Text: Brittmari Lantto

Från början av 1990-talet har antalet rån stadigt minskat. 1993 registrerade Brå 198 bankrån, men 1998 var siffran nere på 43 stycken. Därefter följer en svag ökning men 2002 verkar något ha hänt, för nu är ökningen tydlig. Även butiksrånen har ökat, till 805 stycken, den högsta siffra någonsin.

- Vi gör egen statistik på bankområdet och har då andra, lägre siffror på antalet rån mot banker, säger Bertil Ellvén som är säkerhetschef i FöreningsSparbanken. Brås siffror utgår från av polisen inrapporterade bankrån. Där ingår även försök till rån, förberedelse till rån samt till exempel väktarrån mot Securitas, Falck och PSAB som sker inne i banklokalen.

Den siffra Bankernas Säkerhetskommitté utgår från är 50 rån under 2002, vilket är en ökning från 31 stycken året innan.

- Varje rån som sker är givetvis ett för mycket, säger Bertil Ellvén. Den som råkar ut för rån drabbas ofta hårt.

Bertil Ellvén hoppas att antalet rån inte ska stiga mer. Men han befarar att rånkurvan kommer att ligga på den oacceptabelt höga nivå som den gör nu. Risken är stor att fler kriminella från det forna östblocket kommer till Sverige. Inte sällan med Estlandsfärjorna. En annan anledning är den stora kontanthanteringen i samhället. Trots internet och ökad kortanvändning har volymen kontanter som cirkulerar i ekonomin aldrig varit så stor som nu. Dessutom oroar Riksbankens nya organisation som kan få till följd att bankkontoren behåller större mängder kontanter.  

Fler rån i storstäder
- Sedan ett par år ser vi att storstäder är mer drabbade, säger Bertil Ellvén. 29 av de 50 rånen 2002 skedde i storstad inklusive förorter. Det är ett informationsproblem, eftersom anställda i storstäder ofta känner sig immuna – man tror inte att rån sker mitt i en storstad.

Rånaren är ofta ensam eller i sällskap med en kumpan. De är inte ute efter stora belopp och väntar inte ut tidlås, utan nöjer sig ofta med en näve pengar direkt i handen. Efteråt försvinner de i folkvimlet, kanske ner i tunnelbanan, och behöver alltså inte ha bil.  

Personrånen i samband med att kunder tar ut pengar vid bankomaterna har också blivit fler.

- Här handlar det om upplysning för att varna kunderna så att de skyddar sin kod, säger Bertil Ellvén.

Färre bankanställda drabbade
Maria Ekström är säkerhetschef i Handelsbanken. Fram till årsskiftet var hon även ordförande i Bankernas Bedrägeri- och rångrupp.  

- Trots Brås siffror om fler rån har antalet bankanställda som råkat ut för rån minskat, säger Maria Ekström. Det beror på att många banker har extern personal som laddar bankomaterna. I Handelsbanken använder vi i mindre utsträckning extern personal.

År 2001 hade Handelsbanken många rån på morgonen när personalen skulle ladda bankomaterna. Nu har banken stärkt upp det så kallade skalskyddet vid bankomatpåfyllning på alla kontor i Stockholm inklusive ytterområdena.

- Sedan dess har vi inga sådana rån, utan endast misslyckade rånförsök, säger Maria Ekström.

Även bankomatsprängningarna har banken fått bukt med, de är bara en tredjedel 2002 av antalet sprängningar året dessförinnan. Att sedlarna rödfärgas vid sprängning och blir obrukbara har nått ut.

- Men det krävs teknisk utveckling så att olika automater, insättningsmaskiner och bensinstationer till exempel, inte accepterar färgade sedlar.

Rån även på kontantlösa kontor
De traditionella rånen, med en rånare som kommer in mitt på dagen, finns dock kvar. Även kontor som inte har några kontanter har råkat ut för rån.

- Personalen försökte då förklara på engelska att kontoret inte hade några kontanter. Men rånaren förstod varken engelska eller tyska.

När det gäller om man ska ge pengar eller inte till rånaren finns två skolor, de som tycker att det är bra att ge lite pengar för då försvinner rånaren snabbt, och de som tycker att man ska säga att inga pengar finns.

- Tyvärr visar erfarenheten att om rånaren får mycket pengar finns stor risk att han kommer tillbaka. Då drabbas personalen på det kontoret dubbelt. Lyckas inte rånarna få med sig några pengar kommer de inte tillbaka.

Maria Ekström påpekar att personalen självklart alltid går före pengarna och att det är viktigt att följa de rutiner banken satt upp.

Knappt några rån i Finland
Även rånutvecklingen i våra närmaste grannländer följs noga av Bankernas Säkerhetskommitté. Trots att Danmark har många rån sprider sig den brottsligheten inte över till Sverige. Antagligen på grund av större användning av tidlås och säkerhetshurtsar i Sverige. Men Finland har få rån – hur kommer det sig?

- Dels hanterar bankkontoren mindre kontanter eftersom kortanvändningen är större – här används kort även för mindre belopp. Dels får den som döms i Finland avtjäna straffet i sitt hemland. Så vill vi ha det i Sverige också - rånare som begår brott här ska skickas hem för att avtjäna sitt straff.