kan banken vända trenden finns alltså bara vinnare. Men hur ska det gå till?

- Tyvärr finns ingen trollformel som i ett slag löser problemet, säger Gunnel Blomberg. Men vi vill etablera tydligare och enklare rutiner för hur sjukfrånvaron ska hanteras av cheferna på arbetsplatserna. Tidiga åtgärder är viktiga.

Hålla kontakten viktigt
Banken måste bli mycket bättre på att hålla kontakt med sina sjukskrivna. 

- Så länge en person är anställd, så är han eller hon anställd. Att till exempel bjuda den sjukskrivna personen till kaffe när Elsa fyller år kan betyda mycket.

Gunnel Blomberg påpekar att banken inte helt förfogar över frågan. Efter 28 dagars sjukskrivning ska Försäkringskassan delta i upplägget av rehabiliteringen. Men Försäkringskassan är i sin tur överlastad av arbete. 

- Vänta inte på kassans initiativ, utan ring upp och tala om hur ni på arbetsplatsen vill lösa problemet, föreslår Gunnel Blomberg. Då blir det snabbare respons.

Långtidsfriska
Projektgruppen består av representanter från fackligt håll och från företagshälsovården, förutom från HR-sidan. Gruppen kan konstatera att de flesta anställda ändå mår bra. De ”långtidsfriska” utgör 71 procent, det vill säga så många har högst 5 sjukdagar per år. I de så kallade humankapitalmätningar som genomförs varje år fann gruppen en stark korrelation mellan ”välbefinnandeindex” och andelen långtidsfriska för olika enheter.

- Troligen handlar det om självklara och enkla åtgärder för att hälsoläget ska bli bättre. Ledarskapet är viktigt, och pluseffekten av att göra aktiviteter tillsammans är stor.

Gunnel Blomberg påpekar att den egna prioritetskartan har var och en ansvar för. Genom att till exempel se till att ta paus, och ha tid för sig själv ibland, hushåller man med sina resurser och får krafterna att räcka längre. Visst, självklart. Men är det inte alltför enkelt att skjuta tillbaka ansvaret till individerna? De höga sjuktalen beror väl delvis på att det är för lite personal för det arbete som ska utföras?

- Det är riktigt att kraven ökat i yrkeslivet. Det finns inte längre utrymme att kunna gå undan om man är lite ur form, svarar Gunnel Blomberg och glider undan frågan – denna diskussion ligger tydligt utanför hennes uppdrag.    

Bredare förebyggande arbete
Projektgruppen har grunnat på hur man agerar i tid – innan något hänt. Gunnel Blomberg har kontakt med några forskare som lyckats ställa korrekt stressdiagnos genom att personalen svarar på ett ganska litet antal frågor. Kanske har man här ett vetenskapligt sätt att hitta riskgrupperna.

- Vi vill också förstärka och bredda arbetsmiljöorganisationens ansvarsområde. Vi ska inrätta hälso- och arbetsmiljökommittéer med början redan i år. Dessa ska ha koll på hälsoläget på arbetsplatserna, vilket ska innefatta såväl den fysiska arbetsmiljön, den psykosociala arbetsmiljön och hälsofrågor. Kommittéerna ska bestå av chef, arbetsmiljöombud, friskvårdsombud och företagshälsovård.

Och Gunnel Blomberg har tagit strid mot föråldrade skatteregler som hon anser lägger hinder i vägen.

- Fler hälsofrämjande åtgärder måste bli avdragsgilla. Varken golf, ridning, massage, Viktväktarna eller Qigong är det idag. Varför? Samhället har utvecklats starkt på tio år, det är dags för nya regler om samhället vill hjälpa till att få friskare arbetskraft.