Lillemor om BAO:s bud - Ett systemskifte

Inför avtalsförhandlingarna har Finansförbundet och BAO nu utväxlat bud och yrkanden. Lillemor Smedenvall tror inte att det blir några lätta förhandlingar. - Vi står väldigt långt ifrån varandra. BAO:s förslag innebär ett systemskifte.

Text: stefan ahlqvist

I en intervju i förra numret av Finansvärlden berättade arbetsgivareorganisationen BAO:s ordförande Göran Theodorsson att han inte ville se några generella lönepåslag eller garantier – varken för individen eller kollektivet – i ett nytt avtal.

- Jag konstaterar att BAO i sitt bud har fullföljt vad Göran Theodorsson sade i intervjun. Hans bild och min bild av vad medarbetarna i bankerna vill ha, skiljer sig åt markant, säger Finansförbundets ordförande Lillemor Smedenvall.

Parterna har avsatt en vecka i mitten av november – just när denna tidning når läsarna – för förhandlingar om ett nytt bankavtal. Det nuvarande tvååriga avtalet löper ut vid årsskiftet. I slutet av oktober utväxlade de båda organisationerna sina krav på ett nytt avtal.

BAO föreslår ett treårigt avtal. Det är ett så kallat sifferlöst avtal – det innehåller inga krontal eller procent i någon form. Utgångspunkten är att den individuella lönesättningen genomförs via lönesamtal en gång per år. Löneutvecklingen beror på bankernas konkurrenskraft i form av lönsamhet och produktivitet.

- BAO tror att vi lever i den bästa av världar där lönesättningen skulle fungera utan några garantier. Det är en bra målsättning men vi har en lång resa dit, säger Lillemor Smedenvall.

Lönesamtal huvudregel
Hon är mest förvånad över att BAO centralt vill reglera hur den lokala löneprocessen ska gå till.

- BAO har bytt fot och gjort metodfrågan, det vill säga lönesamtal, till huvudregel samtidigt som frågan om företagsanpassade löneprinciper har försvunnit.

Ända sedan 1998 har parterna i respektive företag haft möjlighet att teckna avtal om lokala löneprinciper. Det är en överenskommelse om hur lönebildning och lönesättning ska ske i det egna företaget. I många företag har man nu lokala löneprinciper, men långt ifrån i alla.

- Min bild är att en majoritet av våra medlemmar tycker att lönesamtal som metod för lönesättningen är rätt väg, men att det finns många kvalitetsbrister i hur bankerna genomför samtalen. Det gäller även i de företag som har löneprinciper, säger Lillemor Smedenvall.

Två alternativ
I Finansförbundets yrkande är konstruktionen av löneavtalet uppdelad i två alternativ beroende på om det finns lokala löneprinciper i företaget eller inte.

- I företag som tecknat lokala löneprinciper får parterna en stor frihet att komma överens om lönesättningen utifrån sina principer. Dock innehåller vårt förslag garantier både för medlemmarnas samlade löneutveckling och för individens. Hur den senare utformas kan parterna i företaget komma överens om, säger Lillemor Smedenvall.

Det andra alternativet gäller för företag som inte har löneprinciper, antingen för att man inte vill eller för att man ännu inte är färdiga med dem.

- Även i detta alternativ, trots att det är mer styrt, finns en flexibilitet. Parterna i företaget kan välja om de vill genomföra lönesamtal eller en traditionell pottförhandling. De kan också välja om de vill ha ett generellt lönepåslag eller inte, säger Lillemor Smedenvall.

Avtal på två år
Finansförbundet vill ha ett tvåårigt avtal och i alternativ 2 ska därför lönerevisionerna ske per den 1 januari 2004 och 1 januari 2005. Hur stor löneutrymmet ska vara för de båda åren har förbundet ännu inte tagit ställning till. I avtalsförslaget är därför procentsatser och krontal markerade med X, Y och Z.

- Det är ingen idé att klä konstruktionen med siffror innan vi är i närheten av en samsyn kring den med BAO, anser Lillemor Smedenvall.

Ett mål i Finansförbundets lönepolitik är att alla medlemmar ska ha reallöneskydd, det vill säga lönen ska inte urholkas genom att priserna stiger.

- Reallöneskyddet är väldigt viktigt för våra medlemmar. Det kan utformas på olika sätt; som ett generellt påslag, som en individgaranti eller som en kombination av de båda.

Mertid blir övertid
Finansförbundet föreslår också ett antal förbättringar i de allmänna anställningvillkoren. Det handlar bland annat om minimilöner, visstidsanställda, restidsersättning och föräldraledighet.

- Själv tycker jag att våra förslag kring arbetstidsbestämmelserna är de viktigaste eftersom de syftar till att förbättra arbetsmiljön, säger Lillemor Smedenvall.

Förbundet kräver att mertidsarbete jämställs med övertidsarbete, att individuell arbetstid verkligen utgår från individens behov, att kompetensutveckling och inläsning sker på arbetstid eller med övertidsersättning samt att alla skriver upp sin arbetstid.

- Det finns en utbredd missuppfattning att om man inte har övertidsersättning, så är man undantagen reglerna om övertidsbegränsning. Men man kan inte jobba hur mycket som helst bara för att man har sin kompensation för övertiden reglerat på annat sätt, säger Lillemor Smedenvall.

Ingen krisbransch
Finansförbundet är först ut med att förhandla om ett nytt kollektivavtal. Stora delar av arbetsmarknaden har avtal som löper ut under våren 2004. Det innebär att Finansförbundet och BAO uppmärksammas av omvärlden på ett annat sätt än tidigare.

- Jag tror inte att det försvårar förhandlingarna. Vårt förhandlingsutrymme skulle inte bli större om vi låg efter de stora organisationerna på arbetsmarknaden.

Trots att samhällsekonomin är svag redovisar bankerna höga – och ökande – vinster. Kommer det att underlätta förhandlingarna?

- Nej, det gör det inte. BAO hänvisar till olika mätningar av den förväntade inflationen. Men jag tycker att bankernas vinster borde avspegla sig i förhandlingarna. Vi verkar inte i någon krisbransch. Det är rimligt att vinsterna kommer medarbetarna till del i form av en konkurrenskraftig löneutveckling och bra anställningsvillkor, svarar Lillemor Smedenvall.

Fakta/Finansförbundets krav
- Finansförbundet anger två alternativ vid konstruktionen av löneavtalet.

   - Alternativ 1 gäller för företag där parterna kommit överens om lokala löneprinciper. Här kommer parterna lokalt överens om löneutrymmet för 2004 och 2005 samt när lönerevision ska ske. Alternativet innehåller såväl en löneutvecklingsgaranti för medlemskollektivet som en garanti för individen. Den senare kan de lokala parterna själva bestämma om.

   - Alternativ 2 gäller för företag som saknar lokala löneprinciper. Här höjs lönerna med ett krontalsbelopp från 1 januari 2004 – såvida parterna lokalt inte kommer överens om något annat. Lönerevisionerna sker per 1 januari 2004 respektive 2005 och löneutrymmet fastställs av de centrala parterna. Per den 30 september 2005 sker en avstämning så att varje medlem fått en viss löneökning.

- Finansförbundet har – när detta skrivs – inte preciserat några procentsatser eller krontalspåslag.

- Finansförbundet kräver förbättringar i de allmänna anställningsvillkoren. Det handlar om arbetstid, föräldraledighet, regler vid sjukdom med mera.

- Förhandlingarna med BAO inleds den 10 november.