___Fråga jouren
Vad gäller om jag inte kan ta mig till jobbet?
Jag pendlar till arbetet, men tågen är inställda och enligt SJ går bara enstaka ersättningsbussar. Jag har ingen bil. Idag har jag haft turen att få åka med en annan pendlare. Men imorgon vet jag inte hur det blir. Snälla, svara så snabbt ni kan. Det här oroar mig mycket.

Finansförbundets ombudsmän svarar här>
Har du en egen fråga, ställ den här>
Fler frågor >
Lys upp på jobbet

Undvik huvudvärk och trötta ögon - se till att du har rätt belysning på din arbetsplats. Skyddsingenjör Bertil Sellman visar hur ett upplyst kontor ska se ut. Han lär också ut penntestet.

Text: Åsa Berner

Vår hjärna och våra ögon är fenomenala på att ta in information och anpassa sig till olika situationer. Det sker automatiskt. Ögonen fungerar som en kamera och anpassar sig efter hur mycket ljus som finns att tillgå.

Till en början märker vi därför inte om arbetsplatsen är för dåligt upplyst eller om ljuskällor ger störande blänk in i skärmen. Det är inte förrän huvudvärken kommer krypande som vi börjar förstå att något är fel.

- Vanligaste felet är att lamporna hänger fel. Vid en ommöblering på kontoret måste man flytta lamporna också, så att de passar möblernas nya placering. Många tänker inte på det, säger Bertil Sellman, skyddsingenjör på Bankhälsan i Stockholm.

Först och främst ska lysrörsarmaturen i taket löpa parallellt med skrivbordet, över bordets framkant.

- Kommer ljuset bakifrån så skuggar du själv skrivbordet och ljuset ger också reflexer i skärmen. Är armaturen för långt fram reflekteras ljuset i mappar och annat på skrivbordet, vilket blir jobbigt för ögonen.

Den typ av lysrörslampor som ger ljus både uppåt mot taket och neråt på skrivbordet kan fungera som både allmänbelysning och platsbelysning, om de hängs rätt.

- Ljuset uppåt skapar en indirekt belysning eftersom taket reflekterar ljuset. Det ljus som går neråt skapar mer kontraster och ger mer liv och djup.

Det gäller att köpa lysrör som ger ett varmt ljus.

- Köp fullfärgslysrör som ger bra färgåtergivning, råder Bertil.

Ökat ljusbehov
Men det är inte alla som klarar sig med bara denna lysrörsbelysning. De behöver en bordslampa för särskilt platsbelysning.

- Det är helt individuellt hur mycket ljus en person behöver. Ålder och synfel är faktorer som påverkar. Behovet av ljus stiger med åldern; ett barn kan läsa i skenet från ett stearinljus, men det kan inte medelålders personer göra.

Vid en datorarbetsplats ska skrivbordslampan vara asymmetrisk, det vill säga kasta ljuset snett ut från lampskärmen.

- En sådan lampa sprider ljuset över en större yta samtidigt som du kan rikta in det starkaste ljuset på till exempel tangentbordet, utan att riskera att få reflexer i bildskärmen.

Den typ av skrivbordslampor som vi vanligtvis har i hemmet ger i stället ett symmetriskt ljus. Det betyder att den lyser rakt ner i arbetsytan och reflekterar direkt tillbaka, vilket ofta ger reflexer i skärmen.

Men det räcker inte med att lampan är asymmetrisk – den måste ha en lång, böjlig arm så att det lätt går att anpassa ljuset efter jobbförhållandena, utan att behöva flytta hela lampan.

- Det är viktigt att man kan ställa lampan så att den inte är i vägen, utan att man får plats med telefon, pennor och allt annat som ska få rum på skrivbordet.

Bländande dagsljus
Dagsljuset kan vara en källa till besvär genom att blänka i bildskärmen. Det är arbetsgivarens ansvar att se till att det går att avskärma arbetsplatsen så att den omgivande miljön inte bländar eller ger reflexer.

- Men det är individens ansvar att se till att använda tillgängliga hjälpmedel. Det är inte ovanligt att personer vill byta bildskärm för att de känner sig grusiga i ögonen, när problemet i själva verket är att de inte drar för de gardiner som finns.

Men i vissa fall hjälper det inte att dra för gardinerna, eftersom det är gardinerna som är själva problemet. Bertils skräckexempel är om det hänger ljusa tunna gardiner för fönstren.

- Om du då har ett infallande ljus förstärker gardinen det ljuset och du får en stor lysande yta. En gång var jag ute på ett bankkontor som låg i söderläge och hade vita gardiner för fönstren – det gjorde ont i ögonen när jag kom in på det kontoret.

Vill du ha vita gardiner får du ha en mörkare gardin bakom som bättre stänger ute ljuset. Persienner är också bra, men kan ha en negativ effekt.

- Raden med små hål i persiennen blir ett band av ljus när solen skiner på den. Det är irriterande att få  in det ljuset på skärmen. Då får du antingen vrida på skärmen eller skaffa en gardin.

En annan lösning kan vara en typ av persienn som är veckad som ett dragspel. Den annorlunda veckningen gör att ljuset inte faller rakt in i rummet (se bild).

Bäst skärma av på utsidan
Även om du inte sitter i söderläge kan du behöva skärma av fönstren.

- Solen kan blänka i ljusa fasader och rostfria tak på andra sidan gatan och lysa in precis där du sitter.

Det bästa är att skärma av med en markis på utsidan, tycker Bertil, eftersom det också tar bort värmen.

- Men det gäller att markisen är ljustät, så att den inte ger ljuset i lokalen någon märklig färg.

Bertil är ofta ute och bedömer ljuset på bankkontor. Då har han en speciell ljusmätare till förfogande. Men den använder han sällan. I stället tar han bland annat hjälp av speglar för se om det finns starka ljuskällor som kan ge reflexer, till exempel lampor bakom skrivbordet.

Eller så gör han penntestet, ett busenkelt sätt att se hur ljuset är på din arbetsplats:

- Sätt pennan rakt ned på det ställe på skrivbordet där du brukar sitta och läsa. Skuggorna runt pennan ska vara små och lika långa åt alla håll. Får du bara en lång skarp skugga åt ett håll så råder det obalans i ljussättningen.