Text: Åsa Berner

I en lagrådsremiss, som regeringen lämnade över till lagrådet i slutet av februari, finns en rad förslag som radikalt förändrar reglerna för banker och kreditmarknadsföretag. Den största förändringen är att bankerna inte längre kommer att ha monopol på inlåning.

- Idag har de fyra storbankerna drygt 75 procent av inlåningsmarknaden. Det är hög tid att utsätta dem för ökad konkurrens. Regeringen vill öka valmöjligheterna för konsumenterna och därför ger vi konsumenterna chansen att sätta in sina sparpengar hos fler företag. Jag hoppas att det leder till högre räntor och bättre villkor för kunderna, säger biträdande finansminister Gunnar Lund i ett pressmeddelande.

Kreditmarknadsföretag, bland annat finansbolag och bolåneinstitut, får möjlighet att ta emot inlåning från allmänheten. Inlåning i dessa företag, liksom i banker, omfattas av insättningsgarantin. Banker och kreditmarknadsföretag kommer att regleras i en ny gemensam lag: ”Lagen om bank- och finansieringsrörelse”.

Icke-finansiella företag
Men dessutom föreslår regeringen att även icke-finansiella företag, det vill säga aktiebolag och ekonomiska föreningar, ska få ta emot inlåning från allmänheten upp till 50 000 kronor. Och dessa pengar kommer inte att omfattas av insättningsgarantin.

De här företagen kommer heller inte att stå under Finansinspektionens tillsyn och kommer att regleras genom en annan lag än ”Lagen om bank- och finansieringsrörelse”. Eftersom icke-finansiella företag inte deltar i något generellt betalsystem, så är skyddsbehovet för inlåning i dessa företag inte tillräckligt stort, anser regeringen. Den skriver i lagrådsremissen att ”en eventuell uttagspanik i inlåningsföretag utanför den finansiella sektorn skulle inte riskera att få samma spridning som uttagspanik i till exempel en bank och inte heller lika långtgående konsekvenser”.

Bankföreningen kritiserar
Bankföreningen har kritiserat tidigare varianter av lagförslaget och ansett att konsumentskyddet varit alltför lågt och att risken för brottslig verksamhet skulle öka med den nya lagen.

Regeringen har till viss del tagit åt sig av kritiken och ställer i lagrådsremissen strängare krav på de icke-finansiella företagen än innan. Bland annat finns i det nya förslaget en utvidgad informationsplikt om att sparpengarna inte omfattas av insättningsgarantin. Kapitalkravet för aktiebolag höjs också till tio miljoner, från det tidigare förslaget på fem miljoner. Dessutom införs ett kapitalkrav för ekonomiska föreningar på fem miljoner. Vidare ska Finansinspektionen minst en gång per år kontrollera att företagen uppfyller vissa villkor i lagen.

Men Bankföreningens vd Ulla Lundquist anser ändå inte att kraven är tillräckliga.
- Det är en förbättring från det ursprungliga förslaget, men vi anser fortfarande att regeringen öppnar upp för brottslig verksamhet, genom att företagen inte står under tillsyn. Det blir svårt att kontrollera om företagen sysslar med till exempel penningtvätt. På de punkter vi har kritik har vi stöd av Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten, säger hon.

Mindre säkra alternativ
Men så länge konsumenterna erbjuds garanterade inlåningsalternativ, i form av banker och andra företag med insättningsgaranti, kan även mindre säkra inlåningsalternativ erbjudas, anser regeringen. Den menar att den senare formen av inlåning kan jämföras med andra placeringsformer på ränte- och aktiemarknaderna, där hänsyn måste tas till förlustriskerna.

Regeringen bedömer att vinsterna som denna form av inlåningsverksamhet kan ge - i form av fler sparalternativ och högre avkastning för konsumenterna - är tillräckligt stora för att motivera reformen. Om de icke-finansiella företagen skulle underkastas samma krav och full insyn av Finansinspektionen, med samma sanktionsreglering som gäller för auktoriserade företag, så skulle det inte vara attraktivt för dem att syssla med inlåning och då skulle inte konkurrensen öka som avsett, konstateras i lagrådsremissen.

”Snedvriden konkurrens”
Paradoxalt nog är det just av konkurrensskäl som Finansförbundet kritiserar förslaget. Förbundet anser att konkurrensen blir snedvriden om vissa företag får ta emot så pass mycket som 50 000 kronor från varje konsument, utan att behöva betala för insättningsgaranti.

- Man behandlar inte alla företag som tar emot inlåning på samma sätt. Det blir inte konkurrens på lika villkor, eftersom banker måste betala avgift för insättningsgarantin, säger Anders Netterheim, vice ordförande i Finansförbundets styrelse.

Han menar att alla företag som sysslar med inlåning ska ha samma regelverk och samma tillsyn.

- Det kan vara positivt att öppna upp för fler företag på inlåningsmarknaden, men då ska alla spela med samma regler. Annars råder inte konkurrensneutralitet.

Ny bankdefinition
En annan nyhet är att definitionen på vad som är en bank förändras om lagen blir verklighet. För att få kalla sig bank kommer företag att vara tvungna att tillhandahålla betalningsförmedling via generella system. Både Finansförbundet och Bankföreningen är kritiska till den nya definitionen.

- Det är att gå längre än vad EU kräver. Finansförbundet verkar för en harmonisering av regelverket i Europa, så att svenska företag kan konkurrera på samma villkor som företag i andra europeiska länder, säger Anders Netterheim.
- Alla särdefinitioner blir hinder för EU:s inre finansiella marknad. Det är dumt att bygga in ett nytt hinder i form av en avvikande bankdefinition, säger Ulla Lundquist.

Regeringen siktar på en proposition i vår. Tanken är att de nya reglerna ska träda i kraft 1 januari 2004.