Det var många kloka ord
och roliga inlägg när jämställdheten i bankbranschen debatterades vid den tionde
utdelningen av Annas jämställdhetspris. Men varför går jämställdheten så långsamt
framåt?
Text: brittmari lantto
- Det handlar om att i grunden förändra vårt synsätt. Det är
till exempel barockt att ett företag vars kunder till 50 procent är kvinnor inte skulle
ha kvinnor i sin styrelse!
Sveriges mest jämställde
sextontaggare, FöreningsSparbankens styrelseordförande Göran Collert, inledde
jubileumsdagen med att berätta att han var tämligen oupplyst i jämställdhetsfrågorna
tills han träffade Anna. Anna Collert var personalchef i banken och jobbade hårt för
ökad jämställdhet. När hon dog i cancer för tio år sedan instiftades det pris som nu
alltså delades ut för tionde året. Jubiléet firades med en engagerande föreläsning
av professor Yvonne Hirdman och en paneldebatt där biträdande JämO och tre
bankdirektörer grillades av utfrågaren Jens Orback.
Uråldriga doktrinfossiler styr
- Vårt tänkande styrs alltjämt av uråldriga doktrinfossiler om könens
olikhet, sade Yvonne Hirdman vars framträdande hade titeln Varför en bankdirektör
bör vara feminist. Och en feminist är en människa som frigjort sig från de
dödas makt.
Professorn hade tänkt börja sin exposé
med Platons världsbild men behövde inte gå så långt tillbaka i tiden. En bok om
samlevnad som Folkhälsoinstitutet gav ut 1998 och som var riktad till landets 14-åringar
stod lika bra för det fossila tankegodset om hur män och kvinnor fungerar och bör vara.
Här har inte mycket ändrats på över 2000 år. Rådande samhällsordning kallade
professorn för den sadomasochistiska ordningen. Andra skulle säga könens
ordning, eller mer up to date genusordning. Yvonne Hirdman hade en förklaring
till varför ämnesområdet fått detta nya namn på senare tid. Trots att genus betyder
just kön.
- Ordet kön är lite lätt snuskigt,
låt oss erkänna det en gång för alla, sade professorn och
plirade illmarigt på publiken som bestod
av ett hundratal av bankbranschens jämställdhetsivrare i form av fackliga företrädare
och personalmänniskor.
Chock att upptäcka
ojämställdheten
Sedan äntrade tre bankdirektörer scenen. SEB:s Lars Thunell, FöreningsSparbankens
Birgitta Johansson-Hedberg och Hudiksvalls Sparbanks Lars Smitterberg fick svara på hur
långt jämställdheten kommit i branschen. Men först ombads biträdande JämO Pia
Engström Lindgren förklara sitt intresse för jämställdhet.
- Ända tills jag blev ensam mamma trodde
jag faktiskt att vi levde i ett jämställt samhälle och hade lika möjligheter på
arbetet, sade hon. Så är det säkert för många: man minns den chock man får,
torrheten i munnen, när man till exempel upptäcker att den manliga kollegan som gör
samma jobb som man själv har 5 000 kronor mer i lön. För ofta upptäcker man
ojämlikheten just på arbetet.
Nå, varför går det nu så sakta med
jämställdhetsarbetet på bank? Frågan verkar faktiskt ännu mer brännande efter att
bankdirektörerna redogjort för pågående arbete på området. Lars Thunell hade till
exempel kvällen innan ägnat en timme åt att diskutera med 15 börsdirektörer hur fler
kvinnor ska komma in i styrelserna.
- Vad är den marginella nyttan av att
välja in ytterligare en person i ledningen företrädesvis en man i
55-årsåldern, precis lik de övriga, frågade Lars Thunell retoriskt. Vi behöver i
stället bredda kompetensprofilen med avseende på kön, ålder och nationalitet. En väg
är att göra policys och få nomineringskommittéer att sätta upp mål på området.
- En av de svåra sakerna i detta är att
några män i toppen måste lämna och göra plats för kvinnorna. Platserna är
åtråvärda, det är stor konkurrens om dem, sade Birgitta Johansson-Hedberg.
Tung arbetsbörda för chefer
Men vill kvinnor axla en tyngre arbetsbörda med de villor chefsjobb har idag?
- Vi upptäckte för några år sedan att
varken kvinnor eller ungdomar ville ta på sig chefsjobb, sade Lars Smitterberg. Då valde
vi att satsa på en medarbetarstyrd verksamhet, där delade chefsjobb är en väg. Det är
viktigt att personalen har både fritid, arbetstid och ett socialt liv. Det måste finnas
en positiv helhet i livet.
Birgitta Johansson-Hedberg var övertygad
om att med ökad uppmärksamhet och massmedial press skulle jämställdhetsarbetet från
och med nu gå fortare framåt. Jens Orbacks synpunkt att lönestatistiken i bank borde ge
anledning till stor rastlöshet bemötte hon med att löneskillnaderna ska minska, ingen
accepterar längre dessa skillnader. Birgitta Johansson-Hedberg pekade på positiva
tecken: banken har satt upp konkreta mål för hur andelen kvinnliga chefer ska öka,
andelen män som tar ut föräldraledighet har ökat med 20 procent.
Hushållsnära tjänster
Men några av samhällets regler, till exempel föräldraförsäkringens utformning och
den ickeexisterande avdragsrätten för hushållsnära tjänster, behöver förändras,
ansåg Lars Thunell. Birgitta Johansson-Hedberg höll med:
- Det här är en viktig fråga. Att få
kvinnorna upp till mellannivå går inte utan hemhjälp.
- Hos oss erbjuder vi hemhjälp via
jobbet men alltför få utnyttjar den möjligheten, sade Lars Thunell. Antagligen för att
den hjälpen kan köpas billigare på stan.
Här fick vd:arna inget stöd av
biträdande JämO som intog den politiskt korrekta ståndpunkten i den så kallade
pigdebatten:
- Det blir bara en massa kvinnor som
hamnar i dåligt betalda jobb.
- Men som det är nu har vi i stället en svart ekonomi där kvinnor
utan något som helst rättsskydd arbetar i, replikerade Lars Thunell.
Lars fick Annapriset 2002
2002 års Annapristagare är Lars Smitterberg, vd i Hudiksvalls Sparbank. Han får priset
för den helhetssyn på människan som kommer till uttryck i den medarbetarstyrda
organisation banken har. Organisationen utgår från varje individs förutsättningar och
önskemål vid varje period i livet. Finansvärlden hade ett utförligt reportage om
bankens självstyrda kontor i Delsbo i nummer 2/2002. Här var alla anställda kontorschef
i ett roterande schema.
- Vi föds som original, ska kunna leva
som original och ska inte heller dö som kopior, sade Lars Smitterberg när han tog emot
priset ur biträdande JämO:s hand.
Arbetssättet i banken har krävt en
massiv satsning på kompetensutveckling. Alla anställda har gått en anpassad
UGL-utbildning och fått en tvådagars retorikutbildning. Många livliga och ibland svåra
diskussioner har pågått i arbetet.
- Vår nya organisation skapas genom att
varje medarbetare växer, säger Lars Smitterberg. Men vi har samtidigt respekt för att
alla kanske inte vill ta till sig något helt nytt.