Texter: Åsa Berner
Foto: Anna Molander

Därför säger Klas Eklund ja
Klas Eklund har två huvudargument för att säga ja till euron. Det första lyder: är man med i en klubb, i detta fallet EU, så ska man vara med och ta ansvar.

- Jag tycker att det känns väldigt konstigt om Sverige ställer sig bredvid de andra medlemmarna och säger ”Nu får ni vara försökskaniner. Om vi, efter att ha finräknat på det i ett antal år, finner att vi tjänar på det – då går vi med, men inte annars”. Det är inte att ta ansvar för den gemensamma Europapolitiken.

Det andra argumentet är de ekonomiska fördelar han ser att ett deltagande i eurosamarbetet skulle innebära.

- Jag tror att euron på sikt – inte ett eller två år utan vi talar tio till tjugo år framåt i tiden – kommer att ge lite bättre utveckling av våra inkomster och därmed den materiella standarden. Det beror i sin tur på att handeln lär öka. Olika valutor fungerar som handelshinder och har man en gemensam valuta får man färre hinder för handeln.

Framför allt gäller detta småföretagen, menar han. Speciellt de vars motparter är andra småföretag i Europa.

- De kanske ska investera fem eller nio miljoner för att göra något i Tyskland eller Belgien. Den typen av mindre belopp går det inte att valutasäkra sig emot på så lång sikt. Då blir resultatet att småföretag stannar hemma. Sverige blir den naturliga hemmamarknaden mer än det skulle behöva vara.

"Största handelspartnern”
Euroländerna tillsammans med Danmark, som har fast växelkurs mot euron, svarar idag för ungefär hälften av utrikeshandeln och kommer även under överskådlig tid vara den absolut största handelspartnern, enligt Eklund.

-Det innebär att ungefär hälften av alla valutasvängningar som svenska exportörer och importörer har kommer att försvinna. Och det är det som är poängen – det ger ökad stabilitet och minskade kostnader och är det som gör att handeln nu kommer att öka med de här länderna, säger han.

Dessutom blir euroområdet en ännu större handelspartner om man räknar med de östeuropeiska länder som väntar på att få vara med i samarbetet, tillägger han.

Prispress med euron
Vi kan också vänta oss en viss prispress om vi inför euron, menar Klas Eklund.

- Det blir lättare för konsumenterna att jämföra priser och det betyder i sin tur att trycket blir hårdare på företagen att höja sin effektivitet, öka produktiviteten och skärpa konkurrensen.

Men det är en förenkling att det handlar om den enskilde konsumenten, fortsätter han.

- Vi handlar ju dagligvaror i livsmedelsbutiken så nära vi kan, men däremot så jämför livsmedelsbutiken och grossisterna priser och köper in från olika håll. Så jämförandet av priser kanske i många fall ligger tidigare i produktions- eller distributionskedjan.

Risken liten att Sverige missgynnas
Det finns en risk att det blir svårare att hantera ekonomiska svängningar inom eurosamarbetet, eftersom räntan inte kan sättas på hemmaplan, medger han. Men han tror att risken är liten för att Sverige skulle missgynnas av räntan som sätts av Europeiska Centralbanken, ECB.

- Sverige är numera ett normaleuropeiskt land – vi utvecklas ungefär i fas med de andra länderna och har samma konjunkturer, samma cykler. Vi för ungefär samma politik. Och det betyder att i normalfallet så kommer den ränta som sätts i Frankfurt även att stabilisera den svenska ekonomin.

Euron medför också att länderna inom EMU utvecklas alltmer i fas med varandra.

- Eftersom man tar bort de olika valutorna och har en gemensam valuta, så ökar utrikeshandeln och hopflätningen av ekonomierna blir starkare.

- Men om jag skulle ha fel, om Sverige skulle avvika, så finns fortfarande möjligheten för politikerna att föra en nationell finanspolitik, genom att ändra skatter, avgifter, utgifter och sådana saker.

Euron ökar inte arbetslösheten
Klas Eklund ser ingen fara för att arbetslösheten skulle öka på grund av eurosamarbetet.

- Det som avgör vilken arbetslöshet vi har i Sverige, det är hur väl den svenska arbetsmarknaden fungerar.

I den här frågan tycker han att både ja- och nejsidan kommer med överdrifter.

- De som på ja-sidan säger att övergången till euro skulle skapa fler jobb, har lika fel som de som hävdar att en övergång skulle skapa arbetslöshet.

Vad en övergång till euron gör är att den ger högre tillväxt på sikt, men hur de resurserna kommer att användas är en fråga som styrs av politiska beslut och arbetsmarknadens parter, menar han.

- Om den ökade tillväxten i eurozonen kommer att gå till fler jobb, kortare arbetstid, löneutjämning eller något annat – det är en fråga för fackliga förhandlingar och politiska beslut. Det påverkas mindre av själva valutavalet.

Han tycker att det är helt fel att skylla Tysklands problem på euron.

- Tyskarnas problem hänger ihop med en trög arbetsmarknad och svårigheter att hantera återföreningen. Och de problem som Tyskland går igenom och de reformer som landet nu genomför är sånt som Sverige till stor del gjorde i mitten av 90-talet. Så risken för att Sverige skulle hamna i en tysk situation tror jag är mycket, mycket liten.

Eklund tycker att det är mer intressant att jämföra Sverige med Finland.

- Vi har en nästan identisk bakgrund och samma industristruktur. Och vi kan konstatera att Finland inte alls har hamnat i någon tysk situation, utan att euron har gynnat Finland väldigt väl.

Sverige skyfflar över problem
Att konkurrera via en svag valuta, som ger Sverige exportfördelar, tycker Eklund är att skyffla över våra problem på andra.

- Kronfallen har också gjort svenska folket fattigare. Ju svagare kronan blir, desto lägre blir vår köpkraft och desto mer får vi betala för importen.

Han menar att en svag krona ger en nödutgång för svaga företagsledningar och regeringar.

- En svagare valuta ger företagen gratisvinster och minskar trycket på politikerna att skapa långsiktiga förutsättningar för tillväxt.

Den rörliga växelkursen är inte orsaken till att svensk ekonomi utvecklat sig bättre de senaste tio åren än dessförinnan, säger han.

- Det som har gett stadga i svensk ekonomi är den radikala omläggning av den ekonomiska politiken som skedde i mitten av 90-talet – saneringsprogrammet för statsfinanserna, EU-medlemskapet, Riksbankens oberoende och inflationsmålet. Det har gett lägre räntor och låg inflation.

Därför säger Roland Spånt nej
I den allmänna debatten inför EMU-omröstningen har ofta de ekonomiska frågorna stått i centrum. Men Roland Spånt menar att EMU först och främst är en fråga om värderingar.

- Det är inte en fråga om att räkna ut vad som är bäst, utan om hur du ser på att experter och oberoende ekonomer ska styra världen och om man ska acceptera en hög arbetslöshet, säger han.

Hans främsta argument för att stå utanför EMU handlar om hans syn på demokrati.

- Så mycket makt som möjligt ska ligga nära svenska folket. EMU innebär att vi flyttar de viktigaste medlen över tillväxt och sysselsättning, det vill säga ränte- och valutapolitiken, för evigt bort från den sfär där svenska medborgare via svenska politiker kan utöva inflytande.

Hans andra stora invändning mot eurosamarbetet handlar både om ekonomi och ideologi.

- EMU bygger på en ensidig prioritering av låg inflation, som kommer att innebära att vi behöver ha en högre arbetslöshet och svagare fackföreningsrörelse. Och i ekonomiska kriser kommer arbetslösheten att tvingas upp väldigt kraftigt, vilket leder till sämre tillväxt.

Löntagarsidan försvagas
Roland Spånt menar att löntagarnas inflytande kommer att minska i Sverige om vi går med i eurosamarbetet.

- För att hålla nere inflationen, så måste man försvaga löntagarsidan så att de årliga löneökningarna blir en procentenhet lägre än idag. Inom euroområdet så håller facket på att i det närmaste marginaliseras. Organisationsgraden har fallit oerhört kraftigt, generellt från 40 procent till långt under 30 procent organiserade i euroområdet, säger han.

Han tar Tyskland som exempel, där bara 20 procent av den kvinnliga arbetskraften är organiserad.

- Den tyska samhällsmodellen är utsatt för våldsamma attacker från de som förespråkar en amerikansk modell och menar att Tysklands problem är att det finns för mycket trygghet i arbetslivet och att facket är för starkt. Och nu stramar Tyskland åt och försämrar bland annat anställningsskydd och a-kassa.

Detta är en följd av att Tyskland på grund av EMU inte kan använda penningpolitiken för att ta sig ur sina problem, anser han.

- I Sverige leder ekonomiska problem idag till att Riksbanken sänker räntan, kronan sjunker och staten kanske sätter in ökade resurser. Då ökar efterfrågan, vinster hålls uppe och jobben finns kvar.

EMU förvärrar Tysklands kris
EMU har både bidragit till och förvärrat den kris Tyskland brottats med sedan sammanslagningen av Väst- och Östtyskland, menar Spånt.

- När Tyskland stod inför enorma kostnader för uppbyggnaden av östsidan, så ville tyskarna höja D-markens värde i förhållande till de andra valutorna. Fransmännen vägrade då att ändra valutakursen på grund av EMU-projektet, vars tanke är att valutakurserna aldrig ska behöva ändras.

Att D-marken inte fick skrivas upp innebar att uppbyggnaden med stora infrastrukturarbeten, till exempel vägbyggen, nästan enbart skedde med västtyska byggfirmor, enligt Spånt.

- Så nu när återuppbyggnaden är klar står Tyskland med en alldeles för stor byggsektor. Det är en viktig krisfaktor. Hade inte EMU-projektet funnits, så hade D-marken skrivits upp och uppbyggnaden skulle skett även med andra länders företag.

Det andra problemet han tycker att EMU har skapat för Tyskland är den växelkurs D-marken sedan låstes till euron med.

- Växelkursen var alldeles för hög. Tyskland har sedan försökt att återställa sin konkurrenskraft med extremt låga löneökningar under många år. Men då har de andra västeuropeiska länderna följt Tyskland och även de haft väldigt låga löneökningar.

Ingen högre tillväxt”
Roland Spånt tror inte på någon högre tillväxt på grund av EMU.

- Ja-sidans argument är att växlingskostnaderna gentemot EMU-området skulle försvinna vid en anslutning till euron och att det skulle göra det lättare för företagen. Jag tror inte att EMU kommer att påverka företagen så märkbart. Det finns ju valutakonton i bankerna idag, som företagen kan kurssäkra sig genom.

Inte heller tror han på några lägre priser för konsumenterna.

- Ja-sidan säger att det ska bli lättare att göra prisjämförelser och att löntagare ska jämföra vad man tjänar i andra länder. Men varje svensk är fullt kapabel att idag jämföra och se om saker är billigare utomlands. Vi kommer inte att åka iväg och köpa frukt i Portugal för det.

Skulle det bli lägre priser kommer det att ske på bekostnad av löner och jobb, tror han.

- Då måste producenter som betalar bra löner och har många anställda ersättas av producenter som betalar lägre löner och har färre anställda.

Exporten till EMU halveras
Spånt spår en dyster framtid för euroområdet.

- Den ekonomiska utvecklingen är svag och en kraftigt åldrande befolkning kommer att innebära enorma problem för pensionssystemen.

Han tror att Sveriges export till euroområdet kommer att minska i betydelse under de kommande decennierna.

- Idag går mindre än 40 procent av vår export till euroområdet. Om ett antal decennier kommer den andelen att ha halverats, på grund av att tillväxten i de här länderna är så svag.

- EMU-området kommer inte att vara en stor dynamisk marknad, utan den stora marknadstillväxten kommer att ske i dels USA och dels Kina, Indien och Sydostasien.

Försäkring med flytande valuta
Han anser att en flytande valuta är en försäkring mot att hamna i djup kris.

- Den flytande kronan har dämpat överhettningar och gjort att vi inte har behövt höja skatterna. Sen, när Sverige haft en svagare ekonomisk situation, har kronkursen anpassat sig och på så sätt återställt vår konkurrenskraft och räddat jobb.

Han tycker inte att den flytande valutan betyder att vi skjuter över våra problem på grannländerna.

- När kronan sjunker och vår konkurrenskraft på exportsidan ökar, så tar vi egentligen bara tillbaka det som vi gett några år före, när vi hade bättre ekonomi och kronkursen var högre vilket då gav andra länders exportföretag fördelar.