Datorer, trådlösa telefoner med basstationer, lysrör och skrivare omger oss på våra arbetsplatser. Men hur påverkas vi egentligen av den strålning vi därigenom utsätts för?

Text: Åsa Berner

 
"Törs du gå till jobbet?" är titeln på de seminarier Olle Johansson, docent i neurovetenskap på Karolinska Institutet, har för Finansförbundets medlemmar. Men han brukar snabbt vrida på formuleringen.
- "Törs du gå hem?", brukar jag fråga.
I hemmet är vi ständigt omgivna av elektromagnetiska fält från TV-apparater, hårtorkar och elvispar, saker som vi tar för givet ska finnas där. Mobiltelefonen är en följeslagare vart vi än går.
- Folk glömmer att det fanns en tid före dessa elektriska prylar, säger Olle Johansson.
Han jämför med annan "naturlig" strålning vi utsätts för.
- Jordens kärna avger ett statiskt magnetfält. Men alla våra växter och djur har anpassat sig till det under miljontals år, våra celler är vana att töjas i det fältet. De organismer som inte kunnat anpassa sig finns inte idag.
I det sammanhanget tycker han att det är intressant att ställa en fråga:
- Finns det anledning att tro att vår kropp per automatik har skydd mot uppfinningar gjorda de senaste 100 åren?

Tusentals rapporter
På DN Debatt i somras gick fyra forskare ut med budskapet att mobiltelefonen är ofarlig och innebär ingen risk för cancer eller ärftlig skada. "Den bedömningen rubbas inte av enstaka tvivelaktiga rapporter" skrev de i artikeln.
- Det finns tusentals rapporter som visar olika typer av samband mellan elektromagnetisk strålning och påverkan på människan, från biologiska effekter som inte är naturliga till reella skador och sjukdomseffekter, säger Olle Johansson.
- Dessa fyra forskare viftar bort funderingar hos andra forskare. De menar underförstått att vi andra kan statistik och försöksplanering sämre än de. Så är inte fallet, fortsätter han.
Han menar att de forskarna tar på sig ett enormt ansvar genom att säga som de gör.
- Ponera att man om tjugo år kommer fram till att det de säger nu är helt och hållet fel. Forskarvärlden har gång efter annan bidragit till att tona ner saker som senare visat sig vara allvarliga risker. Många långtgående miljökatastrofer hade inte inträffat om forskare rakryggat hade sagt att "vi kan inte säga att det här är ofarligt – därför bör försiktighetsprincipen tillämpas".
Han påpekar att alla upptäckter som fått nobelpris betraktats som omöjligheter innan de bevisats.
- Vi forskare lär oss med modersmjölken att dagens omöjligheter är morgondagens stapelvara på Ica. På 30-talet fanns det bara en rapport som visade att radioaktivitet var farligt, andra sa att det inte var det. Som tur var trodde man på den enda artikeln. Sådana exempel går att hitta överallt.

Ranka dina livsrisker
- En del säger att "forskare ska inte skriva sånt här i tidningen – folk blir rädda". Men jag tror att människor lever på rätt bra ändå, även om de vet om risker. Man äter chips, man kör bil, men det råder ändå ett försiktighetstänkande, säger Olle Johansson.
Vid slutet av hans föreläsningar brukar någon i publiken ställa frågan "vad ska vi göra då?".
- Mitt svar är att man ska ranka sina livsrisker. Först ska du slänga cigaretterna, man vet idag att medelrökaren förkortar sitt liv med fyra år. Sen stegar du ner för risktrappan och tar bort mobilen, men det kan komma massa annat innan dess.
Själv har han mobiltelefon, men använder den ytterst sällan.
- Det blir väl ett samtal i kvartalet. Och det är när de ringer från kirurgen och har något som ska till forskningslabbet.

Vill du ställa frågor till Olle Johansson?
Finansförbundet bjuder in till ytterligare två seminarier: 10 september i Stockholm och 7 oktober i Sundsvall. Anmäl dig snarast, deltagarantalet är begränsat. Först till kvarn gäller.
Seminarierna är gratis för dig som är medlem, men du får själv stå för eventuella resekostnader.
Anmälan görs till: kursanmalan@finansforbundet.se
Ange namn, adress, e-postadress, telefonnummer och ditt personnummer.
Du kan också faxa anmälan till 08-611 38 98, Kerstin Brännvall eller ringa på telefon: 08-614 03 64.

Copyright1998